Blommor, blötfotat, bloggvänsträff, bortskämd

Gårdagens promenad, den gick till en av våra närbelägna mossar.   Sådana har vi många av här.
Promenaden hade ett syfte. Det var att kolla om våra mossorkidéer blommade.

Något som blommade, det var tranbären. Helt översållat med blommor var det, på ett stort område. Nu gäller det bara att få ändan ur och gå  och kolla om det blivit bär av blommorna, framåt senhösten. Brukar skicka efter torkade tranbär från hälsokostbutiken.... här kan jag ju fixa fram de nyttiga bären alldeles på egen hand.

Jodå, mossnycklarna blommade på mossens gungflyn. Undrar vad de lever av... det finns inte mycket näring i vatten och mossa. Såg säkert tjugotalet blommor, men de flesta på långt håll, ute i det allra oländigaste. Ska försöka återvända till denna mossmyr om några veckor. Myrliljorna kommer då att färga hela mossen gul. Ännu så var de bara i knopp.

Igår var det naturligt att ta på stövlar, ett mossbesök kräver sådana... iallafall om man ska återvända hem torrfotad. Idag hade det också behövts vattenskydd på fötterna...men så långt tänkte inte jag... Dagens utflykt blev en blötfotad en.

Äntligen skulle det bli av att träffa Mia, bloggvän och geocachingkompis. Vi träffades för några år sedan och vandrade på fina skogsvägar i trakten av Mullsjö. Efter det har vi inte fått ihop mötestillfällen irl, utan bara på nätet via blogg, FB och Wordfeud... ( det sistnämnda vinner nästan alltid Mia : ) ) Idag skulle vi iallafall ses och geocacha tillsammans på Finetts ridrunda, väster om Falköping.

Det skulle vara ett lätt runda... men det var det inte. Vid de tre första gömmorna behövde man klättra på höga stenmurar för att komma åt de välgömda, kamouflerade petrören, nedstuckna i marken.
Det var mycket växtlighet på sina ställen, långt gräs, täta lövmassor. Byxorna blev också alldeles genomblöta....under det vi tog oss genom terrängen och letade och letade.

Jag ville ge upp efter tredje gömman, den stenmursklättrargömma som vi inte hittade.Jag tyckte att vi kunde åka till Ålleberg och gå en runda där istället. Som tur var så coachade Mia mig på ett lysande sätt, rent psykologiskt... och tänk, sedan kom vi ut på mycket bättre väg i ett fint Mössebergslandskap.

Nu var det ju återigen så att geocachingen var det sekundära, att det var att träffas och prata som var det viktiga. Och det hann vi gör under de timmar som vi promenerade och letade... och under det att vi fikade bland de inte alltför påflugna skogsknotten.

Denna blomma återkom gång efter annan på vår promenad. Trodde att det var en förvildad trädgårdsblomma, men med tanke på hur utbredd den var, så är jag inte säker. Får hämta en flora och kolla om jag kan hitta något namn på den.

I slutet av rundan och efter det att vi valt en annan utväg, och gått vår egna väg, så blev det riktigt blomsterfint.  Tänk att lupiner och hundkex finns i sådan mängd, trots att det är högsommar.  Blommorna tycks uppskatta det svala vädret!

Glad är jag över de vänner som jag fått via sociala medier... såväl dem jag träffat i verkliga livet, som dem som jag regelbundet pratar med på nätet, men aldrig sett. Det är väl bara att konstatera, umgängessättet har blivit väldigt annorlunda på senare år och det på ett sätt,som passar mig alldeles utmärkt.

Inser att de senaste veckornas fantastiska vackerhetsvandringar gjort mig lite bortskämd.Idag var det en lite mer normalvacker runda som vi gick. Fin natur under största delen av rundan, fina utsikter... och ändå så tyckte jag att den var  "så där" som runda. Hade jag inte blivit så bortskämd med de nyligen gjorda, fina vandringarna, så hade jag rankat denna mycket högre. Att den sedan hade för svåra gömmor, med tanke på den svårighetsgrad som var satt på dem, det var en bidragande orsak till att jag halvdissar rundan. Hade fröken finett satt ut hintar, och inte bara skrivit petrör på varenda hinthänvisning, så kanske vi hittat det vi letade efter lite snabbare... och hittat alla.

Sällskapet var iallafall trevligt, motion blev det.... och ost blev förstås inköpt, för vi var alldeles bredvid Falbygdens ostystningsställe.

I morrn blir det förhoppningsvis hoj och häst i Hjälshammar. Och kanske en ny vackerhetsvandring.... i Rusarebo.