Varierat varande

 Några rader i den offentliga dagboken ...
... märker att jag nästan ber om ursäkt för att jag "driver" en blogg som min...
... skriver ju inte om RIKTIGA saker .... utan mest om mig själv.
Men det är väl sådana vi är ...
egos....
en del uttrycker sitt egotänk i "riktiga" blogginlägg....och vill få kredit för det.

Visst skulle jag ha skrivit om det stora bröllopet... om jag hade varit intresserad.
Själva brudparet och vigseln tycker jag är helt ointressant, MEN jag gillar att kolla olika klänningar.
Vickans var snygg tycker jag.
En kändis-fru i svart, tyckte jag också var snygg.
Kan ju inte det här med etikett, men jag har hört att man inte "får" ha vare sig vitt eller svart på bröllop.
På de få jag bevistat, så har jag lyckats bära båda dessa färger.
I min uppfostran ingick inte "hur man klär sig på bröllop". Tror inte min mamma var på ett enda bröllop... mer än sitt eget... som var en vigsel i brudklänning och med lånad guldkrona- men med enbart ett par goda vänner som vittnen. Inga andra gäster.
Så det är ju inte konstigt att jag inte visste hur det  skulle vara förrän efteråt...
Sen måste jag erkänna att jag tycker om att utmana traditioner och konventioner.
Därför gillade jag tjejen i svarta klänningen.
Fanns mycket annat snyggt förstås.
Karlar i seglaruniform... som knugen och hans son... tycker jag däremot är skitfult.
Frack är snyggt....

 Satt länge i gröna fåtöljen i Hjälshammar för att få se den utlovade kortegen.
Min kollega Inger ( tyvärr avled hon i november) har en son som jobbar i hovstallarna.
Hoppades att jag skulle få se honom -och dessutom kunna urskilja honom -i kortegen. Johanna var också förväntansfull, hon känner igen honom sedan sin tid på ridskolan i Tranemo.
Det blev en lång väntan ...
... men en väntan som inte var förgäves.
Alldeles framför kortegen- med en vippande plymmössa på huvudet - red Marcus.
Han var i bild många gånger.
Hans mamma hade varit stolt över honom om hon fått uppleva detta.

Helgen har varit lång och varierad i sitt varande.
I onsdags uppvaktade vi byns enda student.
Ja, vi hade en kille som tidigare  i vår tog studenten på Strömma lantbruksskola... men tyvärr missade jag hans student, så det blev ingen blombukett till honom.
Kanske kan få till det någon annan gång.
Ett lite trevligt firande var det hemma hos Assggårds, inte så många gäster... men vi hade det trevligt.
Den här pojken gick i trean när jag började jobba i Grimsåsskolan.
Undervisade en del i den klassen, både i trean och fyran. Känns inte så länge sedan... men tiden går ju bara SÅ fort.
Det har varit många studenter i byn under årens lopp, från mitten av nittiotalet tills nu.
Nu är det bara en familj kvar som har barn i skolåldern.... vår by är på väg att bli en "gamlingsby" igen, precis som den var då v byggde vårt hus här år 1979.

Igår var det Värnamo- Sörsjö och Hjälshammar- som gällde.
Tindra skulle hoppa på gräsbanan i Sörsjö.
Det var ganska kallt när vi kom dit vid niotiden, men snart värmde solen ordentligt.
Sörsjö utomhusanläggning är en riktig njutning att bevista.
Vacker natur, fina djur....

 ... och engagerade människor.
Denna kvinna tittar på när "hennes" häst gör "omhoppningen" med god chans till placering eller pris.
Fem hinder var det i omhoppningen, och för varje hinder så "hjälpte" kvinnan sin häst att komma över, genom att göra ett eget skutt med högerbenet.
Hästen gick rundan felfritt!

Vilket inte den här hästdamen gjorde.
En rivning och tre vägringar i två olika klassr.
Nääää, Tindra, det är inte godkänt!
Men både "matte" och "coach" ser glada ut ändå.....
.... och faktum är att Tindra har en hel vägg full med prisrosetter .... hon kan när hon vill.
Igår ville hon inte riktigt....
...vi "fruntimmer" är inte alltid så lätta att ha med att göra, vare sig vi är av häst - eller människoras.

Det blev en heldag i trakten av Värnamo.
Johanna bjöd på en ny maträtt ... som hon i och för sig förklarade vara ganska så gammal... riktig husmanskost... panerad torsk i gräddsås. Mums!
En promenad i rask takt längs sjön och sedan upp i Hjälshammarbyn blev det också.
Jag tycker iaf att Johannas promenadtakt är rask... och det är bra för mig att få röra mig så jag blir lite andfådd.
De senaste veckorna har det blivit lite si och så med stavgången....cykelturer, gräsklippning och promenad utan stavar har det blivit.... men det får inte igång flåset på samma sätt som när man tar en tur med pumpstavarna.

I fredags var det trädgårdslandsrensning, idag var det dags att klippa gräset.
Tillväxten har avstannat något, i brist på vatten.
Snyggt var det i trädgården då allt var prydligt i ordning.
Sade till C-E, då vi förmiddagsfikade på uteplatsen vid växthuset,  ( en superbra liten fikaplats - skugga på förmiddagen då det är för varmt på altanen, sol på kvällen, då altanen ligger i skugga.) att när jag vi inte orkar sköta trädgården längr., då vill jag inte bo kvar i huset.
Finns inget sorgligare är ett ledset hus och en försummad trädgård.
C-E visste att man skulle bygga fler höghus i Tranemo, alldeles vid sjön... och undrade om det kunde vara något.
Absolut... men naturligtvis önskar jag mig tio-femton är till i vårt hus här på kalhygget...
Tiden går ju så fort... om tio år är jag 70... om jag får vara med så länge.
Berättade för eleverna i klassen hur kul det är när man träffar sina gamla elever. Berättade att jag träffat Lina, som jag lämnade i sexan för tio år sedan.
- Hoppas att ni vill prata med mig om tio år också, sa jag. Då när ni är 23, så har ni mycket att berätta.
- Hur gammal är du då? frågade en elev.
- 70, svarade jag.
-Lever du då? blev nästa fråga från samma elev.
En fråga som jag blev svaret skyldig.

Några timmar "inget att göra".
Lite geocaching.
Lyckades hitta Philips gömma vid Spångasjön.
Dagens snyggaste bild togs med mobilen och Instagram.
Har inte fattat vitsen med Instagram...men det kommer nog så småningom.
Twitter kollar jag lite mera på nu, speciellt som jag  har appen på telefonen. Blir lite mer lättillgängligt då.
Hittar en del bra/ kul saker på Twitter.
Vi som följer  Jonas Gardell får oss ju ett gott skratt då och då.....som igår t.ex. " Inte så att jag vill vara en dålig förlorare, men var det inte så att Hitler kom från Österrike" skrev han.

Inser att jag struntar i om Sverige kommer till VM eller ej... de har ändå inget lag som på något sätt kan mäta sig med de bolltrollare som grävde guld i USA.Så jag tycker egentligen inte att svenska fotbollslandslaget har i Brasilien att göra.
En Zlatan gör ingen VM- succe.
Nästa gång Sverige och Österrike möts, så hoppas jag att C-E och jag finns på plats på Friends Arena.
Fredagen den 11 oktober får jag ta en dags ledigt och åka till Solna ... och förhoppningsvis även hinna med en sväng i till Stockholm på lördagen
Men först ska vi ha en härlig sommar... och hoppas på att Elfsborg klarar av att göra bra i från sig i allsvenskan, trots att de dessutom ska ut i Europa och spela fotboll.

Geocaching var det, ja.
Frågade C-E om han ville åka med på en liten sväng till en liten slinga i Gällstad.
Det ville han.
Men regnet och åskan ville annat.
Hittade enkelt tre gömmor... sen ville jag åka hem, för åskan mullrade otäckt nära och jag hade hunnit bli så blöt så att jag sannolikt såg ut som en dränkt gammal katta. Jag kände mig sådan i allafall.
Kommer säkert fler "ingenting att göra"-tillfällen. Då kan jag/vi leta upp resterande gömmor och kanske några till.
Fyra hittade cacher... på samma dag.... och en i Fredriks ekgömma vid Åkroken igår.... nästan cacherekord för detta år....

I morgon är det skoldag igen.
Fast utan elever.
Ska visa kollegerna de olika Facebookgrupperna som finns vad det gäller lärande......
... hoppas att på plats kunna skapa en ny grupp, där vi som jobbar i Dalstorps ro kan dela idéer, tankar och frågeställningar.....

Tre dagar lång blir skolveckan. Sen tar vi ett rekordlångt sommarlov på exakt två månader.
Tveksamt om vi kan fylla dag nummer tre med något vettigt.
Det finns ju alltid en massa pedagogiska böcker/artiklar/tidskrifter man kan läsa..... och det kan vi kanske göra hemma....

Ett varierat varande blev det under den långa helgen.
Och som jag skrev i förra inlägget - ibland är det inte fel med en nationaldag, när man kan fira den ute i den härliga försommarnaturen.