Fredagsfunderat

Skulle lägga över några videos från privatkameran, använd i skolan, till skolbloggen.
Fann ett antal fina bilder i fotomaskinen.Bilder som några av eleverna fotade förra fredagen, då alla jobbade med sina egna sidor på webbstjärnan.
- Bra bilder, tänkte jag. Nu kan jag blogga!
Visst är jag knäpp som alltid vill ha färska bilder till bloggen.
Tog två foton idag med mobilen, då jag var ute på skymningspromenad.
Instagrambilder. För delar med mig av bilderna jag tar, det gör jag bara. Det är så man gör. Det gör så många nu. Både av bra och dåligt.
Bilder är kommunikationsspråket numera.
Gillar det, gör jag. Fast jag vill ha text också. Utan hashtags som delar allt i mer eller mindre begripliga fragment.

Tog en promenad lite bortanför Kroken i eftermiddag, och såg att Karla gjort adventsfint.
Om en vecka ser det ut på liknande sätt i och omkring de flesta hus i trakten. Mysigt!
Fast jag tycker att det är lite småbossigt att få upp hela härligheten, det medger jag. Ändå är vi minimalister vad det gäller utebelysning.
Arbetet är njutbart en hel månad. Sällan att ett hushållsarbete har en så lång hållbarhetstid.

På hallbänken ligger en röd pärm.
Den har hånlett mot mig varje gång jag kommit in genom dörren, ända sedan i tisdags.
Mattelyfts-läs-läxan tills på måndag.
Avskyr den läxan.
Träffarna varje vecka. Nja......

Var i ett sammanhang med flera mattelyftsledare i går. De talade sin varma över hur bra hela kursen är upplagd, hur intressant det är och hur nöjda deltagarna är.

Tänk att de inget förstår. Inte ville jag förstöra deras entusiasm. Sammanhanget var heller inte det rätta för att förpesta.

Har ju funderat en hel del kring mitt förstelärarskap. Är inte nöjd som det är.
Men så, helt plötsligt, så slog det mig att jag alltid varit förstelärare. Först att anamma nya forskningsrön, nya trender. Vilket inte alltid uppskattats av de som varit nöjda med det gamla invanda.
Inget förstelärarskap är speciellt uppskattat av den som inte är det själv, det är tydligt.

Kom på att jag är sistelärare också.
Tror att jag är den siste läraren i kommunen, som fortfarande jobbar på det gamla sättet. ( Hur det nu går ihop med mitt ständiga förstelärarskap.)
Jag jobbar fortfarande på klasslärar-sättet. Och jag tror på det. Har nästan alla lektioner i min fyr-femma. Har i och för sig gjort ett byte och bytt bort 60 minuter bild mot att ha 100 minuter musik i åk 1-3. Det gäller att utnyttja kompetenserna som vi har.
Ämneslärartänket i åk 1-6, liknade det man har på högstadiet, det har jag inget till övers för. Jag har erfarenhet, kompetens ocjh lärarleg i många ämnen. Självklart är det för mig att jag undervisar i dessa ämnen.  Att det kommer in en lärare i no, en i so och en sv... det blir bara hattigt och stressigt för eleverna.
Tycker jag... och grundar detta på empiri .

Njuter definitivt av att kunna jobba tematiskt ibland och känna att man blir klar med de områden man jobbar med i no eller so, utan att det blir för långdraget. Som gammal mellanstadielärare, sisteläraren, styr jag fortfarande min och elevernas vecka utifrån behov, och inte enbart från schema.

Alla har vi våra akilleshälar.Min heter bedömning. Kan bara inte se mig själv lägga ner en massa tid på det  som jag inte anser nyttjar så mycket till, Och nu pratar jag bedömning i betyg elelr i bedömningsmall på nätet. Den dagliga bedömningen anser jag ha helt annat värde. Ett utvecklande värde.

Och så pratar man om/hotar med betyg från åk fyra. Samtidigt som vår undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Vilken jag förstås håller helt med om att den ska göra. Men att man ska ha betyg från tidiga år, det finns det ingen forskning som talar för.

Jag önskar så att skolan skulle avpolitiseras, och inte användas som kastsand i en sandlåda för maktgalna ovuxna, vilka den ofullkomliga demokratin pålagt ett ansvaruppdrag som de inte klarar att  uppfylla,

Tänker så, att varje människa, ung som gammal plaskar på sin egen  ankdam av varierande storlek. Över ytan, så ser man oberörd ut, men under ytan, så simmar man på som en galning, och vet inte åt vilken håll man ska styra.

Lite filosofiskt tänk på den tidiga fredagskvällen;
Alla gör så gott man kan,  förhoppningsvis tror man någorlunda på det man gör. Allas arbete är positivt för någon, men negativt för andra. Man gläder någon på sin väg genom livet, man sårar någon annan, utan att förstå att man gör det. Man blir glad av en del människor, andra blir man sårad av och besviken på ...och de vet heller inte att de gjort djupa sår i någon annans  själ.

På Grej of the day-kartan  finns numera fler trådar än de som visas här. Alla skriver så positivt om GREJEN på Facebook. Mina elever gillar också microlektionen.Men de är å andra sidan positiva till allt. Tror att det är med Grejen som med så mycket annat, den tilltalar en del elever väldigt mycket och andra i mindre grad. De där mindre -gradseleverna, dem pratar vi inte så mycket om, då vi ska framhäva oss som goda pedagoger. Jag tycker att de eleverna är spännande, och viktigast av alla att nå. Hoppas att jag inte är förste-lärare i det tänket.

Skapande och skolan, stort sett.

Tidigare år så har det alltid funnits saker att skriva om här på bloggen.

Ett tag fick jag till något näsrtan varje dag, långt eller kort.

Numera så blir det mera sällan som tankarna framförs här.

Tant i övre medelåldern /undre ålderdomen har blivit trött??

Uttjatning av ämnen?

Hjärnstillestånd?

Stoffbrist?

Annat som tar tid ( = skolan) ?

Kan se på andra bloggare, att de inte skriver så ofta heller.Många betydligt mer sällan än jag.  Och så har jag en person på min blogglista som skriver dagligen och stundligen. Hennes inlägg orkar jag inte längre öppna. Så det jämnar liksom ut sig.

Veckan som gick var en bra vecka. ( som det nästan alltid brukar vara)

Veckan som gick bara rasslade till, och sen så var den slut. ( Också precis som det brukar)

Eleverna hade konstutställning för sina föräldrar och syskon i veckan.

De läste upp berättelserna som de skrivit till sina tittskåp.

Jättelyckat! Alla var glad och nöjda. 

Njuter ju av mina superhärliga elever.Deras föräldrar är också toppen. Klar koppling; bra och stöttande/ombryende föräldrar ger trygga, glada och "goa" barn.

Som den gamla enstöring jag är i det mesta, insåg jag att det hade varit gott att ha en kollega att dela kvällens efterarbete med.... fast det gick ganska snabbt och lätt för tant ensamvarg också.

Skapande skola genomförs via statliga pengar och ska vara ett samarbete mellan professionella kulturarbetare och skola. Man kan ju tycka vad man vill om användandet av pengarna, då den summa som vår lilla skola förfogar över är lika stor som 60-70% av vår årliga läromedelsbudget.

Tycker att veckan med Alexandra och vad den ledde till ( berättelseskrivning, tolkning av varandras konstverk - kommunikation- läsa berättelser/visa konsten  för alla elever i skolan utom sexorna samt för föräldrarna - självkänsleutvecklade) var väl värd pengarna. Och som sagt, de kunde inte användas till något annat.........

Ser lite fram emot nästa års samarbete med kulturen redan.Förra året hade vi Peter Gissy på besök och som inspiratör till deckarskrivande. Också en bra grej!

Apropå grej -Grej of the day, är det -tillsammans med flitigt användande av  små whiteboardtavlor i undervisningen- det bästa som hänt i skolans värld på länge. Big five och en läsande klass har också varit bra.... vore fel att inte nämna.

Gillar verkligen att få vara del av  skolutvecklingen - förhoppningsvis några år till.

Till vår vernissage/konstutställning hade  föräldrarna tagit med lite goda onyttigheter. ( Nyttigheter fanns det också... bl.a. riktigt goda tunnbrödsrullar.... ) En pappa bjöd på skumpa à la Pommac,för det ska man ju ha när det är vernissage.
Ja, det var kul och lyckat i all sin enkelhet.

Blev en promenad i dagsljus i går eftermiddag.
Modsrundan, med en extrasväng runt Flathult.
Där avslöjades vart vår vita-bruna katt går på dagarna.
Han satt på Gunnars stora fält och spanade i 360 graders omkrets.
Måste finnas goda sorkar där???

Njuter av att vädret är höstigt och ljummet. Ingen vinterjacka framhängd än....
Köpte  i och för sig en riktig fjällrävenvarm jacka i höstas..... men faktum är att jag tycker att det är ok att den hänger kvar i klädkammaren.  Föredrar den ljumma senhösten....

Framåt gårdagskvällen så kände jag hur förkylningsvirus ganska så hastigt ockuperade hals och näsa. Det är många som är angripna av slika små rackare nu. Så det blir ingen lördagsmotion.Skönt för den gamla tanten att sitta i favoritfåtöljen med skoldatorn i knät.

Förhoppningsvis så ska vi bege oss ut på lite roligheter ändå,  framåt eftermiddagen. En julmarknad i trakten av Reftele har Värnamodottern rekommenderat. Hon och maken hennes dyker upp där också. Trevligt med lite eftermiddagsfika tillsammans.

Luciaträningen är inledd. 22 superduktiga 5or och 6or. Kommer att bli så bra i år också.

Det var allt för idag.Nöjd med att få till en eller par inlägg per vecka.....

För FN....

... dagen, i morgon, hade vi planerat en temadag idag, en onsdag när alla elever och lärare var på plats i  skolan.

Det är ju mycket som "stör" vår tillvaro, det är resor åt olika håll... för eleverna är det bad, språkval, navet.. och så är det flera av oss lärare som ska ut på egna privata tjänstlediga resor....

Torbjörn och Janne från Hestra missionsförsamling inledde temadagen, som hade rubriken" Vad är orsaken till ojämlika levnadsvillkor i världen? Hur kan människors levnadsvillkor förbättras?", genom att berätta om och visa bilder från sina resor till Vitryssland. Ända sedan sekelskiftet har man flera gånger per år kört bussar med kläder, skor, skolmaterial, utrustningar till sjukvård mm till landet. Man har dessutom hjälpt till att bygga en kyrka.
Janne och Torbjörn höll berättade om sitt biståndsarbete i en dryg timme, och barnen var väldigt intresserade.

Efter jul gör vi en insamling i skolan för att hjälpa de fattiga människorna/barnen som bor på landsbygden i vårt grannland, inte mycket mer än 100 mil bort. Med stor sannolikhet kan vi samla många avlagda/urvuxna kläder som Janne kan ta med på nästa resa. Penga-gåvor mottages också tacksamt, då det kostar en del att göra resan med färja över Östersjön.

Vi fortsatte temadagen i blandade grupper, med elever från åk  3-6. F-2 hade sin egen verksamhet på samma tema.
Många intressanta diskussioner kom upp och eleverna argumenterade väldigt moget.
Tänkte att efter denna dag, så var ett antal av läroplanens kunskapskrav avprickade för många elever, ja, för dem som hade egna tankar och åsikter att framföra... och visst har de allra flesta barn det, om de för lite tid att tänka på vad de ska säga.
En superbra dag för alla elever- och lärare!

Denna termin har vi ÄNTLIGEN fått till ett bra Elevens Val- arbete.

Tidigare år har det varit si och så med innehållets kvalité, och under några år har vi faktiskt använt elevens val-tid,  till att jobba med elevernas egna utvecklingsplaner.

Kvalitetsmässigt högre standard än tidigare.

Detta året har det blivit ännu bättre tycker vi; under en fyraveckorsperiod kunde eleverna välja mellan friidrott, geocaching och utomhuslektioner ( bild, sv, ma). Under denna period har vi lärare valt åt eleverna. Vi har varvat foto/collage med  idrott i tjej-killgrupp. ( Efter lovet är det bl.a. dags för luciaövning, som en av valmöjligheterna)

I går visade tjejerna sina foton genom ett bildspel i Photo Story. Alla tjejer i åk 3 -4 hade gjort bildspel i grupp om  2-3 elever.

Jag blev mycket imponerad över vilka fina bilder eleverna tar. 

Alla tre bilder i inlägget är hämtade från en tjejgrupps fotofil. Jag har tagit av de bilder som inte visar barnen, för det blev förstås många sådana ... 

Många bilder var av väldigt hög kvalité.

Ja, det var en höjdargrej.

Nästa vecka är det lov för eleverna.
Vi lärare har inte lov förrän torsdag- fredag.
Nu tar jag mig lite extra ledigt, både fredag denna vecka och måndag nästa vecka . Vi åker till London IGEN, jag och C-E.
En långhelg i London gör att man får uppleva den härliga färgsprakande hösten ännu en gång, då man går i någon av alla fina parker. Rose Garden i Regent´s park måste också upplevas, den är helt underbar så här års. Temperaturen är heller inte helt fel, 14 -18 grader. Så vinterjackan, den får stanna hemma.

Utfyllnad utav uttråkad

Hade inte alls tänkt skriva något här idag.
Men jag har tråkigt, så nu får detta bli ett sätt att komma ur uttråkandet en stund.
En utfyllnad när man är uttråkad.
Tror att det kan vara bra att  ha tråkigt ibland, både för vuxna och barn.
Man uppskattar det roliga/positiva då.....
Sägs det.....

Fredagskväll borde ju vara en TV-kväll, men nu finns det inget att se på, även om man söker med förstorande glas, ljus eller lykta.
Det där med dansprogram har jag aldrig fattat vitsen med.
Kollade tio minuter för  länge sedan, skakade på huvudet åt att detta kunde vara underhållnings-TV.
Förstår att det är jag som inte fattar vad som är underhållning, eller borde fatta vad jag borde se som underhållning.....
Kollade en film från Lovefilm innan, om en tjej som växte upp i Jerusalem på sjuttiotalet.
Filmen byggde på verkliga händelser.
Den var bra.
Men vad den hette, det har jag redan glömt.
Den hade namnet efter huvudrollsinnehavaren, ett flicknamn.... men namn och jag... ja, vi var kompatibla fram tills dessa jag var dryga fyrtio.... Under tjugo år har jag och namnkomihåg gått skilda vägar....vi är långt ifrån varann, så långt att jag blev överraskad när någon kunde MITT namn idag....

Veckan gick fort, som vanligt.
Måndag, tisdag och onsdag var "vanliga" skoldagar.

Har haft mer ont i knäet i veckan....
Alltid ska det vara något fel på gammal tant.
Nu när ryggen är bra, då blir knät tråkigt i stället.
Har beställt tid hos läkare .... det finns väl alltid någon spruta att sätta i gammalt ont knä, tänker jag....
Tills dess får jag bita ihop och linka vidare i livet, tänka att det kunde varit värre.
Ladda batterierna med lite vårluft?
Nja, inte idag iallafall, det var svinkallt!

Igår fick gamla tanter ( och unga också för den delen) både ögonfröjd och öronfröjd på bästa lektionstid.
Några lärare från Tranemo hade, via "Skapande skola"-pengar, köpt Stefan Andersson för 15 000 kr.
För det fick elever från ett antal skolor i kommunen , samt deras lärare 40 minuter historieundervisning via berättelse och sång.
Två föreställningar hann han med - men man kan ju ändå tycka att det är lite tokigt att denne vackre unge man på 45 år, hade lika mycket betalt för två fyrtiominuterslektioner som jag har för en halv månads arbete.... och då hör jag ( med ålderns rätt) till den mera välavlönade pedagogerna.
Jo, jag vet, han får betala sin pension och sociala avgifter själv... det slipper ju jag...

Stefan Andersson berättade och sjung visor om tiden från Gustav II Adolf till Gustav III. En utmärkt historielektion på 40 minuter.
Tyckte jag.
Eleverna höll inte med.
En del tyckte att hans berättande var intressant, men att visorna var "dryga".
En del elever blev uttråkade av hela konceptet.
Så kan det vara, vi tycker olika.

 Idag var vi i Dalstorps halvt förfallna skolbyggnad.
De ska få en ny skola om några år.... iallafall en ordentligt renoverad ....hoppas att det blir snart.... för skollokalerna är under all kritik.
Navet håller iallafall på att  bygga nytt och att bygga ut ( ja, där finns det outsinliga summor att ta till) och tar under tiden med sig sina teman på turné ut till obygden.
Femmor och sexor fick bli kriminaltekniker för en stund.
Det var superroligt, tyckte de alla.
Jag skulle vilja ha idéer om hur vi kunde jobba på liknande sätt i klassrummet.
Systematiska undersökningar, det är ju inte så märkvärdigt, men min idébank är inte fylld med något som är användbart.
Det kanske dyker upp nå´t!

Fick fredagsfika, när jag var i Dalstorp.
Under alla de tjugofem år som jag jobbade på den skolan, så var det fika med något gott på fredagar.
Lite fest, alltså!
Försökte få med denna festlighet till min nuvarande skola, men se det gick inte.
Efter tio år har jag gett upp.
Idag gick det ett upp ett ljus, varför man aldrig anammade min fika-idé.
Jag kom till skolan, ganska oönskad och i det kroppsliga skick jag befunnit  mig i,  i minst femton år.....
... och när man såg detta, ja, då insåg man varför man absolut INTE skulle ha fredagsfika!

Men gott var det att få en bit knäcktårta i min kära gamla skola, där jag har en bit av hjärtat kvar,  när veckoändan nalkades.

Klockan börjar gå mot tio, mina elever har disco....
... önskar faktiskt att man som lärare hade fått ta större del av det ens elever gör som klass på fritiden.
Förr samlade vi lärare tillsammans med eleverna ihop pengar till skolresor, planerade dessa och var med på riktiga studieresor under skoltid.
Med flera övernattningar.
Resor där eleverna fick uppleva "lärorika" platser, gemenskap och roliga grejer.
Nu är man som lärare helt frånkopplad, föräldrarna gör denna "frånkoppling" med hänsyn till oss, men egentligen tycker jag inte alls att det är av godo att det blivit så.

Positivt i veckan: Ett av webbstjärnebidragen i klassen var utvalda bland de hundra bästa.
Vi har fått inspelningen av "Eiffeltornet". Oj, vad det låter bra.
Vi har tre gånger denna vecka fått höra ( från utomstående) vilken fantastiskt fin klass vår fem-sexa är.
Vi, säger jag... men när det gäller resor och ordnande av kvällsaktiviteter, då är det inte vi... då är det "dom"....
Nääää, jag vill ha det som det var förr.... när vi fixade och donade tillsammans och åkte till Gotland, Öland, Stockholm....

Nu blir uttråkad tant lite bitter också.

Uttråkad tant hade iallafall en lite mindre uttråkande halvtimmes utfyllnad av tid här framför datorn.

Dags att säga godnatt!

Avslappnat arbete

Det är absolut under avslappning som som hjärnan jobbar mest och bäst.. Och tvärtom. Om min stackars hjärna tvingas prestera, så kan det under stundom bli totalstopp. Skulle gissa att andra känner igen sig.

Promenad funkar bra, då föds många bra idéer.

Städning är också hjärnstimulerande.... det blir många utvecklande tankar tänkta ... fast det är lite sporadiskt mellan städgångerna, så om det bara vore då som hjärnan ville prestera, så blev det inte så mycket bra-tänkt.

Oftast handlar tankarna om skolarbete ... och tyvärr så även på sommaren.....

Det där med pedagogiska planeringars ingång och slutprodukt.... däremellan hinner det hända mycket under det att arbetet pågår.... Det blir inte riktigt som man tänkt i det ursprungliga, numera ofta efterfrågade, dokumentet.... För hjärnan bestämmer annat, oftast bättre....

Igår, på spinningcykeln kom jag på en grej.... jag skulle vilja "springa" tjejmilen i Stockholm. Har aldrig gjort det, men "sprang" årligen tjejmilen i Borås när det begav sig.... och hamnade nästan alltid på en sluttid på 1 tim och 5 minuter.
Sittandes i en låtsad uppförsbacke på spinningcykeln tänkte jag att det skulle vara kul att fira sitt sextionde år med att försöka göra om bedriften.... ja, iallafall att delvis springande ta sig runt en sträcka på en mil... sluttiden har absolut underordnad betydelse.
Kom på att jag i så fall sannolikt behövde banta bort åtminstone tio kg fett .... det borde gå... slut med godis och kakor... inga ta-om-portioner .... men fortfarande lite rödvin på helgen. ( nå´t kul måste man ju få ha...)

Visst skulle detta gå att genomföra! Ska anmäla intresse för resa till nästa års tjejmil, till bussreseanordnare i samhället snarast.

Medan den motståndsökande backen kulminerade kom jag också på en annan grej som jag också skulle vilja göra; nämligen att delta i fotomaran som anordnas i Borås varje år, i månadsskiftet augusti-september. Där behöver man inte ens anmäla sig, självklart att jag ska tillåta mig den roligheten .... om livet strax före sextio fortfarande är bra.

Gårdagens diskussionsfråga på FB-gruppen "The big five", var hur man åskådliggör förmågan att se en sak från olika perspektiv i klassrummet. Jag har inte kommit så långt i mitt "Big five"-tänk, men hjärnan nappade direkt på frågeställningen.

Vaknade mitt i mörka natten och kom på hur jag ska göra: Jo, jag ska låta morgondagens mästerskap i friidrott ses ur olika perspektiv på torsdagens skrivlektion. Ut den vinnandes synvinkel, ur fjärdeplacerades synvinkel, ur sisteplacerades synvinkel, ur åskådarens synvinkel, ur förälderns synvinkel, ur insekternas synvikel, ur älgens synvinkel ( han som står i skogsbrynet och tittar på), ur fågelperpektiv, ur den förbipasserandes synvinkel....

Kom, mitt i natten på, att jag glömt planera dagens lektion i svenska. Hjärnan hade ett bra förslag på vad vi skulle använda de bortglömda  ca 35 minuterna till; att använda de målningar som eleverna gjorde i fredags, målningar i nyanser mellan två grundfärger, och skriva en Haiku som passar till.
Så blev det också. Resultatet blev över förväntan. Eleverna tyckte att det var roligt. Alla lyckades BRA! Många ansikten sken som solar när de korta dikterna lästes upp och de olika konstverken visades upp.

Kom för egen del på, att trots att jag är en dålig tecknare och halvdålig målare, så tycker att bild är bland de roligaste ämnena att undervisa i... eller rättare sagt att ta med i undervisningen i många olika ämnen.

En konsert på lättölsflaska, vinglas, linjaler och skedar blev det också. I fyra satser. Inspelat på Soundcloud. Riktigt bra. Nästa vecka ska vi göra en ny ljud-konsert, och den ska jag ladda upp i det offentliga rummet. Då ska ni också få höra den!
Snart ska jag gå på zumba. Känner för att testa det igen. Tror inte att det blir många utvecklande tanka tänkta då, för den stackars hjärnan har fullt upp att försöka förstå och samordna alla nya rörelser. Det är nyttigt det också!