Mot mörkare tider

 Är klart medveten om att rubriken upprör en del.  Men det är ju faktiskt så det är. Sen behöver man ju inte måla fan på väggen, när den fule inte är i närheten. För än så är det sommar. I  mer än två månader. Ser man tillbaka två månader, var var vi då? I slutet av april månad... Tiden går så fort.. rena racerfarten...

Midsommarfesten är slut. Nu är jag inte mycket för "riktiga" fester. För mej är det fest när man får vara med sina nära och kära. Och det fick jag, i olika konstellationer, under hela midsommarhelgen.

Midsommardagen var grå och kall inledningsvis.  Tre barn, en mamma och en mormor gick på en liten tur mot stranden, medan en annan mamma fixade lunchen. Kul att klättra på alla stenar som ligger mellan sandstranden och handikappsbadet. 

Konrad var sakletare. Han hittade en hel del; en syl, ett pimpelspö, en bumerang ..... Det gömmer sig många spännande saker mellan stenarna...

En död fisk (val) hade flutit i land. Fåglarna hade redan varit på plats och  börjat bearbeta den.  Ava tyckte att det var lite äckligt. Killarna, som är vana vid att djur dör, var mest intresserade av kadavret. Kan det vara en liten tumlare? Jag är dålig på havsdjur....

Efter lunch blev det soligt. Barnen lyckades leta upp den gamla barnbassängen, som jag faktiskt tänkt skicka till soptippen. Den var fortfarande kul. Trots att man tog vatten från kallvattenkranen utomhus... Eller kanske därför...

Det blev ett bad i havet för mormor, Konrad och hans mamma lite senare. Ljummet och gott, trots höga vågor. Innan dess gick vi den traditionella midsommardags-tipspromenaden. Konrad och Ava gick barnpromenaden på egen hand. Kändes lite i mormorshjärtat. Det var inte länge sedan man körde  dem i var sin kärra. Och K-P i barnvagn... Nu behövde K-P  hjälp att läsa. Men att svara på frågorna och att markera rätt svar på tipslappen, det fixade han alldeles själv.

Det fanns ingen tolva. Antagligen tänkte många som jag/vi på första frågan. När kom potatisen till Sverige? I alla våra läroböcker har vi läst att Jonas Alströmer tog med den till Sverige på 1700-talet. Men den kom tydligen redan till Sverige på 1600-talet, då Olof Rudbeck odlade den i Uppsala botaniska trädgård. Jag hade fel på ytterligare en fråga; Vad betyder det latinska namnet på Cacao? Gudarnas föda, Gudarnas gåva eller Gudarnas hemlighet. Jag tog X, medan rätt svar var 1. Vi var nog många som hade 10 rätt. Karin hade nästabäst på skiljefrågan av alla, och kom trea på tipspromenaden. Ett  presentkort på ICA på 50 kr. 

Värnamofamiljen åkte hem efter kvällsmaten. Karin och jag gick en promenad och kollade på husen på det nyaste området... som numera är 10-15 år gammalt....

Söndagen var varm och solig. Det blev en stund på stranden på förmiddagen. Mängder av öronmaneter hade flutit i land under den blåsiga midsommardagen. Det fanns gott om dem, även i vattnet. Ava tyckte inte om geleklumparna, så det blev inte mycket bad för vår lilla badtjej. Jag ville iaf bada, men när Karin, som var lite längre ut sa att hon såg en manet med trådar, så  blev det ett snabbt dopp i grunt vatten. Jag blev ordentligt bränd för ett par år sedan.  Det vill jag inte vara med om mer....

Macke fixade godaste quornfärssåsen till lunch. 

Snart var det bara jag, och ett ostädat hus kvar. Jag hade talat om för malmöfamiljen att jag gärna städar, och att jag vill göra det när alla har gett sig i väg, och all packning är borta.

Gott och varmt var det i luften. Fortfarande en del sol. Ingen brådska att städa, ingen brådska att ge sig hemåt. Satt och pratade med grannarna en bra stund, läste ut "Långfredagen" ( Bergfekdt/ Sarenbrandt) - OK underhållning för stunden- innan jag tog tag i städandet. Det luktar så gott i den gamla stugan, då man knäskurat golven med såpa. Doften brukar sitta kvar när man kommer tillbaka om någon vecka...

En välbehövlig dusch och reskläder på. Tittade mig omkring och insåg att  midsommarfesten var slut...

Adinas ( malmöfamiljens hund) pinne och en av alla fotbollar som används, låg ensamma kvar på en flitigt använd gräsmatta. Den var grön på midsommarafton, men nu hade sol och värme fått den att börja torka. Sommartorka....

Midsommarkransen som grannen  gjorde till Ava, den såg ordentligt vissen ut.

Midsommararstången, ja den stod nästan med "rumpan bar". 

Öde låg samlingsplatsen. Många hade redan åkt hem. Även om områdets stugägare till stor del är pensionärer, så hade man läst väderleksprognosen: Regn och rusk med start på söndag kväll. Det fina vädret hade verkligen prickat in midsommaren. Det tackar vi för.

Nu går vi mot mörkare tider. Vi kommer inte att märka av det på en månad. Hoppas på många fina dagar innan sommaren är slut. Regn behövs också. Är tacksam för att ha fått uppleva ännu en fin midsommar med absolut bästa sällskapet.

Snopet

 Äntligen blev det sommarvärme. Riktigt varmt i Halmstad. Och sol. Helt otroligt! Beslutade oss för att möta upp med Johannas familj nere i gamla stugan...

Fotbolls-VM?  Vem vill sitta framför en tv, när det för en dags skull är sommar.? Vi gick till nya lekplatsen ett slag. Var inte så intressant att leka där denna gång...  vi var ju inte vana vid att det var varmt.'

Stranden lockade mer....

Men kolla där... vad är det för konstiga figurer som börjar fylla upp en stor del av strandremsan?

-De jagar ju mej, tyckte Konrad.  

Nej, då. De brydde sig inte ett dugg om  eventuella strandflanörer. De hade nog med sig själva.  Fy tusan så varmt det måste ha varit, iklädda overaller och peruker. Har sett detta tidigare, då det är dags för inspark för de nya studenterna på Halmstads högskola.

Vi väntar med bad till efter lunch!

C-E och jag var i Halmstad i söndags, för sex dagars sedan. Då gick det fortfarande vågor efter Hans framfart. Vågtopparna var smutsbruna Vattnet var upprört, det var en del tång nära stranden, Men badade, det gjorde jag, för det kändes inte skitigt  en bit ut i det långgrunda vattnet. Där det var lagom att doppa sig, kändes det helt ok, trots det brunfärgade skummet.

Hörde av grannen att vattnet ansågs vara otjänligt vid "Köpenhamn", ca en kilometer ner längs stranden. Dagvattenutlopp. Kollade på Halmstads kommuns hemsida. Jodå, avrådan stod kvar.

Tänkte att jag går ner och kollar vattnet, innan jag tar på baddräkt och badar. ( Har 300 meter till stranden) Gick ut i vattnet och insåg att något sämre vatten har jag aldrig sett, inte ens i våra hummusfärgade mossjöar. Tänk er en spann med vatten där man häller i ett par nävar jord och sedan rör om. Fanns inte den minsta klarhet i vattnet. Stod jag med vatten upp till fotknölarna, så kunde jag inte se foten. Vadade ut till vattnet gick upp till knäna och insåg att det var precis lika äckligt lite längre ut.   Har aldrig sett något liknande..... 

Så visst var det lite snopet att inte kunna bada på årets varmaste dag!

Hörde sedan av grannen att det ser ut så här överallt i närheten av Halmstad.  Det beror på att Nissan tagit med sig en sådan massa  avlagringar efter Hans-ovädret. Hon påstod också att vattnet närmast stranden hade tappat i salthalt och just nu var bräckt.  Har ingen aning om det stämmer, men vattnet var så äckligt att det är svårt att beskriva för någon som inte sett hur det såg ut.  Och kolla salthalten, genom att smaka, det var inte att tänka på!

Gott i alla fall att få njuta av både sol och värme, för en dag. Lite snopet dock att man vaknar av att regnet öser ner igen. Denna sommar får man ta tillvara de ljusglimtar som ges på väderfronten.

Stängt

 

Vemodstanten sitter med en klump i magen och tårkänsla bakom ögonlocken, då hon kollar på gårdagens bilder.  

Samtidigt känns det lite glatt i bröstet. Det var en så fin dag i Halmstad, på årets stugstängningsdag. Johannas familj ville gärna åka till sommarstället, en sista gång för denna säsongen. Och visst blir det extra trevligt och glädjegörande med de bästa av sällskap.

Det regnade nästan hela vägen, de dryga tolv milen ner till Östra Stranden. Som så många gånger tidigare, så upphörde regnet då vi kom till kusten.  Vattnet i havet var lite upprört och  det var väldigt lockande att gå precis i vattenbrynet. Men påföljd att det blev lite blött. Nåja, det blev inte värre än att det snabbt torkade.

Slutsuttit för säsongen? Inte säkert. Kan nog bli några fler fina dagar i höst.  Utmärkt placering, med fin utsikt över havet.

Lämnade stranden och tog småvägar mellan alla stugor, tillbaka till vår. Det är klart att man ska utnyttja de lekplatser som man passerar.

Efter lunch, så var det dags för morfar att stänga av vattnet och tömma systemen. Vi andra tog ytterligare en tur ner till stranden.

Konrad hade med sig en spann som han skulle fylla med musselskal och ta med hem till hönorna.

Kommer ihåg från det jag var barn, att man köpte snäckskal som gårdens hönor skulle få hacka i sig. Skulle antagligen ge bättre kvalitet på äggens skal... 

Tyvärr har jag en yrkesskada, och "måste" bara rätta till det som är fel. Det är inga snäckskal som vågorna sköljt in till stranden. Det är till 99, 9 % musselskal. Något enstaka snäckskal har vi funnit, då vi, under härliga sommardagar, letat efter vackra kalkskal.

Konrad fick snabbt ihop spannen full. Rena hönsgodiset med de salta skalen....

Solen bröt igenom molnen, och det blev riktigt gott väder, Så härligt att bara lyssna till vågornas skvalpande.....

Karl- Petter passade på att gräva sig ner till vattennivå. Är man fyra ( om en månad) så hör fortfarande grävande till favoritsysselsättningar. Stranden är allra bästa platsen för den sysselsättningen.

Hej då, stranden! Tack för i år. 

Det har varit en hel del fina dagar här under sommaren. De bästa dagarna på hela året, speciellt de gånger som hela vår niopersonersfamilj varit samlad. Hoppas att få uppleva sådana dagar igen.

Tillbaka till stugan. C-E hade tömt alla vattenbehållare och rör. Det var bara toalettstolen kvar, där det stod vatten, och där hällde han i glykol. Socker fryser inte...

Möblerna som stått på altanen sedan i april bars in i huset, matvaror plockades ner i en kasse, elen stängdes av och dörren låstes för sista gången denna säsong. 

Förhoppningsvis kommer vi ner till Östra stranden några gånger under vintern, oftast under det att vi kör förbi, på väg till Malmö. Men huset, det kommer inta att öppnas förrän det blir vår igen.  Allt är ju avstängt, så länge det är risk för frost.

Återkommer varje år till önskan att ha ett åretrunthus. Men det blir bara en önskan.... 

Samtidigt, vårt gamla hus, det fyller våra behov....

Njöt av höstfärgerna på vägen hem. Funkade bra att ta bild på Nissan, genom bilrutan. 

Fick t.o.m en bild på denna speciella växtplats. Tittar alltid på hur det ser ut på den trädbevuxna stocken, då vi kör förbi..  Tyvärr gör den sig inte lika bra i höstskrud, som den gör när den är sommarklädd. 

Den långa vintern står framför dörren. Inget jag ser fram emot. Men efter det, så kommer våren, Då får man öppna upp i Halmstad igen. Det är något att se fram emot.

Halland

 

Dags att kolla till gamla stugan på Östra Stranden i Halmstad. Även om vi varit där ett antal gånger under våren så har vi vare sig använt kylskåp eller  (bänk)-spis. Tänkte att vi behövde kolla så att allt fungerar inför midsommaren och sommaren, då vi förhoppningsvis kan samlas hela lilla familjen, vid några tillfällen.

Konstaterade att semestersäsongen långt ifrån kommit igång. Det var ett fåtal stugägare som befann sig på vårt område. Vår bil såg väldigt ensam ut på den stora parkeringen.

Gräset har vuxit dåligt, och i gräsmattan har det sannolikt funnits ( finns) larver av "Gyllenforsbaggen", ( trädgårdsborre) så som fåglarna hackat sönder och rivit upp av de befintliga gräset. Likadant var det vid grannhusen... Det har regnat alldeles för lite under våren, det är tydligt. Många gräsmattor mår dåligt.  Här hemma har det varit  "lagom" med regn. Gräsmattan, som oftast är tråkig i början av våren, den ser nästan ut som gräset på en golfbana just nu....

Kylskåp och spis funkade alldeles utmärkt.

Tänkte förstås bada. Men tänka går ju bra. Baddräkten låg kvar i stugan, när vi gick till stranden. 

Hade förstås gått bra att gå tillbaka och byta om, tror att det är trehundra meter att gå. Ibland är det bra att ha något att "skylla" på....

Nyponrosorna blommade för fullt, och doftade himmelskt.

Vid grannhuset hade schersminen slagit ut. Den doften är också helt ljuvlig. 

Här hemma får vi vänta på schersminens doft ännu några veckor. men "gammelrosorna" från mitt barndomshem, de hade slagit ut idag. Väldoft där också.

Vi tog en liten omväg hem från Halmstad. Mest för att se något annat än "Nissastigens" ( rv 26) omgivningar. Sökte på sevärt i Halland och fann Danska fall, vid Simlångsdalen.

Historien förtäljer att en trupp av danska soldater föll i vattnet, då de jagades upp på en skranglig bro över vattenfallen, av svenska trupper. Detta utspelades under det krig, på 1670-talet, då Sverige "vann" Halland, Skåne och Blekinge....

Klart värt ett besök var denna plats. Hade inte en aning om att vi hade sådana häftiga vattenfall i södra Sverige.

Tog den tre kilometer långa vandringleden, genom bokskogen. Ordentligt kuperat, stenar och rötter... då är det gott att ha stavar att stödja sig på. 

Hade lätt blivit ett tant-fall på stigen annars.

Små avstickare tog oss nära ån, Assman.  Ej lämplig för kanotfärd, helt tydligt.

Men vackert och dramatiskt var det...och en plats att rekommendera. Dock ej för barn under sju-åtta år. Kändes "livsfarligt" för små "vildingar"....

Ett kreatursfoto blev det också. Närmaste vägen från parkeringen till fallen gick genom ängsområden. Betydligt behagligare vandring, än den genom bokskogen. 

Stängt

 

Baddräkten var den enda packning som jag tagit med mig, då vi åkte ner till Halmstad,  för att stänga till den gamla stugan. Det kunde ju vara en liten utmaning med ett sista bad, i mitten av oktober. 

Men stranden var stängd. Där var det en större tävling i Enduro! Ett riktigt öronbedövande spektakel.

Familjen Friberg  kom också ner till kusten. Johanna hade, liksom jag, sett fram emot en strandpromenad  med pojkarna. 

Nu blev det att kolla på motorcyklar en stund. Med utsikt från pappas axlar.´...

... eller från en upphöjd och säker plats med utsikt över både de väsnande motorcyklarna och det lockande havet.

Fyrahundra startade lär det ha varit. I tre olika klasser. En hel del jobb torde ha gjorts för att få till lite extra svårigheter i den lösa sanden. Medan vi stod här och tittade, i kanske fem minuter, så var det två omkullkörningar på detta guppet.

Vi stod med utsikt över hela stranden, 3-4 km lång, och KOLLA... den södra delen, den var inte ockuperad av motorcyklar.

Så vi tog bilen till naturreservatets parkering och därifrån var det bara en kort promenad ner till vattnet. 

Baddräkten? Kvar i stugan.

Vattnet? Klart badbart, vad det gäller temperatur.

Men Anna-Lena, du befinner dej ju just nu vid Östra strandens nakenbad! Nej tack, det är inte min grej. Jag vill allt ha en baddräkt på,  när jag ska bada....

Så det blev inget bad...

Det var lågvatten, så vi kunde lätt ta oss ut till "ön". 

K-P ritar, precis som sin bror, bokstäver i sanden. Men han har inte riktigt koll på vilken bokstav han ritat. Nej, Karl-Petter, det är inget L....

En pojke kom ganska torrskodd från ön och havet. Det var han med gula stövlar. Han med blå stövlar, han var alldeles genomblöt på både byxor och stövlar. Ombyte fanns i stugan...

Men kolla vem som kommer där! Pappa! Han tog gärna en snabb promenad längs enduro-tävlings-sträckan. 

Dimman kom rullande in för en stund. Då blev det rått och kallt.  Men vackert...

Borde man oroa sig? Inga kläder, bara ett par glasögon.... Hur är det med nakenbadare,  egentligen... de har väl kläderna med till stranden... men glömma glasögonen.... hur kan man göra det?

Sanddynerna är betydligt högre i området vid naturreservatet, än vad de är på den norra delen av stranden. Där har de nästan helt spolats bort under senare år.

Tillbaka till stugan, där morfar hade lunch klar. 

Mamma åkte iväg på några ärenden, morfar tömde vatten ur alla ledningar och pappa röjde bort buskar i trädgården.  Konrad och Karl-Petter passade på att leka lite med Clara, barnbarn till bästa sommargrannen. 

En fin och rolig dag blev det. 

Nu är sommaren -21 stängd. Med undantag för ett lite trilskande knä, så kan vi se tillbaka på  en riktigt bra sommar. 

Idag har vi  fortsatt sommarstängningen  här hemma.  Trädgården har fått höstomvårdnad och utemöblerna är inställda i garaget.

Vemodigt! Som alltid.

För första gången på många år, ser jag lite fram emot krispiga vinterdagar. Sol och snö.....Och att äntligen kunna gå på teater och konserter igen. Nästa helg är det dags för första evenemanget! När sommaren stänger, så öppnar sig nya möjligheter!