Under tre månader kan vi fortfarande njuta av mycket ljus, så länge dagen är längre än natten, så behöver vi inte klaga.
Så det får bli några missar som vi firat midsommar med och några missar som jag gjorde under de ljusets högtid, som får stå som rubrik.
Tretton träffar blev det också... f.ö.
Bella var med sin matte och husse på midsommarfirande i stugan i Halmstad.
Hon ville gärna hålla sig inomhus.
Det sägs att havsluft suger, och det vet jag av lång erfarenhet att den gör, men den måste sugit musten ur katt med birma-gener .. för hon sov i princip hela tiden.
Skogskattsblandade Elvira ville gärna gå ut. Långt koppel gjorde att hon inte kom så långt.
Inte alls besvärligt att ha katt med på utfärd.
Missarna borde kanske ha försetts med blomsterkrans dagen till ära... får tänka på det till nästa år... :)
Midsommaraftonen var varm och stundtals solig.
Tog en promenad på stranden, sammanlagt en halv mil ungefär.
Rofyllt med vågskvalp och havsdoft.
Hittade cachegömman som jag missade en vecka tidgare.
Eller rättare sagt, Martin hittade en metalltråd under en bänk.
När vi drog i den, pluppade en nanobehållare ut.
Nå´t bad blev det tyvärr inte, det satte eftermiddagsmulenheten och regnet stopp för.
Det blev sällskapspel i stället.
Tycker ofta att sällskapet är roligare än spelet, men detta spel, som handlade om att sälja "gräs" och bli jagad av polis ... eller att bli "stonehigh"... det var riktigt roligt.
Missade några utlägg av kort som kunde ha gett mig en bättre karriär som "drugdealer"/maffiaboss.
Nu var det Johanna som visade sig ha bäst förutsättningar för den professionen, då hon vann både introduktionsrundan och den runda där vi spelade på "riktigt".
Grillad lax till midsommaraftonen kvällsmåltid stod Martin för, medan Johanna fixade alla tillbehör.
Jättegott var det.
Melon och fetaostsallad är verkligen mumsigt .... liksom den goda såsen, gjord på matlagningsyoghurt, dill och senap. Jag brukar nästan alltid blanda i majonäs i mina kalla såser, men det behövs ju inte... det går lika bra med senap ...
Glass till efterrätt, inköpt i den gula glasskiosken "Strandgården" och avnjuten på stranden.
Njutbara var också midsommarens sista solstrålar... för någon timme senare, så kom regnet och blåsten.
"Nya bondespelet" var långt i från nytt.
Undrar om man gör spel som tar så lång tid att spela idag.
Tog närmare fyra timmar att spela spelet till slut.
Utanför de stora fönstren, som skyddar altanen från väster och söder, så tog blåsten i ordentligt.
Under spelets gång, gick midsommaraftonen över i midsommardag.
Ett roligt spel var det, som verkligen visade på livet och de ekonomiska orättvisor som råder.
Vilka möjligheter man ställs inför beror på tillfälligheter; hur det går med skörden, hur bra marknaden för timmer är och om man har tur att vinna på lotteri eller att få ett stort arv.Till exempel.
Dessutom ska man ha tur med tärningen.
Man börjar spelet som torpare, man kan sedan köpa upp sig till hemmansägare eller herrgårdsägare. Målet är att ha råd att köpa slottet i byn.
Tyvärr misslyckades jag med att få till bra tärningsslag, så trots att jag hade mest pengar så var det Johanna som lyckades köpa slottet, för att hon kom före mig.
That´s life!
Vad gör man en mulen midsommardag, då det blåser ordentligt, så strandpromenad eller cykeltur inte känns så angeläget?
Det var Johanna som kom på att vi kunde leta upp någon geocachingrunda, där vi kunde ta promenad.
Hade kollat upp lite, som förberedelse inför nästa måndag-tisdag, då jag ska ut och leta gömmor med geo-proffsen Inga och Katrin.
Hade sett en runda i Eketångaskogen.
Tyckte att vi kunde ta denna runda redan nu, det finns så mycket gömmor i trakterna av Halmstad, så vi ska säkert hitta ett annat promenadstråk nästa vecka....
Tolv gömmor skulle det finnas runt slingan på ca 2,5 km.
Antar att vi gick i det närmaste den dubbla sträckan, man får ju gå en bit från de stora stigarna för att hitta de olika gömmorna.
Det var ett väldigt fint skogsområde, ett naturreservat, där många stigar korsade varann.
Trädstammen såg verkligen annorlunda ut vid denna gömma, som Johanna hittade.
Tycker att denna bilden skulle kunna vara med i en reklamfilm/ reklambroschyr för geocaching.
Martin tittar in bland grangrenarna, och där hänger det en liten burk.
Så här glad kan man alltså bli, trots att man egentligen inte är legitimerad geocachare, medlem av geocaching.com
Det finns ett antal letare, som tycker att det är kul att leta geocacher, men som struntar i att bokföra sina hittade burkar... för att man tycker inte att det är så viktigt med det....
Förstår tanken helt... men man måste ju vara med i "klubben" för att komma åt koordinaterna till gömmorna....och det är ju både Johanna och jag... så vi hade två mobiler med c:geo och en gps med oss.
Mobilerna var betydligt bättre än den sega gpsen....
Den här gömman skulle jag bara ha lämnat.
Eller rättare sagt inte ens brytt mig om att leta upp.
Fyra svårighetsstjärnor.
Det blev en utmaning för de unga, att få ner geocachen som hängde fem -sex meter upp i ett oklättningsbart träd.
De lyckades med gemensamma ansträngningar.
Det gäller att inte ge upp, för tänker man bara rätt, och lite "outside the box" så fixar man mer än man tror.
Att vi hade en ortopedkirurg med, en yrkesman men väl utvecklad finmotorik, en som gjorde de små rörelserna som behövdes för att hänga tillbaka burken, det var en klar fördel.
Blandskogen övergick under en sträcka till ett mera kustnära terräng.
Mager mark, mycket sten.
Vackert.
Näst sista gömman var den allra bästa.
Ett rör med en tofs av säv, och med en bra hint.
Inga midsommarmissar här inte. Vi sökte tolv gömmor och fann det samma.
Roligt att vara flera som söker tillsammans.... några av de minsta burkarna hade jag nog inte hittat på egen hand... för att inte tala om burken högt uppe i trädet.
Snabblagad korv stroganoff blev det till lunch, och resterna av midsommartårtan till efterrätt.
Därefter var det dags för Knipans tipspromenad.
Det var många som kom till start denna mulna midsommardag, då strandliv var uteslutet.
Det var bra frågor... tillsammans var vi ganska säkra på de flesta.
På en fråga skilde vi oss: Vid vilken flod ligger Avingon? Seine. Loire eller Rhone?
Seine var det inte, det visste vi alla.
Rhone går rakt söderut... men hur långt söderut går Loire?
Jag tippade Rhone, de andra Loire.
Det var deras midsommarmiss.
Min midsommarmiss var att ( som alltid) ta till alldeles på tok i underkant på skiljefrågan.
Man skulle bedöma hur mycket presentsnöre ( i dm) som var ihoprullat i en liten glasburk, typ kaviarburk.
Jag gissade på 34 dm.
Rätt svar var 60.
Sannolikt kom jag fyra på denna gissning, trean hade gissat 38 dm.
Inget jag behöver gå i terapi för att komma över. Det är bara att komma igen en annan söndagseftermiddag under juli månad.
Vi åkte alla hemåt på midsommardagens seneftermiddag.
Våra egna midsommarmissar blev synnerligen glada av att se oss, och att komma inomhus.
På måndag ska jag ta med mina gamla kollegor till stugan i Halmstad, för att träffa vår Halmstadsboende gamla kollega. En dagsutflykt! Det funkar jättebra! Uppskattar verkligen vår lilla stuga. De var ingen miss att vi tog över den! Tvärtom!
En del missar kan visa sig bli riktigt bra i efterhand. Eketångaskogen är en underbar cachingrunda. Den har vi redan loggat utom en där uppe i trädet. Ni såg inte älgen? Han följde efter oss en bit genom skogen. Ser fram emot att komma till Halmstad och träffa dig för en tur. Det krävs allt lite tur ibland både i geocaching och i sällskapsspel.
SvaraRaderaHäromdagen tyckte jag det lät som om du var trött på geocaching, men inte då... Den här rundan visar att du fortfarande tycker det är kul!
SvaraRaderaGeocacha tillsammans med någon, det är kul... men lite tråkigt om man är ensam... trots att jag är ensamvarg. Just nu dräller det ut nya gömmor. Nyss kom det ut en stig i Ulricehamn, Blå stigen. Ska föröka ta mig runt den efter knäröntgen på tisdag....
Radera