Fotofreak

Ibland bara känner man för att ta kameran och ta en fotpromenad ....jag menar fotopromenad...

Denna härliga vårkväll var det självklart att boka av spinningen och i stället ägna sig åt gåing i kombination med fotning. Njöt av promenad och motiv, och kan förstås inte låta bli att dela med mig här på "själens exhibitionistestrad".

Fransson njöt av solskenet ... och, med tanke på att han har lite samma temperament som tjuren Ferdinand, så luktade han nog lite på blommorna också.

I vägdiket, nedanför vår lilla backe, så blommade denna vackra växt.... kan det vara vårstarr?

Nu har tussilagon slagit ut lite varstans, även på de mer skuggiga ställena. Alens blommor är guldskimrande i solskenet.

Första vitsipporna hittade jag i söderläge, utmed stenmuren i Kroken.

Hästar fannas på andra sidan stängslet .... heter han Svarten den här lilla shettisen....? Jag har glömt....

Lite dåligt fokus, men jag tycker ändå bilden är så fin, när Lotta tittar så gott på sin stallkompis sedan många år.

I Karlas hage var det riktigt blått idag...

... och blåsipporna hade ändrat färg från lilablått ( i lördags) till ljusblått.

Tog stigen genom skogen, och tänkte att här finns väl inget att fota., Skogen ser ju nästan alltid likadan ut.... Vem dök då upp mitt framför mig, om inte den här skönheten.

Lät mig ta flera foton, innan den snabbt vände och försvann in i riset.

Kalhuggen är inte så roliga .... men de måste också finnas.

Snön var borta från skogsvägen, och mittsträngen lyste rödbrun. Det var björnmossans sporgömmen, som gav den fina färgen.

Vid Stockremmahuset såg jag (hoppas jag) säsongens sista snöhög.

På byvägen kom det cyklister på rad....

Säsongspremiär?

Gick i lite raskare takt under det att jag fick en gående pratstund med I.

Och hemma på trappan, där var det Fritz som njöt av solen...

Idag blev det fotoblogg ....och nu blir det nog en veckas paus på bloggandet. I morgon kväll ska Toppenklassen spela upp sin Sverigemusikal för föräldrar och andra anhöriga, på onsdag ska vi åka till Hjälshammar och lämna småkatterna och titta på Tindras hoppträning..... och på torsdag, så bär det av till favoritstaden London. Lite extra ledigt före påsklovet alltså ....

Tussilago, tranor, Torsson

Våren har kommit - och bloggandet blir lidande....Lidande och lidande ... det är väl knappast någon som lider av att jag inte uttrycker mer eller mindre ogenomtänkta tankar på nätet så ofta. Ett uttryckande som jag tagit chansen att göra, när tillfälle att få publicera sig offentligt bjudits. Ett sätt till exhibitionism.... absolut.... Numera ligger det statistik på den sida varifrån bloggen skrivs och publiceras. Man kan följa antalet besökare och vilka sidor som är de mest visade .... En gång skrev jag ett (ganska tråkigt) inlägg som jag döpte till "Bajsbilder, blev blöt". Den sidan har haft ett betydligt antal fler besökare än någon annan! Så såväl exhibitionism som perversioner är tydligt förkommande på nätet, det är tydligt. Första tussilagorna fanns på "tidiga platsen" i torsdags. I går, så var där alldeles gult..... Det går fort..

Det finns ett antal tranpar här i Moghultabyn i Tranemo kommun. Alltid uppträdande parvis, alltid nervöst skränande när man närmar sig ..... Om de fåglarna hade insikt om sin grace, skönhet och (sannolikt) styrka , så skulle de kunna bli exhibitionistiska farliga slagskämpar .... Tur att fågelhjärnan är liten... Om de också vore medvetna om hur gräsligt dera läte är, så skulle de med lite större hjärna haft vett att hålla tyst ....

Pollensäsong .... förr nämnde man väl aldrig den tidiga pollenspridningen.... al, vide, alm ... (hassel är redan förbi.... ) ? Nu hör jag till dem som inte är speciellt pollenkänsliga, och i stället kan njuta av sälgblomningen................. Visst är det vackret mot den klarblå himlen?

Blåsippor i Karlas hage. Enda blåsippsstället i byn. En lyckad inplantering. Finnekumlas blåsippshagar - i Rångedala - det är barndomens vårminnen. I år så hinner jag förmodligen inte åka dit ....eller, ja, på påsklovet kan jag ju göra prioriteringen att ta en tur .... Få se...

Glad åt att se de vackra sipporna i vår by. Även om de inte är så många, så lyser de så härligt blått! Men Finnekumla hagar, det är något speciellt, där lyser det illblått i hage efter hage....

Borås stod på gårdagens evenmangsschema. Var - som vanligt - tidigt ute och tog en liten promenad i "Konststaden". För några år sedan, så gick jag med på en konstvandring, ledd av konstmuseets chef - tillika drivkraft och med rätt kontaktnät för att göra Borås till konstverkens stad. Lärde mig lite mer ... men har glömt bort vad detta skrotverk heter....

Det här verket - i Stadsparken - har ursprung från indianernas kultur. Fina skuggor i kvällsolen.

Pizza på utmärkta Granada ... och sedan dags för Sagateatern och ....

.... Torsson.

Bandet är väl mest känt för "Det spelades bättre boll ...", "DKW" och "Sverige". Räknade med en timmes konsert ... men till vår stora förnöjsamhet, så blev det två timmars spelning ... minst. Jag njöt i fulla drag av

• musiken .... fyra gitarrer, trummor och i bland en enkel elorgel ... men vilka GITARRISTER ... wow.... den bästa musik jag vet, den har sitt ursprung från min musikgalenhet i ungdomen, och då gjordes musiken på riktigt ... med gitarrer och trummor som grund ..... skönt att slippa den förprogrammerade musiken .... härligt med rent musikhantverk


• texterna - Torssons texter handlar om vardagshändelser .... gärna med en liten humoristisk vändning..... Dom är bara så bra!


• Klädsel .... enkelhet i scenklädsel ... här var det inga stjärnor som uppträdde .... det var vanliga människor som är otroligt duktiga på sina instrument och på musikmakarhantverket.


• Publiken ... alla sorter .... men alla vardagsmänniskor ..... jag var nog den enda som hade kjol på mej ... men det är ju min vardagsklädsel....

Nu ska jag ta på mig "vad(ar)byxor och fika på altanen. Får ta vara på solen och värmen. Promenad får det bli ... och så HBK - Elfsborg på Canal plus i em. Känns som zumba och gympasäsongen är avslutad för min del.... nu vill jag vara ute..... innegympasäsongen har varat 7-8 månader .... det är dags för lite paus nu!

Onsdagsode

Känns som om jag bara vill skriva positiviteter, jag rena hyllningar och lovord, denna dag då favoritträdets hängen slagit ut i blom..... Skönt att det finns sådana dagar ibland .... ofta käner jag mig som en riktig gnällmaja... Första versen i odet vill jag skriva till min härliga klass. Deras postiva kunskaps, mognads och kreativitetsutveckling har jag verkligen fått bekräftelse på de senaste dagarna. Nästa vers får alla de andra ungdomarna, lite fulla av bus ibland, men alltid trevliga och lyssnande till vad man säger ( åtminstone för en stund :)) Kollegorna är värda en vers också, trots att vi för ett år sedan fick veta att det skulle skäras ner ännu mer i resurseriet, och det tycktes lite övermäktigt - så har vi fixat detta jättebra, framförallt genom att hjälpas åt och att tillsammans skapa en positiv atmosfär. Våren får en vers, den är verkligen här nu, bara några enstaka snöflak kvar i skogen, när jag tog en seneftermiddagspromenad. Sista versen för nu, får den tid vi lever i, där vi snabbt via datorn kan uträtta saker, uppdatera oss om aktualiteter, bevara kontakter, skapa nya ..... och skriva ner tankar och veta att det finns någon som läser dem! Kort - snabbt och lättläst! De blogginläggen är ofta de bästa!

För fokuserat....

... tycker jag det är, och det i så många sammanhang. Datorer i skolan, t.ex.... nu diskuterar man 1 -1 långt ner i åldrarna. Själv tycker jag att man fokuserar alldeles för mycket på datorer till alla, i stället för att se helheten av det skolarbete som utförs i de lägre åldrarna, och då menar jag absolut upp t.o.m åk fem. Visst ska vi ha datorer, och vi ska ha gott om sådana, men att ge alla var sin dator ser jag som en trendfälla. För visst ska vi fortsätta använda pennor och papper, rita och notera, räkna och göra figurer ...och allt behöver inte ens noteras skriftligt, vi måste låta upplevelse utan dokumentation få plats också. Vi ska läsa riktiga böcker och vi ska skriva och hämta fakta på datorn. Har tänkt på det, nu när vi jobbat i mindre grupper med en dator, vad bra det är .... för de som inte är så duktiga lär sig av de som redan kan... Var det inte något i den stilen som Vygotskij uttryckte????? Nä, jag tycker att det här med för mycket fokusering bara kan bli för mycket ibland, vi ska se verkligheten, och där är datorn viktig, men det finns mer att visa barnen på än bara dataoranvändande. Elfsborg spelar just sin första match för säsongen. Det har varit mycket fokusering på allsvenskans slutesultat redan före säsongstart. Elfsborg är rena "klara" segrare. Lite snopet var det att man hamnade i underläge mot Häcken, redan efter tre minuter. För mycket fokusering kring hur det ska bli, i stället för att se match för match och se hur säsongen utvecklar sig. C-E talade redan vid vårt första möte (för - huvaligen -drygt 37 å sedan) om att han var fotbollsnörd. Det har jag minsann fått erfara under åren som har gått, och med tanke på att vi just nu bara har en fungerande tv - och saknar fåtölj vid datorn - så kan jag känna att det är för mycket fotbollsfokus. Men jag kan inte riktigt klaga, jag fick klara besked redan från första stund. Har varit på spinning i kväll - eller spiin-mix som det numera blivit. Hälften spinning, hälften styrketräning - toppen. Igår var det zuperzkojiga zumban - den roligaste träningformen jag någonsin träffat på. Ledarna driver oss och talar om att vi ska tänka framåt på badsäsongen. Lite för kroppfokuserat - speciellt när det gäller en överviktig gammal tant, vars bäst-före- på- stranden- daum gick ut för trettio år sedan. Nä, fokusera på att man tränar för att må bra i stället - för det är absolut av den anledningen som jag går på olika träningspass och tar promenader eller cykelturer. För fokuserad tycker jag också att man är på nya läroplanen och dess implementering. Visst måste vi sätta oss in i den, men alla som är utbildade lärare är läskunniga, så jag är helt säker på att vi skulle fixa det utan ständig fokusering, studiedag efter studiedag. Lite annan input behöver man också - t.ex. gå igenom användbara datorresurser på nätet. För det behövr man känna till, utan för den skull var helt datorfokuserad - det för ju till helhetsbilden av dagens lärande. Lagom är bäst -och man bör få möjlighet att testa lite av varje - är jag en gammal tråkig tant, när jag tycker så?

Begapade brinnande brasa

Det skulle knappast vara någon brasa om den inte var brinnande. Möjligen en blivande brasa. Sådana som man samlade ihop ris och brännbart avfall till när man var barn, och som man sedan eldade på påskaftonskvällen. Finns det några påskbrasor idag? Det tycks som de blivit ersatta av snabbsprakande eld i stället, fyrverkerier alltså. Tycker nog att det var riktigt klokt att bränna påskbrasa med det som man röjt upp efter vintern. Kommer ihåg att vi brukade ha vår brasa långt ute på en plöjd åker, då kunde man elda nästan i vilket väder som helst. Min brasa tände jag på det våta fjolårsgräset, bakom grönsakslandet. Två säckar julklappspapper blev lågornas rov, ett antal större kartonger samt förra årets helutslitna gympaskor. Av de sisnämnda blev det svart rök och illalukt, tacka för det så välanvända som de var :) ..men visst fick jag lite dåligt samvete för att jag eldade något som var miljöovänligt... Men då var det för sent.... det är ju ofta så med samvetet.... Stod länge och begapade lågorna - ( ja, det är rätt uttryck) - jag tycker att eldslågor är bland det vackraste som finns. De har så mycket energi i sig ( av naturliga skäl) och skiftar utseende från en sekund till en annan. Tänkte på uttrycket "att brinna för något". Det är ju så många som "brinner" för än det ena, än det andra. Ett sånt där klichéuttyck .... Det kräver verkligen sin man om man ska brinna för något, tänkte jag, oj, vad enregi det tar - och ger. Funderade på om jag "brinner" för något. Kom fram till att jag kanske brinner för mitt jobb ... men på ett lite felbrinnande sätt ... jag vill att barnen ska bli sedda och bekräftade för vad de är, och det betyder att jag inte ställer upp på negativ bedömning. Jag brinner nog för att barnen ska trivas i skolan och att de ska få möta kunskaper och färdigheter på så många olika sätt som möjligt. Men att de aldrig någonsin ska känna att de inte duger.... Så tänkte jag då jag begapade den brinnande brasan... Bilden har Jakob målat på konstdagen.... inspiration fick han från e-twinningvännerna i Nikkala i Finland. Skulle vara kul att åka dit och jobbskugga i den lyckade finska skolan en vecka.... det ska jag söka bidrag för till hösten .... från internationella programkontoret i Stockholm. Vilken bra idé jag fick där, utifrån det att jag begapade en brinnande julklappspapperbrasa.

Storyslut

Idag gjorde vi avslut på Storylinen om Sverige. Alla fem familjerna hade åkt till Stockholm för att besöka olika sevärdheter. Det berättade varje familj om, genom en Wiki. Ett nytt arbetsredskap för barnen. Eftersom wikis är offentliga, så var vi tvungna att välja tillåtna bilder, vilket ledde oss till Creative Commons. Dessutom skulle texten kunna läsas och förstås. även av yngre skolbarn... och det var också en utmaning. Men visst blev det bra ..... Här är exempel på två Wikis som storylinefamiljerna gjort. Funderar på om man skulle kunna öppna ett Wikikonto för hela skolan. Och på så sätt kunna samla skolans gemensamma kortfaktabibliotek/ lärande ..... Idag var det fest. Vi samlades på "Tekniska museet"och en teknik och designexpert (jag) bedömde elevernas gemarbeten. Det enklaste vann. Priset var att stå först i glasskön... och det var ett uppskattat pris, men visade sig inte ha någon betydelse, alla som ville fick möjlighet till två portioner av Willys tresmaksglass. Och alla arbeten var bra, det var svårt att rangodna, definitivt.... Kort utvärdering... De flesta tyckte att Storyline var ett bra sätt att arbeta på, medan någon var missnöjd med grupperna. ( Och det var de som har lite svårt att samarbeta, de som gärna vill göra allt själva.... intressant.... )

Att rita en karta över Sverige, det var något som många gillade. Mycket intressant att se barnens kartbilder. En tjej, vars karta ännu inte är klar, undrade om hon kunde sätta ut mittpunkten- Flataklacken. Visst kunde hon det. Varvid hon vek papperet på mitten och satte ut Flataklaccken jämsides med den plats där hon tidigare satt ut Stockholm.

Det är väl så som de flesta av oss ser Sverige, Stockholm i mitten och allt där ovanför Norrland. Här är en karta som ser Siljan som Sveriges tredje största sjö... inte så konstigt ...vi har ju pratat mycket mer om den och dess omgivningar än vad vi talat om Mälaren och - framförallt Hjälmaren. Tror ingen av mina elever känner till den sjön.... Fler kartor kommer nästa vecka...

Tog Stockremmarundan när jag kom hem, och konstaterade att storyn om vintern ännu inte nått sitt slut. Ganska stora snösjok fanns kvar, betydligt större än det jag fotade här.

Det vintergröna ser fräscht ut iallafall. Funderade på storyn som aldrig tycks få något slut, när jag promenerade. Har funderat på den hela veckan efter det jag såg och upplevde i helgen. Fullständigt ignorerande av person, trots att denna person verkligen försökt komma i god kontakt med den förstnämnda. Helt sanslöst hur vuxet folk kan bete sig. Denna sorgliga story utan synligt slut, ja, det är nå´t som ger alltför mycket negativa vibbar till alltför många människor....och det är beklagansvärt.

Vinterstoryn är i det närmaste slut i trädgården i allafall. Jag kan inte säga att den storyn har något lyckligt slut heller, så som där ser ut med sorkgångar, högar och uppätna växtdelar. Men den storyn kommer sannolikt att bli allt bättre under det att våren värmer ... och så går den ganska lätt att reparera. Vilket mänskliga dåliga stories också går att göra, om bara viljan finns ...

Träffade en beteendevetare i vckan. Kom att diskutera relationer - barns relationer, vuxnas relationer ...

- Man måste inte tycka om alla, sa beteendevetaren. Det kändes bra att höra, jag tror ibland att vi är måna om att alla barn ska tycka om varann, och på det sättet skapar konstiga relationer.

-MEN, fortsatte beteendevetaren, man måste ju kunna samspela med alla, kunna prata med varann, kunna samarbeta ... det är det vi ska jobba för, så att det fungerar både i klasser och på arbetsplatsen. Så sanna ord, det var skönt att höra dem från en "expert".

Kreativitetsklassen

Borde kanske döpa om "Toppenklassen" till "Kreativitetsklassen". Fast den är en toppenklas också. För någon vecka sedan testade jag det som Ken Robinson erfarit om förskolebarns kontra skolbarns kreativitetstänk. Han påstår ju att vi i skolan dödar barn kreativitet.

Det handlade om att komma på så många användningssätt för ett /flera gem som möjligt. Eleverna samlade ihop 55 olika användningssätt på ca 20 min. Ett förslag var "en dusch" och det användningsområdet ifrågasatte vi alla. Tjejen som föreslagit "dusch" bestämde sig för att bevisa möjligheten, tog med sig gem hem och kom några dagar senare med ett helt litet duschrum.

- Kan inte alla få göra någon uppfinning med gem, undrade eleverna. Idag fick de det, efter att ha gjort en planering och ritning, i grupper om tre, igår. Ca 80 min effektivt rofyllt arbete, då alla hjälptes åt att färdigställa en prototyp, och ev. hitta på fler "uppfinningar".

Lågenergi discolampa med ljud, robot som gläder folk med blombuketter, örhängen, kattlekasaker, strykjärn som kan värmas på spisen alt. i eluttaget, hårsmycken, halsband, mobiltelefon med fast laddare, syskonretare ... ja, det blev superbra. Vilka kreativa ungar! Samtidigt ger jag mig själv en nöjd klapp på axeln, jag låter dem vara kreativa - i allafall stundtals. Jag följer redan nya läroplanens tänk om kreativitet och entreprenörsskap. På fredag ska vi göra någon form av reklam för produkterna.....

I morgon ska vi göra klart wikisarna om storyline-familjernas besök på olika platser i Stockholm. Det var lite svårt att hitta fakta i olika källor, och sedan skriva om detta så att även barn i åk 1-2 kan läsa och förstå. Kändes mycket mer motigt än kreativitetsbyggen. Men man måste träna för att lära sig, det insåg barnen. De är ju bara nio-tio år än, så man får inte ha FÖR höga krav. Men ganska höga ..... Få se om man hittar bilder via Creaive Commons i morgon, och dessutom får in dem i Wikin. Var inte riktigt enkelt, tyckte jag själv. Men jag måste också träna.

Har haft lång skoldag idag, varit i en annan av områdets skolor och diskuterat läroplan och bedömning. Den gruppen som jag var med i var överens om att betyg borde få vänta, åtminstone till sjuan, att nationella prov i trean är två år för tidigt, att nationella prov har blivit så upphosade så att en del barn mår dåligt och att det är långt ifån genomtänkt när de makthavande kräver att årets femmor ska genomföra nationella prov både i år och nästa - då proven är flyttade till sexan. Samt att proven inte ska ses som prov utan som diagnoser för att se vad som behöver repeteras, tränas mer. Varvid det är mycket bättre att förlägga proven till femman än till sexan, eftersom de flesta klasser har kvar samma lärare i sexan.... men inte i sjuan.

Trött blir man efter en sådan här lång dag ...... och dessutom missade man en del av vårens ankomst - för idag är det verkligen vårluft. Hoppas att den håller i sig!