söndag 22 augusti 2021

Dagbok

 Lystrade lite extra, då man pratade om dagböckers betydelse, på P4s morgonprogram, "Morgonpasset".

Man citerade en författare ( namn föll bort för mig) som ansåg att dagboksskrivande är ett sätt att uppleva en händelse flera gånger, ur olika perspektiv, att framkalla speciella känslor igen.

Visst skrev jag dagbok lite då och då, när jag var ung. Vet att jag har någon kvar i gömmorna, men har inte läst på länge. Kan - eller vill - jag känna tonårens, många gånger negativa, känslor återigen?

Skrev också dagbok på datorn, under några år. Tyvärr, så försvann den, när datorn tackade för sig. De anteckningarna hade jag velat ha, det hade varit intressant att att läsa vad man hade för tankar och vad man var med om för så där tjugo år sedan....

Har förstås ett antal fotoalbum. De är också dagböcker. Dem borde man kolla i lite oftare. Absolut.

En femårsdagbok fick jag för  sju, åtta år sedan. Började skriva något kort varje dag, samt anteckna något om vädret. Tantvarning på det, kanske ( men jag är ju tant). Trots fåordigheten i anteckningarna, så gör de att man kan återkoppla till vissa händelser... och förnimma de känslor som de förde med sig. 

Bloggen är ju en guldgruva, för egen del. Framförallt kombinationen bild och text. Så är den lättillgänglig. Bara att ta fram mobilen och bläddra sig fram till något visst år och någon viss månad. ( från febr 2009)

Jodå, jag har skrivit så långa och tråkiga inlägg, att jag ger upp en del inlägg. Men de mer personliga, de är det av stort värde att återkomma till. Nackdelen med bloggen är väl att man inte kan skriva riktigt allt, de allra innersta känslorna, dem som man kan skriva i en "hemlig" bok. Men det kanske är lika bra det, det man inte skriver, det är ju ingen som gör en glad egentligen....

Så nu lite dagboksantecknigar:


Halmstadsstugan har vi inte besökt på två och en halv vecka. 
Då väderprognosen såg bra ut, med sol och ok temperaturer, så tyckte både vi och Johannas familj att en lördagsutflykt dit passade bra.


Mamma, pappa och storebror åkte ut på lite egna  ärenden, så fick ha sällskap av den här charmige killen.  
Har inte träffat honom på en och en halv vecka. Tycker att han växer på på längd och i sitt sätt att uttrycka på sig, mellan varje gång vi träffar honom.


Mamman gillar Halmstads välsorterade Erikshjälp. 

Konrad fick åka med och kolla leksaksavdelningen. 
Några pussel, spel och böcker kom med hem.... 
En pusselbit fattas på det här pusslet. Pusselbitar fattas i livspusslet ibland också. En sådan  tur om det då är en kantbit....


Sommargrannarna hade ett av sina barnbarn på besök. Konrad är väldigt förtjust i lilla Klara. 
En sådan jättepåse godis hon hade att bjuda på, denna lördag!


På stranden var det "nollning" - eller kanske heter det som på min egen tid "Inspark" - för de nya högskoleeleverna.

Kul med lite underhållning. 

Det gick verkligen snyggt och städat till. Vi kunde inte se några eftermiddagsberusade ungdomar. Alla olika studiegrupper/linjer hade sina egna lekar och tävlingar. Ja, det såg riktigt kul ut.




Många  var de! Oj, en sådan massa studenter som det måste finnas på Halmstads högskola, men tanke på att detta bara var de som börjat  på högskolan i höst. Samt en del fextfixare, förstås.


Det blev en fin dag på alla sätt. Stranden var extremt fin och vattnet likaså. 
Klart att denna tanten måste bada. 
Jag var tämligen ensam om att ge mig ut i vågorna. Det var ljummet i vattnet, faktiskt behagligare under vattnet än i vinden ovanför vattenytan.

Hoppas, hoppas att det blir något mer bad denna sommar. 
För så länge man kan bada, så är det lite sommar kvar, tycker jag.

Vinterbada?  I så fall skulle jag bo nära en sjö, så det kunde bli en daglig rutin. Men det gör jag inte...och då får jag passa på under sommarens havsbesök.


18 kommentarer:

  1. Jag bor ju nära flera sjöar. Tyvärr lockar de inte mig till bad. Måste öva på det.
    Jag är inne på min tredje tioårsdagbok😇måste ha varit tant länge 😂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha... tant eller ej... kortfattade dagböcker gör det lätt att ha lite koll på händelser... och väder. Kram på dej!

      Radera
  2. Tycker nog att bloggen är det närmaste en dagbok man kan komma. Har aldrig skrivit "riktig" dagbok, inte ens när jag var liten. Det som är roligt med bloggen är ju att om man inte är säker på när/om någonting har hänt så är det bara att konsultera inläggen.
    Jättekul med nollningarna på stranden. Här sker nollningarna på stan - tror jag. Har bara sett "insparkar" vid KTH.
    Dina barnbarn är otroligt söta. Å jag måste säga att jag är impad att äldsta grabben kunde lägga det pusslet, för det är ju inte direkt ett lätt pussel. Bra gjort där!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fick hjälp av mamma. Och lite av mormor. Men han är duktig...
      Ja, det är bra att kunna gå tillbaka bland inläggen och kolla hur och när det egentligen var.
      Ha det gott!

      Radera
  3. Dagböcker jag var dålig på att skriva, så tre har jag. Bloggen är bra, men skriver långt ifrån allt. Men lite delar jag med mig, skönt att skriva.
    Härliga bilder,-) Jag delar med mig lite mer nu ,-) vill helst inte vara anonym, men efter jag skrev ett tag väldigt mycket om mitt liv, bla om mina svåra sväljproblem efter tiden i England, så är jag mer försiktig vad jag delar med mig av.
    Härliga barnbarn ,-)) Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att man gör som man vill, och skriver det man vill, på bloggen.
      För min del, så inbillar jag mig att även kommande generationer kan ha lite glädje av alla bilder som jag lägger ut. Kram!

      Radera
  4. Någon dagbok skrev jag väl när jag växte upp. Kanske en... den vet jag inte om den finns kvar. I vuxen ålder försökte jag mig på att skriva i en 5-årsdagbok, men det slutade jag med ganska snart. Det var för litet utrymme för att locka mig. Bloggen fungerar nog bäst som dagbok... men det är ju så att mitt skrivande inte alls tar upp allt. Jag håller jag hårt på integriteten.

    Tufft att ta ett bad nu, tycker jag. Här lockar inte lufttemperaturen till det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du badade ju nyss! 🥰🙂 Sim jag minns det . Gissar att även Storsjön håller lite värme kvar.
      Många ser mig som en med stor integritet... man kommer inte så nära mig. Men på bloggen är jag mer öppen. Knepigt!

      Radera
  5. Testar! Har läst ditt fina inlägg och har inte fått igenom de fem kommentarer jag skrivit när jag inte varit inloggad på Google. Anser inte att man ska behöva vara det. Men tydligen...
    Förstår att ni haft fina dagar i Halmstadstugan. Härligt. Och säkert kan du bada ett tag till - För visst håller vi kvar sommaren.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, så är det nog. Google loggning ...eller så kan man nog vara anonym.
      Nu har jag ju lyckas ligga in mig på WP också. Har ett konto som inte används.
      Använde WP i samband med att mina elever varvmed i något som hette Webbstjärnan.
      Lärde mig inte riktigt det programmet... lättast att fortsätta med det man är van vid.
      Vi kör vidare på sommar ett tag till! Kram!

      Radera
  6. Som liten provade jag flera gånger att skriva dagbok. Köpte flera olika, fina söta och vackra, men på något vis fungerade det inte. Jag tröttnade efter några dagar varje gång... Numera får bloggen fungera som min dagbok. Sedan är det som du säger att exakt allt skriver jag inte om i bloggen och så får det helt enkelt vara. Vissa saker kan jag känna är för privata men det är ju så olika hur man vill ha det. Inget är rätt eller fel.

    Härliga bilder som vanligt!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och visst är det intressant att följa någon annan i dagboksform. Vardagen är betydligt mer tilltalande än de stora äventyren...Tack..och Kram!

      Radera
  7. Jag har bloggat sedan 2007 på samma adress och jag tycker det är fantastiskt att ha allt kvar och kunna gå tillbaka och läsa. Skrev en del dagbok under tonåren med men vette katten om det är något jag vill läsa nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så känner jag också. Bloggen en guldgruva... tonårspojkar.. dystert

      Radera
  8. Jag skrev dagbok när jag var tonåring, men jag har strimlat de anteckningarna. Tyckte det var bäst eftersom jag flyttade ofta under mina första år när jag jobbade och jag var rädd för att de skulle komma bort. Idag är bloggen min enda dagbok. Kram

    SvaraRadera
  9. Vi börjar väl med dagboken, jag skrev tidigt dagbok, har många kvar, de ligger i min bokhylla för jag har börjat läsa om dem....blir nog i november jag tar upp det igen. Slutade dock i tonåren, hade för mycket hyss för mig...Hade också en 5-årskalender som jag väl fixade två år sisådär i, sen blev det stopp. Har nu inhandlat en ny o är bara på första året, få se hur det går. Har bloggat i 16 år. Förtroligheten ja, för tio år sen var det vanligt med stängda bloggar eller stängda inlägg på bloggar, då fick man be om lösen för att kunna läsa. Antingen var man betrodd eller inte...tyckte det var jobbigt och bad aldrig om att få ta del av låsta bloggar. Men jag har full förståelse för att man inte vill basunera ut sina privata tankar men ändå behöver ventilera dem...
    Så skönt att du har simmat! Här är det slutsimmat, ån är en strid fors med kallt strömmande vatten. Har dock tänkt ge mig på dopp efter bastu i höst...få se om jag är modig nog! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är nog modig nog!
      Privata tankar på stängda bloggar.... tja... Hade kanske varit bättre med en vanlig dagbok att skriva för hand i.
      Fin blogg är ju verkligen en dagbok. Det vardagliga lockar många läsare, det är tydligt.
      Kram!

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas