Tänkte taggtrådstankar

Taggtråd, det är synnerligen irriterande om man befinner sig på gående fot ( vad skulle man annars gå på... nu gjorde jag nog en tafta-tårta på tårta)... hur som helst, taggtråd gör mig på dåligt humör.
Hur man än gör, om man försöker gå över, under eller mitt emellan, ja, nog fastnar man på något sätt.
Men det är väl det som är tanken, den som taggtråden är uppsatt för ska fastna och inte våga sig över.......konsekvensen är att fastnandet drabbar alla .

 Vet att det inte är tillåtet med taggtråd i hästhagar och vet att taggtråd kan orsaka skador på dylikt djur, att det måste avlivas.
Konstigt att inte det samma gäller nötkreatur. Kommer ihåg från min barndom, att det var flera kor som förstörde juvret, när de försökte ta sig över taggtråd. Med veterinärvård eller nödslakt som följd.
På den tiden så fanns det inte så många alternativ.... och kanske gör det inte det i dagens läge heller.

Elstängsel är ju annars beskedligare, även om jag inte gillar det heller. Men det är iallafall ofarligt. Kanske fungerar det inte ... eller är svårt att övervaka i  utmarkerna.

Skulle vara intressant att veta om det är några vilda djur som blir svårt skadade av taggtråd. Rådjur och älgar hoppar ju lätt över, men uppmärksammar de den vassa tråden när de är lite stressade??

Finns det månne forskning på detta?

Tänkte annars bedömningstankar både före och efter taggtrådspassagen.

Nu har de flesta elever fått hem sina färgmarkerade bedömningar. Grönt, gult eller rött.

Grönt om man uppnått kunskapskraven för åk 6 på E-nivå, gult om man förväntas göra detta tills våren i åk 6 och rött om man inte förväntas uppnå kunskapskraven.

Klart som sjutton att jag förväntar mig att alla når de lägsta kunskapskraven. Om jag inte hade denna tilltro till mina elever i fyran och femman, så anser jag att jag borde sluta som lärare.

Den självuppfyllande profetian tror jag mycket på, förväntar jag mig att någon inte ska klara något, så gör någon inte detta heller. Och tvärtom. Och tror jag att det blir svårt att klara kunskapskraven, ja, då ska eleven ha omedelbar hjälp.

 I år skulle vi bara skriva kunskapskrav. Inget socialt. Nu skrev jag ju en helhetsbedömning som worddokument, men när det kom till kritan, så vågade jag inte skicka detta tillsammans med det gröna- gula- ( röda).
Man vet aldrig när och varför man kan bli kallad till räft och rättarting.
Gav i stället föräldrarna möjlighet att beställa helhetsbedömningen. Eller få den uppläst vid höstens utvecklingssamtal.

 Vi ska skriva formativa ( framåtsyftande) bedömningar i fritext efter det gröna-gula- (röda). Det finns förtryckta meningar i bedömningsverktyget. Synnerligen svårförståeligt för elev och förälder. Ibland även för mig.
Det pratas så mycket om att vi ska ha ett gemensamt språk för att få upp vår status. Vi jämförs alltid med läkaryrket.
Vi kan gott ha ett gemensamt språk och har till stor del det också, men får ha det mellan oss och inte i kommunikationen med barn/föräldrar. De måste ju för sjutton gubbar fatta vad vi menar.
Det är väl likadant med läkarspråket. Om du går till vårdcentralen och för diagnosen cystit, så har du inte en aning om vad det är. Men säger läkaren blåskatarr, ja, då vet du.
Vi måste också prata förståeligt, och det gör vi inte alltid om vi använder läroplansspråket.
Att sedan nästan alla elever ges samma kur ( meningar från webb-verktyget) för att att utvecklas optimalt, det inger inte någon större trovärdighet.
För egen del skulle skulle jag i första hand ordinera självförtroende, självtänk, ambition och målinriktning för uppnående av kunskapskriterierna.
Vilka naturligtvis alla elever i Toppenklassen kommer att uppnå i sexan ... därför att läraren TROR på dem och ska hjälpa dem så gott hon förmår - och det i verkliga skolan och inte skrivet med fikonspråk på ett formulär på webben.

Ett sådant abrupt slut det blev på taggtrådstanketänket.

För tredje året i rad, så var skolans fotointresserade elever med i e-twinningprojektet A Snapshot of Europe.  Det är en fototävling för elever i, företrädesvis, mellanstadieåldern. För två år sedan fick vi två förstapriser.

Resultatet av årets omröstning skulle publiceras idag. Det var inte klart när vi lämnade skolan klockan tio över ett.

Men när jag kom hem efter promenaden, så var resultatet utlagt.

Superkul: Vendela tog en förstaplats med sitt foto på en solnedgång, i kategorin platser.

Noak kom trea med bilden från slalombacken i kategori sport och Ellen kom också trea i kategori människor.

Sjutton länder/provinser deltog.

Grimsåsungdomar / föräldrar är bra på att fota. 

En kul avslutning på en eftermiddag, som en stund gick i taggtrådstänkets tecken.