Långhelg

... och vilken sådan det blev! Högsommar!
Känns som vi varit veckolångt lediga...det var "studiedag" i onsdags.... en dag som är ganska så kravfri för en lärare, på det sättet att man kan komma som man är, utan några som helst förberedelser. Känns lite lyxigt i vårt yrke.

Långhelgens tre första dagar har varit välfyllda av aktiviteter..... idag fick äntligen bli en hemmadag.
Helgsammanfattning följer:

 Geocaching har väl inte så hög prioritet längre, men ibland kan det vara kul att se något nytt.
På Kristi himmelsfärdsdag tog vi oss en liten tur till Småland, närliggande område kring Gnosjö.
Härligt att vandra på en fin skogsväg....

... till målet med geocachingnamn Bergakungens sal.
Häftigt ställe, absolut... och allra häftigast var grillplatsen som fanns alldeles intill bergväggen.

Lite otäckt för höjdrädd tant... och gubbe som inte heller är så djärv.

Men absolut sevärt!

Någon cache fann vi inte, mest beroende på att jag inte ville att C-E skulle klättra på höga stenar. Tror jag vet var den fanns. skickade en fråga till mannen som lagt ut cachen, om jag tänkte rätt... fick svaret ... "man behöver klättra en bit upp på bergväggen".

Varför ska geocaching vara så hemligt? Frågade om det gällde att klättra på några höga stenar, men kunde inte få ett ordentligt svar.

Visst kan geocaching vara skitkul... men som sagt, jag begriper mig inte på att det ska tas på så stort ALLVAR. Det är ju min grej, jag är inte med i något mästerskap.... om jag vill veta, om jag vill "fuska"...låt mig göra det!

Igår kom det ut en klättercache i Svenljunga."Där behövdes ytterligare någon femfemmecache" skrev hon som klättrat upp i ett träd och bundit fast en burk...
Även om jag är femfemma, så fixar jag inte dessa klättercacher.... så när jag fick upp den nya cachen i mobilen, så kunde jag inte låta bli att skriva att det hade varit mycket trevligare med en cache för alla.

Naturligtvis togs min kommentar bort, och den har dessutom i ALLVARLIGA ordalag diskuterats på FB.

Det finns, som sagt, för många som tar en kul fritidssyssla med för stort allvar... eller så saknar man humor....

Högt uppe på ett berg i Åsenhöga fann vi en burk. Luvaberget kallades platsen, och just på Kristi himmelsfärdsdag, så brukade dåtidens ungdomar klättra upp på den lilla platån. Fin utsikt fick nutidens halvgamlingar!

Vid bergets fot växte mängder med vacker förgätmigej.

I Skärvhult hittade vi ett annat häftigt ställe. En plats som varit någon form av kraftverk. Någon burk hittade vi inte här heller.... men det var inte det viktiga egentligen... det roligaste är att se intressanta platser.

Tre burkar fick vi ihop på en förmiddag. Hade det varit för ett par år sedan, så hade jag varit missnöjd....bara att konstatera, att lite nördig har man varit vad det gäller geocaching.
Idag ser jag "hobbyn" som en möjlighet till en liten utflykt.

Det härliga vädret inbjöd till en cykeltur på eftermiddagen. Nytt möter gammalt. Fiberdragning på gång utanför traktens äldsta lilla stuga...

I fredags var det läge för en tur till Halmstad. Syrenerna toklommade. Och tokdoftade.

Johanna och Konrad tyckte också att det skulle passa bra med en utflykt till den gamla stugan, denna vackra försommarfredag.

Både C-Es och Konrads klädsel matchade stugan mjuka fleecefilt.
Konrad har blivit väl bekant med morfar, de ses ju varje vecka.

En riktig liten glädjespridare för oss alla, är den lille killen.... som numera har blivit "stor" och har massor av styrsel i sin sin kropp. Häftigt att följa utvecklingen!

Långpromenad på Östrastranden-området hann vi med...och tant mormor tog årets första dopp i havet. Först blev det ett par riktiga kärringadopp, men när jag sedan kom lite närmare stranden, så kunde jag ta några simtag både på mage och rygg. Uppfriskande härligt!

Igår, lördag, var vi bjudna till Rångedala, till bror och svägerska.
Efter god grillunch, så gav jag mig ut på egen promenad. Riktigt varmt var det, men tog man det lugnt, så gick det bra att vandra en halvmil i de vackra omgivningarna.

I Finnekumla hagar blommade  smörbollarna för fullt.

Den första skogsnävan hade precis slagit ut, trots att det var precis fyra veckor till midsommarafton.
 ( Midsommarblomster)

Liljekonvaljernas tid är nu....

.... och lupinerna blommade på den plats de har funnits sedan jag var barn.
- Kan vi inte ta frön från dom och så uppe hos oss? minns jag att jag frågade min mamma.
- Nej, lupiner är ogräs, sa min mamma.
Hon hade helt tydligt inte blivit bekant med kirskål, hon.
Och jag tycker fortfaramde lupiner är fina. Försökte med så frön här i Stockremma, men det funkade inte.

Mandelblommor finns det i massor i Finnekumla by. Mycket mer än när jag var barn.

 Och så de  väldoftande syrenbuskarna.... de har en kort blomningstid... men just de dagarna är de sagolikt vackra.

Favoritutsikten, ett par hundra meter från mitt barndomshem.  Här finns en geocache, sedan flera år tillbaka... och den har, med rätta, inhöstat en del favoritpoäng.

Barndomhemmet är sig ganska olikt,,,,,men omgivningarna är sig ganska så lika....

.... liksom den välbekanta nötkreatur-doften.

Anledningen till att vi var inbjudna till Roger och Anki just igår, det var att finalen i FA-cupen gick mellan de båda herrarnas respektive engelska favoritlag.

För egen del så förstår jag inte riktigt hur man orkar engagera sig i engelska lag.... jag är inte ens så engagerad i mitt eget favoritlag Elfsborg längre. Jag följder dem absolut, men bryr mig inte så mycket om de vinner eller inte.

Eller som min lärarkollega, sportchefen på radio sju, uttryckte det en gång då jag undrade hur det kändes att kommentera Elfsborgsmatcher, när laget blev utspelat. "Jag bryr mig inte så mycket längre", sa han. " Solen går upp nästa dag, vare sig de vunnit eller ej"

Dagens promenad gick här hemma.
Undrar om inte vår lilla by har syrenrekordet, om man slår ut antal blommor per byinvånare.

Helt underbart att möta doften av syrener. på hundra meters håll!

Svåger Roger har skapat en bred stig, där en av döttrarnas gamla ridstigar gick.
Bra skogsväg, tycker jag, som inte gillar att bli riven av grenar på bara ben.

Hos Karla fanns tiotalet hästar. Så roligt att se de fina djuren på den välbekanta hästplatsen. Fick en liten pratstund med markägaren, under det att det blåste rejält omkring oss.

Några droppar regn kom, då jag kommit hem igen. Mer av det åtråvärda blöta blev det tyvärr inte. Sol och värme är härligt, men nu är det regn som behövs!

Den kommande skolveckan är lättplanerad, då man största delen av tiden har de härliga sexorna. Det är många aktiviteter på gång... studiebesök, högstadieskolebesök, friluftsdagsförberedelser.....

Tre veckor kvar tills dess barnen får sommarlov.... efter denna helgen så känns det som om vi redan var där....