lördag 26 februari 2011

Pedagogprogram på Play

Så där ja, nu har jag äntligen kollat de fyra programmen om Klass 9A.Tack och lov för webb-TV.
Har hört ris och ros om serien och tyckte att jag måste kolla själv och bilda mig en uppfattning. Serien är inte utan poänger och skulle gott kunna ligga till grund för pedagogiska samtal- även för oss som har elever i lägre åldrar.
Det finns tre saker som slår mig då jag ser programmen;
  • Eleverna har så låga grundkunskaper så man skulle vilja se hur deras skolgång under åk 1-6 sett ut. Vi har ett ansvar för att hjälpa eleverna att förstå, från första dagen i skolan. Det ansvaret kan inte ha tagits fullt ut.
  • De unga lärarna i programmet är oroliga för att deras lektioner inte är tillräckligt roliga. De har också ett förhållningssätt där de mer vill vara "kompis" än ledare. Jag vet att inte elever behöver ha roligt jämt. De vill lära sig saker. Om man lär sig saker och är aktiv under lektionerna, så är det en glädje i sej.
    Eleverna vill ha en vuxen som lärare. De kan skapa en lika bra relation med en 65-åring som med en 25-åring, men det måste vara en god relation där läraren är ledaren och eleven den som är elev.
  • "Man måste ha någon som tror på en". "Man måste tro på eleven" "Man måste visa att man tror på eleven" Flera gånger kommer dess ord, både från elev och expertpedagog. Jag tror att tilltron bidrar till lärandet till väldigt hög grad.
Kom tidigare idag att fundera på eleven, vars föräldrar anmält en skola i kommunen till Skolverket. Föräldrarna har framträtt både i radio oich lokalpress och vittnat om hur man kommit på det ena utvecklingssamtalet efter det andra och fått höra "Ert barn uppnår inte målen" "Ert barn kommer inte att klara de nationella proven". Med den inställningen kommer förstås inte eleven att utvecklas, kommer inte att kunna nå dit han skulle ha nått om man i stället visa på hans styrkor och visat att man trott på honom.

Elever får varningar om de "riskerar att inte nå målen". Jag anser att den lärare som sätter målen framför eleven också borde ha en varning.
Jag kommer att följa Klass 9A med intresse. Hoppas att våra bestämmare bestämmer sig för att låta något program ligga till grund till någon pedagogisk diskussion nu när det är dags för Lgr11 studiedagar. För analyserar man programmen, så kommer fram till det centrala i varje läroplan, alla vuxna skolan måste ta sitt ansvar för varje barns kunskapsutveckling/sociala utveckling/färdighetsutveckling - och att inget nationellt mål får någonsin användas till att nedvärdera ett barn. Barnen är mycket viktigare än målen!

1 kommentar:

  1. Så sant! Barnen är de som är viktiga. Vi kan ha hur många viktiga mål som helst, men om vi inte ser barnen är de inget värda. Det är för deras skull vi är i skolan.

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas