Skriver stående

... och så får det bli ett tag...
Har pallrat upp datorn på gamla Focus uppslagsverk sedan sextiotalet och Bra böckers årsböcker från sjuttiotalet...
Bra att dammsamlarna, som man inte riktigt haft viljan att göra sig av med, kommer till användning.

De flesta som känner till mig, vet att jag har haft en konstrande rygg i mer än tio år.
Har varit hos naprapat, distriktsläkare, på plattröntgen, hos sjukgymnast.
Detta under sammanlagt sju-åtta år.
Sjukgymnaströrelserna har varit till god nytta när jag har haft som mest ont.
Smärtlindringspillren som jag fått utskrivna har inte hjälpt ett dugg.

Under senaste året har jag känt högerfoten som en klumpfot, alltså den slår hårt i när jag är ute och går... det låter bonk, BONK när jag sätter i fötterna.

Under de senaste veckorna har jag haft lite ont i vänsterknät av och till,vilket  har resulterat i en Bakercysta. Den har blivit bättre, men har har inte gått ner helt.
Ett resultat av överbelastning och snedbelastning tror ju jag.

"Alla" människor uppsöker kiropraktorer.
Tänkte att jag också kunde göra ett försök och se om kiropraktik kunde få lite bättre balans på den gamla kroppen.
Blev rekommenderad Amadeuskliniken i Gislaved, bl.a. av skolsköterskan.

En ljus och tilltalande lokal mötte mig i något som tidigare måste ha varit en industrifastighet.
En yngre medelålders man kom uthaltande efter behandling och sade förtvivlat till receptionisten att "Nu ger jag upp detta, ska det verkligen göra så ont!?"
Jag var beredd att vända. Jag hade ju inte alls ont när jag kom.....
Receptionisten lugnade mig.

Fick fylla i en blankett och blev sedan hänvisat till ett litet ombonat behandlingsrum, med en svart brits som centralplats.
En ung man, i mina döttrars ålder eller något yngre uppenbarade sig snart.
Han var liten, kort och spenslig.
Undrade i mitt stilla sinne om han tänkte vända när han såg min storlek.
Det gjorde han inte.

Prat, undersökning, förklaring av problem samt behandling gick mycket snabbare än vad jag trott.
Var hos naprapat för ( tror jag) sju år sedan... hans behandling tog lång tid.... och eftersom jag inte hade ont just då, så gjorde jag ett uppehåll som aldrig blev avslutat.

David förklarade att  jag är sned i höften och att det påverkar en eller flera av diskarna i ryggraden.
Hans behandling gjorde att han tryckte tillbaka det sneda och när jag reste mig upp, så hade jag helt plötsligt två lika långa ben.
Häftigt att känna detta direkt....
När jag sedan började gå, så lät det likadant från båda fötterna.... bonk, bonk,bonk, bonk

Behandligen är enkel, det svåra är att få det hela att hålla sig på plats och inte gå tillbaka i sin snedhet.
Fick ny tid på fredag och ytterligare en tid nästa torsdag.
Då ska kiropraktorn göra en utvärdering och se om behandlingen lett framåt.
Har den det så blir det fler behandlingar ... om det inte funkar... ja, då kunde man väl ha ett värre handikapp än det jag har....

Har fått föreskrifter att följa:

• Stå, gå eller ligga - sitta minsta möjliga tid
• Inte städa 
• Inte lyfta tungt
• Kylpåse på det behandlade stället tre gånger per dag.
• Spinning är ok ... få se hur jag gör på torsdag....

Så nu har jag stått upp och ätit macka, stått i solen på altanen och läst utmärkta "Mercurium" av Ann Rosman och här framför datorn. Jätteskönt att stå och hålla uppe ryggen ordentligt!

Dessutom har jag hunnit med den första kvarten med kylpåse. Bra att vi hade en sådan i frysen.

Synd bara att jag missar två planerade geocachingresor - en med de geocachandepojkarna i Grimsås i morrn och en med Inga på fredag. Nåja, det kommer väl fler tillfällen....

Just nu känns det lite spännande att se om kiropraktorkonsultationen ger resultat ... och ser fram emot promenaderna som jag får göra så långa jag vill och orkar...

Och så får man träna på att vara ståuppare.....