Py

 

Ibland faller det sig så väl att kultur, sång och musik, kommer till oss i landsbygdskommunerna.  

Utanför Länghems kyrka var kön av musikälskare lång, då vi anlände femtio minuter innan konsertens början. Längre skulle den bli, innan kyrkdörrarna öppnades exakt kl 17.30. Skulle alla få plats? 

En gammal kyrka rymmer massor av folk. En man stod i vapenhuset och klickade in person på person på sin räknare. Tror att jag blev nummer 90. 

Det fanns plats för alla. 

Det var valfri plats inne i kyrkan. Det fanns platser långt fram kvar. Alltid extra trevligt att få bra platser.

En stor kör, sammansatt av tre olika körer, inledde med två sånger. Därefter kom Py med som solist. Hon inledde blekt. Det fanns inte mycket styrka i hennes röst.

Tänkte, det är kanske inte så konstigt, hon är 76 år gammal!

Men det tog sig. Det blev riktigt bra. Hon visade att hon hade kvar sin starka röst. Alla låtar som framfördes hade text och/eller musik av Py Bäckman.

Det var Tro, det var Gabriellas sång, det var Stad i ljus. Samt många andra kända och mindre kända låtar. Vilken låtskatt hon har gett oss, Py Bäckman.

Allra bäst tyckte jag om Pys tolkning av den gamla Animals-låten Bring it at home. Glöm inte bort i Bäckmans tolkning.

Hennes pianist, det var en barndomsvän, som hon spelat mycket med. Tyvärr har jag glömt av vännen Kurts efternamn. 

Tänkte när jag satt där i kyrkbänken; Varför kan jag inte spela piano som han?

Ganska enkla svar: Mindre talang, alldeles för lite träning, avsaknad av relevant utbildning.

En härlig stund som började i musiktermen pianissimo och slutade i ett fortissimo.