Trampat, tvättat, tryckt, trivts

Tyckte att det kunde vara läge för säsongens första "på verkliga hjul-cykeltur" denna vackra vårdag.
Uttryckte detta till C-E på väg till ICA i Tranemo.
Kom i samma sekund på att vi i höstas pratade om att köpa en cykel ytterligare, en som vi skulle ha i Halmstad.
Där har i två gamla skruttiga "herrcyklar" och en alldeles för liten "tjejcykel".
Tycker att vi kunde behöva en "tantcykel" också,
Pratet om att köpa ny cykel - eller bra begagnad- gav oss tillfälle att besöka Team Sportias nya stora lokal i Tranemo.
Där fanns det extraerbjudande på cyklar, så här i vårtid.
Kollade på en svart och en röd.
Provtrampade de båda under en sväng runt Gefa-kvarteret.

Blev förtjust i den röda fina cykeln. Lättrampad och stadig....och fin att se på.
Nu är inte jag den som behöver fundera på om jag ska köpa eller inte, har jag hittat något som jag vill ha, ja, då slår jag till.

Problemet var att få hem cykeln.
Vi har ingen dragkrok på vår bil.
När vi förflyttar cyklar, så brukar C-E ta bort framdäcket. Då går den in i vår Peugot.
Nu var det lättare sagt än gjort att få bort framdäcket på den här cykeln.
Med resultat att jag fick trampa mig hem.
Beslöt mig för att ta asfaltsväg hela vägen, var inte säker på att grusvägen var så bra.... och jag ville inte smutsa ner min vackra trampcykel.

Gick alldeles utmärkt att trampa 17-18 km.
Fick verkligen nytta av att ha trampat på stillastående cykel hela långa vintersäsongen.

Ett litet aber var det bara, tjejen som ställde in sadelhöjden insåg inte att det behövdes ordentlig åtskruvning för att hålla hundra kilo tung tant på rätt höjd.
Efter ett par tre kilometers cyklande, så åkte sadeln i botten.
Men det funkade att cykla ändå.... även om det absolut är mycket mer bekvämt att ha individuell anpassning på sadelhöjd...
Hjälm fick jag köpa mig en ny, men det var bra...den gamla Ullaredshjälmen som jag haft några år, den är både ful och sladdrig på huvudet.
Numera kör ju alla med hjälm.... till och med jag har anpassat mig till detta... det trodde jag aldrig... men så blev det...

När jag nu ändå luftade lönekontot, så passade jag på att köpa ett par bungystavar också.
Testade att gå till Moghult och hem igen. ( två kilometer) Lika jobbigt - eller jobbigare -som att gå fem- sex kilometer.
En motionsstil som passar mig, det inser jag direkt.
Man använder armarna att trycka ner staven när man sätter i den.... alltså både träning för armar och ben, och man behöver absolut inte gå speciellt snabbt för att få upp flåset.

Energi föder energi.
Passade på att tvätta växthuset, när energi var på topp.
Fick sedan den goda idén av svägerskan, att det kunde vara läge att börja så fröer i växthuset.
Får fixa lite sallad, spenat och dill..... och kanske rädis-frö i morrn.
Tänker ta premiärtur till Halmstad, öppna upp för året och andas lite havsluft....

Tog en liten extra cykeltur på nya cykeln, bort till Kroken
Tänkte kolla om det fanns några sippor vid Karlas stora åker och i hennes lilla hage.
Hittade både vitsippor och blåsippor.
Årets finaste blommor, tycker jag.

Kunde bara inte motstå att plocka några av de fredade blommorna.
Det finns så det räcker av dem ändå, i Karlas lilla hemliga hage.
Tror bara att det är jag som går dit och kollar och njuter av mina absoluta favoritblommor.
Det har med barndomen att göra, varje vår gick jag till vårt närmsta blåsippsställe, så fort snön började tina bort för att "leta efter blåsippor".
Det var en lycka att springa uppför backen ( eller kanske gick jag...) och visa mamma de första små knopparna.
Några dagar senare var vårt eget blåsippsställe alldeles blålysande.

En lite bukett på köksbordet....
... man kan se dem som en hyllning till de allsvenska serieledarna....
eller bara som ett glatt bevis på att NU ÄR DET VÅR!

En härlig dag blev det, och det är bara att konstatera att gammal tant trivs bäst, då hon får röra på sina tunga gamla kropp!