Jullovsjumbo

Funderar på om ett jullov går snabbt eller ganska så långsamt. eller i samma takt som alla andra tider..  Rent logiskt det sistnämnda... men samtidigt är det ju allom bekant, att tiden känns snabbare eller långsammare beroende på tidsinnehåll,

Tidsinnehåll har det varit gott om under  det nästan tre veckor långa lovet: Ändå känns det längesedan som vi avslutade terminen i vår fina kyrka, där jag tyckte att nye prästen var en positiv man, medan jag storligen irriterades över att att kantorn vägrade kompa "min" lilla luciakör, när de framförde två så välkända låtar som "Julen är här" och "En stjärna lyser så klar".

Känns också lång tid sedan julafton, då jag gladdes åt att träffa "alla", men irriterade mig på att "alla" var ganska så ovilliga att vara lite granna behjälpliga med det praktiska.
" Man är ju så van vid att du gör allt". Ja, så kan det vara, men - mycket svårt att erkänna- man blir tröttare med åren.

Usch, vad mycket irriterad jag har varit. På det mesta.
Har medvetet försökt att tona ner irritationen,  nu när det blivit nytt år och nya möjligheter,
Precis som om inte varje ny dag, varje ny timme skulle kunna ge samma möjligheter att försöka sig på att bli en "bättre människa",
Men det är något speciellt med att en ny tideräkning börjar.

Har gått relativt bra att försöka se saker från den mera positiva sidan.
Lika bra som det har gått att låta bli att äta godis. Att äta EN kaka/bulle till kaffet däremot, det insåg jag redan från första dagen att jag skulle fortsätta att göra.... jag menar, det är ju sötsaker det också... och det var sådana jag skulle försöka bespara mig... tänkte jag.... i en annan tideräkning. Gillar inte kaffe utan något lite tilltugg. En pepparkaka räcker,,,, bulle OCH kaka är väldigt onödigt.

Dagliga promenader har det också blivit, trots kylan.
- Det var en härlig promenad, sa jag när jag kom in en dag.

Dagen därpå påstod C-E att jag gillade vintern.
- Det sa du ju igår,  försvarade han sig, då jag undrade var han fått detta ifrån.

Nä, jag gillar inte vinter... inte på något sätt... MEN att promenera är positivt för mig,,,, det är det bästa man kan göra med denna årstiden. Viktigt att komma ut i ljuset, tror jag... eller vet jag.  Det blir ljusare för varje dag.

Facebook har ju den trevliga vanan att skicka en sammanfattning för varje dag, så långt tillbaka i tiden som man varit aktiv på det sociala mediet. Ser bilder från snöfria gecoachingäventyr från de första dagarna under åren 2013, 2014 och 2015. Underbara bilder.
Det är bara så, jag gillar plusgrader och lite regn då och då, mycket mer än den kyla och istillvaro som råder nu. Förra vintern var perfekt! Alla måste inte vara snö-diggare!

Sista dagen på jullovet, jullovsjumbon, har infunnit sig.
Lite konstigt i vår kommun, vi lärare börjar i morgon, på fredagen -  och elever  kommer i morgon.
I andra kommunen ser  jag att lärare har två kompetensutvecklingsdagar, idag och i morgon -  eller att såväl elever som lärare börjar idag - eller att lärarna börjar på måndag och eleverna ytterligare någon dag senare.
Jag har inget emot att börja på en fredag, men kunde lika väl startat terminen idag. Nackdelen med att börja på en fredag, det är att de allra flesta deltidslärarna är lediga just den dagen, Tanken är ju att dagen (i  alla fall delvis) ska användas till gemensamma planeringar. Lite svårt när flera inte är på plats...

Städade bort julen igår. Började förresten med att ta bort tomtarna redan några dagar tidigare.

Jag njuter verkligen av att ett hus, där varje spår av julen är borta. Utom två halvskalliga julstjärnor och en amaryllisblomma i en vas.

Njuter nästan lika mycket när alla ljusstakar och stjärnor tas fram vid första advent. Det är en fin tid, adventstiden.

Åkte mellan Värnamo och Grimsås i går kväll. Såg ljusstakar, julstjärnor, ambitiösa utebelysningar, flaggstångsgranar.....överallt. Kändes SÅ gott att ha gjort det som alla tycktes ha  kvar att göra.... bortröjningen av julen.

Trettondagen bjuder ofta på julkonserter. Ett sätt att sätta punkt för julen, tänker jag.
För fyra år sedan, då det var lika kallt och bistert som nu, var jag ( i samband med stalledrängsuppdrag)  i Gällaryds kyrka på trettondagskonsert. Det är en upplevelse som jag aldig glömt, för jag har aldrig hört bättre musik framförd av amatörer.
Tyvärr har trettondagen efter detta alltid varit före en arbetsdag, så det har inte blivit tillfälle att uppleva någon småländsk julkonsert sedan dess.
Men igår så... ledig dag i dag.... bra väglag.... tillfälle att träffa dotter och svärson....

Årets konsert var förlagd till Tånnö kyrka, betydligt närmre Hjälshammar. Det var suveränt bra, det bjöds på mycket riktig julmusik, modern sådan, som man kände igen, blandat med gamla klassiker.

Nästa år lär trettondagen vara en fredag. Bokar in den dagen för småländsk julkonsert redan nu....  och hoppas att livet far varsamt fram, så att man ges möjlighet att vara med.

Får ta på broddkängorna och ge mig ut på vintervägarna. Får ta vara på möjligheten att ta sig frampå skogsvägarna. Kan ju vara så att det faller så mycket snö under de närmaste dagarna så att de blir oframkomliga. Tror att jag gått alla upptänkliga rundor under lovet... Nej, förresten en finns kvar,, ganska mycket på skogsstigar, men  det går säkert bra. Garanterat inte halt.

Nästa vecka börjar träningarna igen. Får köra tre pass nästa vecka, för att bestämma vilka två pass jag ska satsa på. 

Jullovets jumbodag känns väldigt ok. En dag närmare sommaren.

( Bilderna togs på trettondagsaftonens promenad och på trettondagen i Hjälshammar)