Skärpning

Skärpning till mig själv och bloggandet! Jag har ju haft ambitionen att blogga minst en gång i veckan. Under senaste tid, så har inte denna tämligen överkomliga ambition infriats.
Ingen blir lidande, några prenumerater på bloggen finns det inte..... men lite besviken på mig själv blir jag ändå, när jag inte får till det.
Saknar Inga, bästa bloggännen, som oftast hade kommenterat inom en timme efter det att jag publicerat. Man hade någon att skriva för, någon som man visste, läste det man skrev. Att ha mottagare för det man gör, vad det än gäller, det är viktigt.
Inga finns inte mer. Ändå finns hon ibland på sitt facebookskonto. Lilla lampan lyser aktivt blå ibland. Undrar om man har tillgång facebook i den fjärde dimensionen, att man kan ta sig in men inte skriva.
Skärpning, Anna-Lena, så kan det väl inte vara. Eller kan det????

Skärpning, alla världens ledare! Ni som är valda till ledare, ni är också valda att vara föredömen och att förvalta vår jord på allra bästa sätt. Man blir arg,ledsen, frustrerad av att höra världens ledare hota varann.
Skärpning USA, och er konstutition, som tillåter en narcissistisk, hänsynslös affärsman, vald av en liten grupp konspiratoriska ryssar och en stor grupp frustrerade amerikaner, vara talesman för hela ert land. USA erkänner Jerusalem som huvudstad i  Israel. Inte heller! Bara en oansvarig, överårig gubbe,som ställer världsfreden på spel.
Skärpning alla världens andra ledare, som bryr er om gubbstrutten. Att ignorera är inte fel understundom!

Skärpning, ansvariga på Ulricehamns gymnasium. I gårdagens Ulriceghamns tidning kunde man läsa att en kille skulle vara lucia på gymnasiet, och att han dessutom krävt att få vara det, om man nu skulle få ta del av hans musikaliska talang.
Nej, en kille är inte lucia, inte om man slutat förskolekalss, och man ska ha ett offentligt framträdande. Att sedan ställa ultimatum... lucia eller inget alls....att någon går med på det.. jag har inte ord för hur fel det blir då.

Vi pratade om jämlikhet idag i skolan, i min 4-5a.  Att en kille skulle vara lucia ansåg ingen vara ett tecken på jämlikhet. Det finns tjejroller och killroller, av tradition. Lucia är en sådan. Vi var alla överens om att en kille, som har svårt med sin könstillhörighet, gott kunde vara tärna.
Kill-lucia! Dumhet i kvadrat!

Har besökt  Navet vid två tillfällen under de två senaste veckorna. Med två olika no-klasser. Barnen var nöjda med  sina besök, jag var halvnöjd. Lektionerna på Navet var bra/helt Ok, men jag saknar experimentlådorna som förr alltid fick följa med till den egna skolan, för uppföljning av det man jobbat med på Navet.
Skärpning Navet!  Tranemo kommun betala minst 100000 kr till er varje år. I det borde det vara en självklarhet att få med lite lånematerial hem.



Tänkte baka lussebullar i eftermiddag. Skulle testa nytt recept och baka u
av vetemjölet som jag köpte på julmarknaen på Segerstad. Vetemjöl från Bengtsgården på Visingsö. Hemmamalet vetemjöl brukar vara extra gott.
Mjölet var ovanligt grått, men jag tänkte, att så skulle det nog vara. När jag satt degen med saffran och kvarg, så såg degklumpen ut som en hög med babyträck. Det jäste dessutom ovanligt dåligt för att vara en deg, innehållande en del socker.
Bakade ut och gräddade. Konstiga bullar blev det. Fast ganska ok i smak. Tror bestämt att jag bakat på rågsikt.  Ja,ja... nu får det bli julbullarna som vi har... sannolikt till stor del slängda efter jul....
Skärpning Bengsgårdsansvarig! Ha koll på er märkning!
Misstag kan ske.
Skärpning, Anna-Lena, som inte har bättre koll på vad som är vetemjöl och rågsikt.

Går så ofta jag kan på spinmix i Grimsås. Riktigt bra träning för alla. Under hösten har det blivit färre som har utnyttjat det utomordentliga  tillfället till träning.  Det borde var kö till de femton platserna så här i mörkertider. Skärp er Grimsåsbor! Passa på att utnyttja bra träningstillfällen. Visst tar organiserad träning, liksom långa promenaderen hel del tid.. Man mår bra av det..... även om det kan vara ett skäl till att det inte blir så mycket bloggat.
Skärpning på det!

Arbete och Afzelius alternativt Härlig hektisk helg alternativt tacksam tant

Ja, det är bara att välja bland rubrikerna. Alla stämmer.
Kanske allra mest den sista
Hundra kilo tant som snart fyller sextiotre. Låter inte så bra.... men är ganska så bra. Eller kanske t.o.m väldigt bra!

Jag är så otroligt tacksam över att den tunga kropp som bär upp mig, är så stark... trots att den åldersmässigt borde vara på dekis.

En härligt hetisk helg har det varit. Med både arbete och avkoppling.
Mycket utevistelse, det är riktigt gott att vara ute i friska luften, trots att det varit lite väl friska vindar understundom.
Ställde förresten frågan till mina elever, som "Veckans fråga" denna vecka: Vad är det som gör att du mår riktigt bra?
Svaren blev: träning, frisk luft,  vara med vänner, vara med familjen, god mat, musik
Min helg har innehållit det mesta av ovanstående. Inte konstigt att jag summerar den som en härlig helg.

Började helgen med trädgårdsarbete här hemma, redan i fredags eftermiddag.
" Grönsakslandet" rensades upp, så nu finns där enbart lite morötter och ringblommor- still going strong sådana- kvar. Förfrusna sommardalior och vindpinade solrosor blev också borttagna.
I lödags insåg jag attd et var dags för städning av hus, och då fick det bli så.
Det lilla växthuset blev också utstädat, de sista tomaterna skördade, all jord utlagd i "grönsakslandet" och väggarna tvättade.

Efter en arbetslördag, så blev det lite välförtjänt avkoppling och musiknjutning.
Fem män i övre medelåldern spelade Björna Afzeliuslåtar, på teatern i Jönköping.
För andra hösten i rad, så åker de landet runt och spelar mina favoritlåtar.
Oj, vad bra det var, det tyckte nog de allra flesta av alla oss 55-plusare ....+ några yngre Afzelius-diggare, som var på plats på Jönköpings gamla anrika teater.
Två av "killarna" hade spelat med i Björns band Globetrotters, sångaren "Guran" Blomkvist var gammal kompis till Björn och gitarristen., Micke Nord Andersson var SKITBRA.
Helt underbart att lyssna på de välkända låtarna, och stundtals skråla med.
Oj,oj vilka härliga två och en halv timmar... utan minsta paus.

Söndagens dagsverke utfördes i Värnamotrakten.
Katterna fick åka med i C-Es "pickup", i det stora utrymmet därbak.
Vi trodde att de inte alls skulle gilla att sitta i sina burar i detta ovanligt stora utrymme, men det tycktes inte alls bekomma dem.
Lite konstigt känns det här hemma, utan en enda katt i sikte... men det var ju inte helt osmart att ta med dem redan idag, istället för att köra en extra kattresa till Hjälshammar på onsdag eller torsdag.
På torsdag kväll ska vi åka på helgresa till London är det tänkt, och då behöver våra fyrbenta familjemedlemmar ett extra-hem över helgen.
Hjälshammar känns väl nästan som ett andra hem för katterna. Undrar hur det blir på nya stället?

Idag publicerades f.ö. de fina bilderna på huset som är till salu på hemnet.
Väldigt fina bilder! http://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-varnamo-varnamo-kommun-hjalshammar-dalsgard-10163335

Dagsverket var ett ved-flyttarjobb, vid nya hemmet.
För att stallet ska bli anpassat för hästarna som ska bo där framgent, så behövdes det göras en förflyttning av en årsved, från ett "skjul" till ett annat.

Det blev ju lite vedplockande förstås, och sedan en körning ( backning... ) på 20-30 meter  och sedan vedplockning igen.  Med kärra bakom  Le Mans, så gick det alldeles utmärkt, att tömma ett skjul 

( som snart ska göras om till hästbox) och fylla ett annat.

God lunch serverades i Hjälshammar av blivande husfrun, som i sitt "välsignade" tillstånd passar mycket bättre för hushållsgöromål och hästskötsel än att kröka rygg och plocka vedträn.

Bra blev det iallafall och faktum är att jag känner mig väldigt nöjd med helgen.... en helg med mycket frisk luft, en helg där kroppen fått arbeta, en helg med en fantastisk musikupplevelse ( för den som är gammal progg-diggare), en helg med god mat, en helg med dottern och svärsonen... och sedvanligt söndagssamtal med dotter nummer två via telefon.

Tacksam tant ska strax gå till vila. I morgon börjar en ny härlig arbetsvecka.

Energieffekt

En sådan häftig dag det blev!
Gick in i biblioteket för att hämta några böcker till en elev, På tisdagar ska musikläraren vara där, för då är det  hela skolans musikdag. Ingen  lärare där, men en klass i antågande. Hela 2-3an,
- Vi ska ha dej i musik idag, påstod dom.
- Nä, sa jag, det är nästa vecka som jag ska vikariera för den vikarierande musikläraren.
-  Han sa det förra tisdagen, att vi ska ha dej!
Ojoj... är det tant som antecknat fel datum, eller var det en datummiss från expeditionen?
Spelar ju ingen roll! Klassen väntade på att ha musik.

Snabbt in till min utmärkta resurslärare, som dessutom är utbildad pedagog, fast för de yngsta barnen.
Jodå, hon kunde ta hand om resterande lektioner under dagen, hon visste vad vi skulle göra.

Men vad skulle jag göra då? Fram med senast använda låtmappen.... och se där fanns låtar för både stora och små barn.

Så kul att ha musik och att jobba med de musikaliska grunderna, sång och rytm. De tycks vara bortglömda idag, eleverna sjunger inte.... de gör egen musik mest, med hjälp av de instrument som finns och enstaka ackord eller med hjälp av digitala program.

Fyra lektioner musik blev det, och då hade alla de ca 80 eleverna från F-klass till åk sex fått såväl sjunga som spela rytminstrument.... och de små hade fått röra sig en del också. Så många elever med härlig rytmkänsla och med både sångarglädje och sångröst.

Efter genomförda lektioner, så upptäckte jag att jag kände mig gladare och piggare än på länge. En väldigt positiv sak upptäckte jag också: Jag satt på pianostolen i sammanlagt tre och en halv timme och hade inte det minsta ont i ryggen. Under senare år har jag behövt sitta på stol med ryggstöd, då jag spelar piano, för att slippa få för ont!

Härlig känsla! Musik har sannerligen en synnerligen positiv energieffekt!

Efter skoldagens slut träffade jag min nya elev. En glad och grann afghansk flicka som ska gå i femman. Även hennes bror och tolken var glada gamänger, vilket gjorde att positivitet ytterligare ackumulerades. Ett aber bara - den härliga tjejen har varit Sverige sedan juletid och kan inte många ord svenska .  Så ska hon ut i vanlig klass, bara efter 6 veckor i förberedelseklass. Hur tänker man? Synd om barnen tycker jag....de har ju inte en chans att hänga med. Samtidigt är det spännande att se hur de snappar upp svenskan mer och mer!

Spinmix igår- rolig träning. Idag funktionell träning. Tyckte att jag åkte i tid, men när  vi fyra tanter från landet kom till idrottshallen i metropolen Dalstorp, så var där redan fullt med  kvinnor i olika åldrar, och alla kettlebells i vettig vikt var borta.
Denna tanten fick ta en 15 poundare ( 6,8 kg). Lite tungt ibland, men jag tröstade mig med en rubrik från dagens  Borås Tidning "Hellre stark än smal". Äntligen duger man! Härligt!
Härligt med energigivande träning två dagar i följd.
I natt blir det snö! Det är knappast någon som har någon positiv energieffekt på mig. Speciellt inte i mars.
"The Danish girl" går på Bio Tranan i morgon. Bra film ger också positiv effekt. Räknar med filmkväll i morgon.

Ovanligt pigg tant idag! Hoppas att det håller i sig.
Och musik... det ska jag ha nästa tisdag också!

Fullspäckad februarifinish

Kollade  antalet blogginlägg, år för år, från 2009 till 2014. Det visade på en klart dalande trend. Februariinläggen för i år var dessutom rekordfå
Första året/åren skrev jag var eller varannan dag. Nu får man vara glad om man får till det en gång i veckan.
Beundrar min bloggvän Mia. Hon skriver ofta, och om riktiga saker.
Jag skriver mest dagbok.

En sak som jag fått "lära" mig under den fullspäckade veckan, det är att det mest förödande för ens eget "må bra", det är att jämföra sig med andra.
En sak som jag kommit till insikt om är, att jag gjort/gör mitt liv till ett mycket sämre liv/ ibland ett riktigt pissliv, just genom att jämföra mig med andra. Ett ständigt jämförande med dem och det,  där jag kommer till korta.

Skit också, tänker jag, med de berömda tårarna brännande bakom ögonlocken, skit, att jag förpestat min egen tillvara så mycket och ofta, just genom  att jämföra allt som jämföras kan, med hur jag är/har det/lyckas för egen del. Speciellt det sista.

Två föreläsningar var jag på i veckan.
Tisdagsföreläsningen tog mig ända till Herrljunga, där 140 förstelärare från Sjuhäradsbygden var samlade för att lära mer om effektiv undervisning och kollegialt lärande. Föreläsare var en doktorand från Linköping.

"Kollegialt lärande", det är en tidstrend. Mattelyftet bygger t.ex på detta. Som gammal i gamet så kan jag väl tycka att detta är en trend som alla andra, helt ok och säkert utvecklande... men att det ofta fattas tid för att man ska känna att det blir bra.
Nu hade föreläsaren förslag på ett kollegialt arbete, där man bara träffas en gång per månad och jobbar med ett gemensamt pedagogiskt miniprojekt i klassrummet mellan träffarna. Kunde inte låta bli att gilla tanken. Varje veckas mattelyftträffar, det är för ofta...... och det har jag redan framhållit här flera gånger om.

En annan sak som jag gillade i föreläsningen ( och som jag också tänker, men som betygen verkligen står i motsats till) det var när föreläsaren framhöll viktigheten av att se varje elevs egen utveckling,  i jämförelse med sig själv och inte i jämförelse med alla andra. ( Det var här han också yttrade de för mig så djupt sjunkande orden: Om man ska skaffa sig ett lyckligt liv, så ska man sluta med alla jämförelser med alla andra)

VM i skidor har ju gått i veckan. Eller rättare sagt de norsk-svenska mästerskapen. Fattar inte storheten i världsmästartiteln, då det egentligen bara står emellan två länder....plus något annat land av mindre än tio möjliga, som kan slå sig in på topplaceringsplats.
Den dag jag var i Herrljunga på föreläsning, vann Charlotte Kalla en-milen. En jättefin tjej, är hon Kalla, och superduktig... MEN jag anser inte att hon stod för den största svenska prestationen. Det anser jag att fjärdeplacerade tjejen, Maria Rydbeck ( hette hon så) gjorde. Kalla har varit i ( den smala) världstoppen i flera år, medan Maria aldrig placerat sig där tidigare.
Apropå att jämföra prestationer utifrån förväntningar och tidigare prestationer..

I onsdags var jag på en annan föreläsning, på eget initiativ, efter inspiration från mina yngre kollegor. Den handlade om hälsa, träning, livsstil, och hölls av en tjej på dryga trettio år.
Även här handlade det om att jämföra sig med sig själv och inte med andra, att sätta realistiska mål för sin träning, viktminskning, livsstilsförändring. ( Samma gällde f.ö. för skolmål för elever, utifrån tisdagens föreläsning)
Det som fastnade mest hos mig under denna föreläsning, det var att man skulle bli "En sådan som...."
Jag är en sådan som tränar två-tre gånger i veckan. ( Ja, det stämmer för mig)
Jag är en sådan som gillar att promenera. ( ja.... )
Jag är en sådan som tänker på miljö.... ( joo, ganska så mycket)
Jag är en sådan som aldrig  jämför mig med någon annan..... ( stämmer inte.... men jag vill få det att stämma....)
Jag är en sådan som bara äter choklad på fredagar... ( det stämmer inte... men jag vill att det ska bli så.. kanske det går att övertyga sig själv)

Fitnesscoachen Madeleine  ( som ser förskräcklig ut på bilderna på sin blogg... med tanke på att jag tycker att muskelknuttar är vidriga att se) såg helt normal ut med kläder på och gav många bra tankar.
"Om man mår dåligt av något ska man inte utsätta sig för det". Bra, där fick jag belägg för mitt beslut att aldrig mer utsätta mig för att vistas på samma plats som den människa som verkligen har försurat mitt liv....
eller ... shiit... som jag LÅTIT försura mitt liv...... För så är det ju!

Se positivt, våga ta beslut, man har bara sitt eget liv som man lever så länge man har det!

Men... tänker jag sedan... måste man inte ta hänsyn till andras välmående i sin egoism-syn?  Svårt, det där... inget är självklart.....

Träning mår jag bra av, även om den gör så att kroppen gör lite ont.....kettleworx är kul ... så det är just nu min nya trend. Söndagar är dessutom bra träningsdagar. Måndagsspinnmixen funkar också bra.... och egentligen vill jag gå på tisdagsfunktionellträningen också.... fast den är svår att få tid till.... och torsdagskettleworx... eller torsdagsspinnmix...torsdagar är också dagar som är svåra att få till tid på... det är möten.. och fortfarande några "utvecklingssamtal" kvar....
Känns lite jobbigt att stressa från det ena till det andra när man är "gammal"....

Snart är det långa vårpromenader och cykelturer som kan komma ifråga, och det när det blivit kväll ... det känns väldigt positivt...

 Igår åkte vi till Malmö. Över dagen.
Målet var att komma till Karins nya lägenhet, den som hon bott i ungefär en månad.
Passade på att åka fram till den gamla Halmstadsstugan på vägen söderut.
Jodå, den hade stått pall för årets vinterstorm också.

Tog en promenad till havet .  Där hade måsar och trutar förmiddagsmöte. Undrar vad de hittade för ätbart alldeles nära stranden?

Dubbla tångbarriärer låg uppsköljda i sanden. Stranden hade blivit otroligt stor efter vinterstormens framfart.

Dynerna bryts ner mer och mer för varje år ( och storm). Nu är stranden farligt nära de mest strandnära stugorna.

Dimman följde oss  från norra Småland, en bra bit ner i Skåne. Hade sett fram emot att se naturväxlingarna utmed den 25 mil länga vägen, men det mesta var dolt i det gråvita.

När vi kom fram till Malmö vid halv tolvtiden, då var det siktigt och höga moln omväxlande med sol.

Det var enkelt att hitta till Karins nya adress. Här, i hörnet, bor hon i sin nyrenoverade fina lägenhet. Absolut den finaste hon bott i under alla sina år i Malmö. 

Riktigt färdig med inredningen var hon inte, och vi erbjöd oss fixa de hyllplan som fattades, nu när hon kunde få hem dem, utan att behöva låna en bil.

 Vi hamnade på Bauhaus i Svågertorp  ( kan det heta så, det stora affärsområdet sydväst om centrala Malmö?).  Att besöka en jätteaffär för hemmafixare, det var en ny erfarenhet för mig. Oj, vad mycket det finns att välja på.... golv, beslag, hyllor, skruvar, badrumsinredningar, industridammsugare,tapeter.......... och tulpaner.
Någon vanlig dammsugare, vilket också behövdes till nya lägenheten, fanns dock inte. Den hittade vi på, betydligt mera tant-tilltalande, Elgiganten.

Karin bor längst bort i detta gamla tvåvåningsradhus. Lite trädgård hade man också... vintergäcksbilden i början kommer från rabatterna. Där fanns också krokus och snödroppar i full blom.

Lunch åt vi på en närbelägen, relativt nyöppnad restaurang. Åt fickgryta. Riktigt mumsigt!
Sen var det bara ( i första hand för C-E) att ta sig an att sätta upp de nyinköpta hyllplanen. Det tog sina lilla tid, men riktigt bra blev det.
Känns som om Karins lägenhet - när hon fått till den slutliga finishen, genom att sätta upp de medflyttande tavlorna- har en lägenhet som skulle gå att visa upp i vilket inredningsmagasin som helst. Roligt att se den fina lägenheten!

En mor och dotterbild, slutligen. Dags att ge sig iväg hemåt igen. Hemresan gick bra, i fint körväder, lite trafik ( det var ju melodifestival) .. så vi var hemma vid tiotiden igen.

Vi kommer snart tillbaka till Malmö... det ska inte bara bli en gång om året besök, som det faktiskt blivit de sista två åren....

Och nu, så ska tanten som är en sån som tar en promenad varje dag, gå ut en sväng bland dansande snöflingor. Mars månad är här... och faktum är.... ju, jag gillar att ha fart i tillvaron.... iallafall fram till dess den vackra vår och sommartiden är här.

Februarifredag

Återigen en vecka till ända.
Som vanligt så var jag sist från skolan på fredagen. Fredag är bråttomdagen för många. Jag tycker att det är skönt att sitta kvar en stund, summera veckan, kolla in nästa och göra klart för mig vilket hemarbete som jag behöver göra för att nästa vecka ska rulla i gång utan friktion.

Nu är det ju ingen skola i våra trakter nästa vecka. Men eftersom jag ska i väg till varmare trakter under sportlovet och inte beräknas hem förrän sen söndagskväll, så är det ju ännu viktigare att jag har klart det som ska göra när det är skoldags igen.
En sak har jag kvar att göra i kväll. En "Grej of the day" tills på måndag. Gjorde en liten enkät bland eleverna i klassen om vad de önskade sig vad det gäller "Grejen" idag. Det var många önskemål om djur... levande och utdöda.
Sport och olika sjukdomar fanns också med på önskelistan. Tror att jag ska försöka få till en hästgrej framåt kvällen.

Jättekul är att ytterligare en klass börjat med Grejen nu. Och det hade syskonen i min klass koll på.. så det är något som pratas om där hemma.

Hade en Kahoot-quiz på grejer och annat idag. Många kan mycket. Kul!

Tänkte på det att man nog får tänka om vad det gäller hur barn lär sig. Man kan bli irriterad på den som inte skriver och jobbar på det sättet så mycket... men när man gör ett sådant här quiz, så får man inse att en del lär bäst - och mycket- genom att lyssna och se på bilder. Hjärnan bearbetar det genom att fundera mer än att låta armen skriva..

 Hinner inte så mycket mer än skolan och lite träning, för tillfället.
Har några samtal per vecka, och det tar en del av dygnets dyrbara ljusa timmar.
Nu är mer än hälften av de 20, gjorda iallafall.
Mattelyftet tar flera timmar i veckan.... och nu ska jag erkänna en sak... jag lämnade alla Mattelyftsdokument kvar i skolan. Jag tänker inte använda lovet till att läsa dem. Så det blir opåläst tills på måndag. Kan också anses osolidariskt. Mattleyftet som skulle kunna vara så bra, men som känns så påhängigt. Träffade en kvinna som ledde mattelyft i Jönköping. Där gjorde man så att man hade 2,5 h varannan vecka, istället för 1,5 h varje vecka. Skulle kännas bättre, speciellt som vi måste förflytta oss mellan skolor för att få till det hela.

Om mattelyftet är bra... jag vet inte .... men förhoppningsvis visar det sig att det var det, genom att eleverna får bättre resultat i internationella mätningar. Om dessa nu visar på vad eleverna EGENTLIGEN kan....

Träningsveckan innebar en ny bekantskap; Kettlebells. Körde dubbla pass, tillsammans med dem som är 15 -25 år yngre än jag, i Dalstorp i söndags. Tantanpassade väl några övningar, men kände att jag hängde med bra. Bra med ett träningspass på söndagar, om man inte gör så mycket annat. Hoppas kunna återvända till koskälls-vikterna om ett par söndagar igen. Och hoppas att de andra inte fått upp tempot alldeles på tok för mycket... : )
Spinn-mix har det blivit två gånger ... det är gammalt och vant. Där är vi några tanter som är med.
Spinningen i sig har förändrats på sistone. Förr var det sex-niominuterpass ... extensiva, backpass, pyramidpass. Nu är det bara puls och intervaller. Musiken var bättre förr... nu är det ibland riktigt gräslig musik.

 Var hemma en stund efter tre och tog en lite promenad på den snötäckta byvägen.
Det var plusgrader och ganska behagligt.
Hoppas plusgraderna håller i sig... och att den mesta snön är borta när vi kommer till Sverige igen.

Lite konstigt att tänka att man ska befinna sig i ett klimat som motsvarar den svenska sommaren om mindre än två dygn. Shorts, linne, klänning, barbent .... lite sol förhoppningsvis... och simma 10 sträckor i poolen ett par gånger per dag. Långa promenader längs strandpromenaden... och upp på Gauzaplatån...

Katterna får åka till Hjälshammar. Där har de det bra.

Med förhoppning om att livet ska fortsätta vara snällt mot oss alla, så tar jag ledigt ett tag... kanske jag skriver lite kort på surf-plattan där ner ifrån Playa de las Americas på Teneriffa.

Tid, TIMSS, träning, trendtant

Jahaja! Där var ytterligare en arbetsvecka avslutad. Mer än halvvägs från jullov till sportlov.
En sverigesommarliknade, vad det gäller temperatur och badvatten, vecka  kan skönjas där, två veckor fram i tiden. Teneriffa igen, på sportlovet, om livet vill oss väl.

Men nu var det denna vecka som skulle kort-sammanfattas.
Snön kom vecka 4. Än så länge i helt ok mängd.... man kan ta sig fram överallt... även om jag tog mig till the end of the Hook, fram och tillbaka via körväg, efter skolslut på mitteftermiddagen.

Hot om mer snö under morgondagen föreligger.... jag tycker ju att det räcker nu... men väderutvecklingen, den är det bara att acceptera. ( Gilla läget, däremot, det uttrycket har jag aldrig fattat... jag måste acceptera sakers tillstånd... men jag behöver aldrig gilla dem.)

Nåja, lite nytta har snön gjort, vad det gäller förljusnande av tillvaron. Det är dagsljus till efter klockan halv fem nu. Fantastiskt! Ytterligare en gång, så har vi varit nere i botten vad det gäller dagslängd, och segar oss nu så sakteliga upp mot sommarljuset igen.

I onsdags hade jag förmånen att få ta tåget ända till Göteborg, på skoltid. Så roligt!

Vår skola, min halva klass - fyran- är uttagen att vara med i TIMSS. Trends in Maths and Science Study. 

Ca 60 länder, från olika kontinenter på vår glob, är med i den jämförande studien, vad det gäller matte och no-kunskaper. Även elever i åk 8 är med i projektet. 

Men nu var det 4-klass-lärare/lärarrepresentanter som var kallade till information på en centralstationennärabeläget konferenshotell i  vår västra huvudstad.

Två tjejkvinnor från Skolverket presenterade såväl sitt eget statliga verk, olika internationella undersökningar - som PISA, Pearls, CCIA... och förstås TIMSS.

Det var synnerligen intressant att få veta hur man går till väga under det att man producerar en internationell undersökning, såväl i vad det gäller utformning och innehåll som  sammanställande av resultat.

Man har ett antal träffar, där personer, motsvarade vårt skolverksfolk + ämnesexperter deltar Man måste enas om vilka uppgifter som ska finnas med i studien, uppgifter som elever i alla länder kan förhålla sig till. Uppgifter vars innehåll förstås av elever i alla länder. 

Uppgifterna sammanställs sedan i Boston och ifrån Canada gör urvalet till vilka skolor som ska var med i förstudien i varje land. I Sverige var det ca 30 skolor som testade testmaterialet i våras.Efter att man i Tyskland rättat allt- med hjälp av expertis från alla länder- fick man göra vissa redigeringar i uppgifternas utformning. 

I höstas valde man från Canada ut 150 skolor i Sverige som ska vara med i den "riktiga "studien.

Den ska ske i början av april.

Alla provhäften ska tillbaka till Skolverket, packas om och skickas till Tyskland för rättning. Resultatet av TIMSS 2015 kommer att publiceras i december 2016. 

En sådan massa jobb för en sådan massa människor! En sådan massa pengar som läggs ut på detta! Är det verkligen värt alla pengar? Ja, vår regering tycks tycka så, för det är de som talar om för Skolverket vilka undersökningar som svenska skolor ska delta i.

TIMSS utförs vart fjärde år. Uppgifterna från 2011 är "frisläppta" och kan hämtas på Skolverkets hemsida. Jag testade några av uppgifterna i såväl matte som i no på 4-5an i torsdags. De tyckte att det var ganska lätta uppgifter. Lärarn blir glad när eleverna förstår. Definitivt!

Något som är enormt roligt med att komma ut från Tranemo kommun och möta andra lärarmänniskor, det är att höra hur man jobbar, hur man har det och hur man tänker. Vi har det lite olika, men en sak som alla är ganska överens om, det är att försteläraruppdraget, det är något som verkligen hänger i luften.
Man får uppdraget, men man får varken ordentligt uppdragsinnehåll eller tid för att utföra det innehåll  som man kunde ha fått, om allt hade blivit som det var tänkt.

Det var en rolig dag i onsdags, extremt energigivande för tanten. Nya människor, nya miljöer, god mat, shopping i Nordstan och att åka tåg... allt hör till ovanligheterna, allt är livsförgyllande...

Livsförgyllande är träningstillfällen under veckan. Tre gånger blev det denna vecka också. Träning både i Grimsås ( 2 ggr) och i Dalstorp. Märkligt är det, för hur uselt tanten mår innan hon går på träning, så känner hon sig tillfrisknad och föryngrad då hon kommer hem.
Träning är livsnödvändigt.... och som gott alternativ, så duger det gott med en promenad på 3-5 km... en sådan som jag företog under det att den plötsligt uppdykande solen sjönk ner under horisonten i eftermiddags.

Sade till mina elever idag: - Det är mycket som er tant-fröken drar igång. Nu senast var det retorik. Köpte boken Retorik i skolan, och tänker köra konceptet i princip fullt ut och efter bokens planering. Enormt positivt och engagerande så här inledningsvis. Mycket elevcentrerat.
Jag tror absolut på konceptet; även i den framtid som är mina elevers liv, så kommer det att vara viktigt att kunna uttrycka sig... både muntligt och skriftligt. Att våga tycka, att kunna formulera sig.

Grej of the day är också ett populärt inslag i skoldagen. Tänker köra det tre gånger i veckan.. och har lyckats bra med det. Denna vecka har vi grejat med så olika grejer som Raoul Wallenberg, katter och Almö-bron ( Tjörnbron som rasade 1980). Eleverna sitter med full mottagning på ... antecknar, frågar, har synpunkter. Och lärarn storgillar grejen.

En läsande klass har jag definitivt, även om jag använt minimalt av materialet som fanns i den bok som skickades ut till skolorna i våras. Jag hade jobbat så mycket med tänket innan, så det gick liksom av sig själv.

Funderar på vad den trendkänsliga gamla frökentanten missar att göra med sin klass, med tanke på alla innegrejer som hon håller på med. Vi skriver färre berättelser än förr... fast å andra sidan, så kompisbedömer vi dem som skrivs. Drama är det tyvärr si och så med. Övningsböcker har vi inga alls. Läroböcker... ja de används, men inte så mycket årskursläroböcker. Har använt Hans Perssons "Boken om fysik och kemi" nu när vi haft kemi under en period. Kanske eleverna, åtminstone de i femman, skulle behöva ha lite svårare texter att bita i......

Jaja, jag tror på det jag gör. Världen förändras hela tiden, skolan måste försöka hänga med också... så gott det går. Den gamla trendtanten gör så gott hon kan.., och det hon tror på.

Under utveckling

Tänker  på hur kul det är att ha fyllt sextio, och fortfarande känna att man är under utveckling.
När man var barn på 60-talet, ja, då var de som var i min nuvarande ålder riktigt gamla och stencila... åtminstone enligt mitt sätt att se.
Kanske var förra seklets tanter också under utveckling, iallafall på något sätt.
Men de hade inte samma möjligheter att låta sig bli förkovrade, som vi som är tanter på 2000-talets har.
Internet och dess sociala medier har varit ovärderliga, då det gäller möjligheten att ta del av de trender inom skolvärlden, som gör lärartanten till en lite annorlunda lärartant under tid.

Även tantens framtoning rent fysiskt utvecklas ju under tid. Inte lika positivt som den professionella  dock. Men sådant är livet, absolut....
Vi kom att prata om vikten av träning, vi tanter som åkte tillsammans till Åsas funktionella träning i tisdags. Vi kom fram till att vi tränat regelbundet i grupp, ett par gånger i veckan, i snart tjugo år. Inte så att det syns så mycket utanpå av den träningen.... men under det slappa och sladdriga, så är musklerna i betydligt bättre form än vad man utifrån synintrycket skulle kunna tro.

Tillbaka till skolutveckling.... och vad jag  ser som har varit utvecklande för mig.

Drama som pedagogiskt hjälpmedel, undersökande arbetssätt - genom böcker och tidningar, genom att ta kontakter via telefon... det var något som fanns med i förra seklets utveckling.
"Tidningen i skolan" hade flera olika kurser som jag var med på, t.o.m en sommarkurs i Stockholm fick jag lov att åka på. Det var ett annat tänk, tänket före den stora datoriseringen. Men det funkade då, och det funkade bra.

Om man ser till senare år så var ju åren med e-twinning väldigt roliga och lärorika. Schoolovision var den stora grejen inom e-twinning, men inte min favoritgrej. Konstprojekten och fotoprojekten ( det senare var ju våra Grimsåselever europamästare på flera gånger) var de internationella samarbeten som jag som lärare lärt mig mest på. Liksom det samarbete som jag och Ingrid från Slovenien hade under ett och ett halvt år, då våra elever berättade om sina skol och vardagsförhållanden för varann.

Tror att Lgr11 tog lite död på e-twinning. Orken tröt. Fick ett mail om att fotoprojektet skulle tas upp igen. Hoppas det, vi är på direkt. Ett enkelt projekt att vara med i, under det att man kan lär sig en hel del om andra länder utifrån de foton som visas.
Schoolovision är det största och mest långlivade projektet i e-twinnings historia. Om frågan om nytt deltagande kommer... ja, jag vet inte.... jag måste ha hjälp av kulturskolefolk för att få till det.... och de har inte alltid tid att hjälpa till. Eller kanske är det bara fråga om prioritering.

Big 5 har jag jobbat efter i flera år nu., Tänker inte längre i Big 5-banor, för  stödstukturer av olika slag, förmågetänk utifrån orsak-konsekvens, jämförelser, begrepp i olika sammanhang, metakognition... ja, de har blivit självklara nu.

En läsande klass tog jag snabbt till mig, direkt efter jul. Eftersom jag jobbade hela våren med materialet som finns i FB-gruppen, så känner jag att jag kan använda alla "läsfixare" i skolarbetet, och har på det sättet knappast använt något av det material som numera både finns som bok och ute på nätet.

Från Skolverk och skolledning kom så en propå om att alla lärare skulle träffas veckoligen och diskutera/utveckla sig i matte via "mattelyftet". Nu känns  det mer som ett påhäng än som ett lyft, men det kanske blir bättre till våren, då det handlar om problemlösning. I höst har det handlat om bråktal... känns lite tjatigt vid det här laget.

Vad är nästa socialmedielyft för lärartanten då?
Förhoppningsvis "Grej of the day". Tänkte köra tre gånger i veckan ( minst) efter höstlovet. Låter väldigt spännande!

Vill ha några månaders lugn i dagens grej, så det hinner sätta sig.
Men sen är tantlärarn öppen för nya utmaningar och ny utveckling. Redan lite nyfiken på vad det kan handla om.

Tant fotografnörd tänker att vi går mot mindre fotogenique årstid just nu. Men man måste förstås inte ha tio foton i varje blogginlägg....

Nu är det strax dags för Filmtime framför TVn, med stickning till hands. Har utvecklat strumpstickandet en hel del under det att sockstickeklubben visat på nya möjlgheter. Bara en sak som jag missat att utveckla.... olika sätt att sticka häl. Tror att det handlar mest om bekvämlighet faktiskt... är så inkörd på vanliga hälstickasättet.. och jag tycker att den hälen funkar bra.

Midjemåttet med mera

Jag ligger riktigt risigt till. En ny ( eller var den kanske gammal) undersökning säger att den som har ett midjemått över 70 cm lever ett livsfarligt liv. Nu ska det ju sluta på samma sätt för oss alla, men för oss som ligger på fel sida det optimala måttet, så lär jordelivet vara slut fem år i förtid.
Vilken tant på 60 har ett midjemått på 70 cm? Jo, dom finns, men det är ett fåtal.
En sådan som jag, som är född ( tror jag) med ett midjemått på optimalmått plus, måste väl ligga värre till än någon. Men jag skulle absolut inte vilja vara så mager så det bara vore dryga aln-måttet runt midjan. Vore jag så mager, så skulle jag sannolikt se döende ut.....
Tänker på konfektionsindustrin som tillhandahåller allt större och större kläder ( har i af sett upp till 4 xXL)... Den industrin borde snarast ses över, och alla kläder över storlek 36 borde förses med en varningstext "Köper du denna storlek, riskerar du att dö i förtid". Eller?

På alla undersökningar som talar om farligt det är att vara tjock, eller att äta fel saker, är jag innerligt trött. Jag tror på att man måste ta hand om sig själv genom att röra på sig regelbundet och att låta bli att äta för mycket skräpmat. I övrigt är vi olika, vi människor, och har olika förutsättningar för att lägga på oss extra hull.
Faktum är, jag lever hellre några år mindre, än att undanhåller mig från riktig choklad, riktig glass, en god småkaka eller ett gott glas vin.
Såg f.ö. ett intressant TV-program för någon månad sedan. Man mätte BMI, kroppsfett och kondition på personer i olika åldrar och med olika kroppskonstitution. Resultatet blev att den fete mannen med högst BMI, inte hade alls så hög andel kroppsfett som flera av dem med normal-BMI. Han var dessutom den som hade den bästa konditionen av alla.
Så det där med midjemått och BMI ... eller hur tjock man ser ut.... det avspeglar inte alltid personens hälsostatus.
Alltså tar jag midjemåttsvarningen med samma nypa salt som jag tar de flesta påhopp på oss storvuxna/välvuxna/fullvuxna.

Veckan har snart gjort åt alla sina arbetsdagar. Det gick ( som vanligt) snabbt.
I måndags hade vi studiedag/kompetensutvecklingsdag.
En man med blick för karriär inom skolvärlden, föreläste om kunskapsbedömning.
Torrt ämne, men inledningsvis, så var det ganska intressant och lättlyssnat.
Till min förvåning sa han sån´t som jag kunde hålla med om...
" höga förväntningar på eleverna" .... "föräldrars roll" ..... "skolan lär för fortsatt lärande" ... "värna om att stärka mångfalden".... "utgå från barnens intressen".
SÅ BRA!
Efter  fikarast blev det den gamla vanliga visan om formativ bedömning. Helt ok.... men den har vi hört förr... och visst bedömer man och bedömer formativt dagligen... men att analysera skriftligt och på djupet, det känns  bortkastat på en del av eleverna och det är jobbigt och tar tid från sådant som kanske utvecklar eleverna ännu mer. Undervisning, diskussioner, strukturerat data arbete.....

 Den mest givande tiden, det var när vi satt i blandade grupper, med lärare från hela kommunens F-6-skolor.
Det var intressant att få höra hur man jobbar i den internationella klassen och hur de ibland kan känna motstånd från de skolor som deras elever ska slussas ut till.
Det var intressant att höra  hur man jobbar på det som många anser vara kommunens bästa skola, att man där är tillåtande och lyfter och stöder varann, och att alla får jobba på sitt sätt bara man jobbar mot samma slutmål.
Skolan där man organiserat om gång efter annan fick vi också höra lite från. En annan lärare berättade om ett litet lärarlag som verkligen fungerade .... och jag berättade om hur jag och eleverna upplever de pågående nationella proven. Mycket bra diskussioner.
Vi hann dessutom diskutera det vi skulle.... och tyckte väl att det inte var så mycket att diskutera... utan ganska självklart.

Från måndagen tar jag med denna klokhet! Har tänkt en hel del på detta, och förstår hur tokigt man tänker ibland (ofta), då man gör en massa tolkningar som är mer eller mindre felaktiga och gör det till en sanning!

I tisdags var det dags för ännu en föreläsning. Johanna skickade mig en länk, som berättade att Värnamo kommun hade en gratisföreläsning om pojkars läsande på stadsbiblioteket i stan. Ann-Marie Körling var föreläsare.
Då jag slutade med elever redan kvart över ett denna dag, så hade jag möjlighet att ta del av den intressanta föreläsningen från en kvinna, vars blogg jag följt under många år... och som gett mig en del tankar och rena undervisningsidéer.

Ett femtiotal kvinnor hade samlats i den lokal, där jag, med nygipsad arm, hade sett en revy med vännen Kristina i flera roller, för tio år sedan.
Vad fick jag med mig av Körlings föreläsning?

• Högläsning är jätteviktigt för att väcka intresse och för att bli en bra läsare. 
• Goda ( manliga) förebilder är viktiga. Be vaktmästaren komma in och sitta med och läsa under tystläsningsstunden.
• Visa att du som lärare också läser.
• Ha mottagare till de texter som elever producerar. 
• Diskutera läsning och läsprocess med barnen. Vad händer inne i dej när du läser? Har du läst något som du har användning av?
• Samverka med biblioteket.

Fick en tanke på att försöka få igång ett projekt med kommunbiblioteket. Och så skulle jag vilja jobba med lärare från F- H och ha en dag i veckan för att jobba just med ett läsutvecklingsprojekt, som skulle användas i hela kommunen. Ett typ förstelärarjobb, men utan den vedervärdiga titeln ( har ni sett bloggar "Jag en förstelärare" - vidrigt) och extra lön. Men en dag ledigt från arbete i klass, för att tillsammans med biblioteksfolk och tre-fyra andra lärare jobba med ett liknande projekt som man gjort i V-mo kommun, det skulle jag inte tacka nej till.

 Efter föreläsningen var det läge att åka ut till Hjälshammar och hälsa på Johanna och Martin. Lånade en cykel och gjorde sällskap en bit med J och hennes ridkompis, under det att de var ute och motionerade sina fina hästar.

Passade på att serva ett par cachegömmor i Hjälshammar. Cachen på den mest intressanta som jag visar med mina gömmor, var genomblöt och möglig. Nu fick jag tillfälle att lägga ut en bättre burk på sevärda torpruinen Dalskog. Ytterligare en burk behövde bytas, vilket jag hann innan jag tog en tur till stallet och sedan till Dalsgård, där maten stod klar och väntade.

Hade hunnit leta upp Ingas roliga gömma Pinakoteket under eftermiddagen också.
Vädret var helt vårunderbart hela dagen och solnedgångsutsikten från stallbacken vid Knutsgård, alldeles bedårande.

Onsdagen var det skoljobb hela dagen. Började kl 7.30 och hade rättat klart de sista no-proven kl 21.15. Sån´t är lärarlivet ibland.

På torsdagar tar min skolförlagda tid slut klockan 14.15. Så fånigt egentligen att vi ska lägga ut 35 timmar per vecka på ett schema, när vi ändå är kvar i skolan ett antal fler timmar de flesta veckor. Idag stannade jag inte kvar. Det ryktas att våren ska ta paus ett tag, och därför så bara måste jag ut och njuta av det som fanns kvar av våren första akt. Tog en promenad till Karlas hage. Där fanns det två blåsippor, som lite förskrämt tittade fram ur löven. Ett tiotal tussilago fanns i ett dike utmed vägen till Kroken.
Ljuvligt med de första vårblommorna.

Efter det har tanten med det livsfarliga midjemåttet tränat spinning och styrka i dryga timmen. Nyttan av att göra sådant då man kommit upp i åren, det är det igen som talar om ... eller forskar på (?). Men nog är det så att det sunda förnuftet säger att det är viktigare (lika viktigt)  med bra kondition som smal midja. Fast helst skulle man ha båda, förstås.