Födelsedagspresent

 Födelsedagspresenten överlämnades för ganska exakt ett halvår sedan. Det var en härlig försommardag och hela vår lilla niopersonersfamilj var samlade i Halmstadsstugan. Tre barnbarn lämnade över en kylväska innehållande lite smått och gott, till sin morfar. En av presenterna visade sig vara två biljetter till "Minneluckor" på Kajskjul 8 i Göteborg. Föreställningsdatum var den 17 november. 

Kändes långt dit... men tiden gick snabbt, och igår var det dags...

Passade på att gå en stund i närbelägna Nordstan, när vi ändå var i Göteborg. Det är  lite kul att se  storstadsliv, för en stund. Blev dessutom lite shoppat... tänk att denna tanten aldrig kan motstå inköpsfrestelser.....

Klockan 18 började kvällen på Kajskjul 8, så stod det på biljetten. Redan en halvtimme i förväg så fanns det en hel del förväntansfulla  på plats utanför. Men vi fick minsann vänta tills exakt kl 18.

Tanten och farbrorn från landet var bland de första som var på plats inne  i den stora lokalen. Vi  blev väldigt trevligt välkomnade och visade till vår plats, med perfekt vy över scenen. Trerätters middag ingick i biljetten. Vid sjutiden var den fullt vid borden. Vi väntade länge på våra bordsgrannar. När de anlände, så visade det sig att det var ett ungt par, i trettioårsåldern. 

- Så tråkigt, tänkte jag. Inga som man kan prata med.... 

Men så fel jag hade. Det var otroligt lättsamma och trevliga ungdomar. Innan kvällen var slut, så hade visste vi mycket om varandra. Paret, som bodde i lägenhet i Göteborg, hade i somras köpt ett fritidshus, inte så längt från våra trakter. Man väntade sitt första barn till våren, och var lite oroliga för att ån, som gick förbi tomten skulle vara en fara för barnet. Som antagligen var en flicka. det såg ut så på det nyligen gjorda ultraljudet. 

Man blir så glad av så trevliga och öppna ungdomar!

"Minnesluckor" framfördes av halva After Shave. Jan Rippe och Per Fritzell.   Två ålderspensionärer ( f. 1955) som fortfarande hade mängder av energi och som bjöd på skönsång och  humor. 

Föreställningen bestod av tre akter; en kort "förshow" innan förrätten. ( Skaldjussoppa), en mellanshow ( bilden) innan huvudrätt ( hjortinnanlår och rotfruktskaka) och dessert. ( något sött och mäktigt i ett glas). 

Klockan var halv tio, innan den en och en halv timme långa huvudshowen började. Den bestod till stor del av gamla "godingar" från Galenskaparnas repertoar. 

Hembygdsföreningskillen.... 

"Egentligen" skulle jag blivit en showman... från Macken

Man ska ha husvagn

Roy på Macken

"Stand by your man". Han sjunger så bra, Per Fritzell.  

De bjuder verkligen på allt... och hela sej. Tror att denna dräkt från Torslanda vänort på "Hojta Hejti"  har varit med i någon av Galenskaparnas revyer. Vi har sett de allra flesta, så därför var det extra kul att C-E fick "minnesföreställningen" i present.

Nästan slut... En nyskriven avslutningslåt som jag ska försöka hitta på nätet. Den handlade om att man kan ha mycket att ge och mycket att uppleva, även om man är till åren kommen,

"Den makalösa orkestern", det är fyra mogna män, som varit med under hela Galenskaparnas tid.

Stor applåd, förstås... och så extranumret som bestod av ett medley av kända "Galenskaparlåtar".

Suveränt bra! Och trevligt! Mycket tack vare våra trevliga bordsgrannar. 

Att ta sig ut ut Göteborg, från området vid Operan/Nordstan, det är lika knepigt som det var när jag körde därifrån senast. Tror att det är två år sedan. Vägbyggena vid Göta älv har hållit på i fem-sex år. Och de tycks vara långt ifrån klara....

Känner mig pigg trots att det inte blev sovdags förrän en timme efter midnatt. Har man varit med om något kul, så blir man inte trött. 

Fick äntligen bli en långpromenad på förmiddagen. Missade tyvärr solen, som faktiskt visar sig just nu. Får ta en kort runda till, bara för att njuta av det sällsynta solskenet. 

Goa gubbar, glada gipor

 Ibland kan man inte undgå att se sin spegelbild.
Slås då ofta av de ständigt, naturligt tycks det, nedåtriktade mungiporna.
Kommer ihåg att min mamma hade samma tydliga markering i sitt ansikte.
Kanske beror gip-hållningen på gravitationen.... eller på att de sitter på en surtant....eller blir det så med åldern... eller kanske är det genetiskt betingat....

Under några timmar i går kväll, kändes det som om giporna satt uppe vid öronen. En härlig känsla.
Den visuella sanningen var sannolikt en annan, det märker jag då jag försöker frammana samma gipkänsla och ta en bild med datorns kamera. Det  blir mer ett rakt streck av den ständigt surutseende munnen... här behövs sannerligen träning för att man ska få upp giporna i högre höjd...det handlar om årtal/decennietal av försummad uppåtriktad rörelse av nedre ansiktsmuskler.

Men känslan var go iallafall, den att känna sig munter och glad från klockan åtta till klockan kvart i elva. Men positiv känsla såväl före som efter!

 Tror att det var någon gång vid juletid, som Johanna hade sett ett erbjudande i Värnamo Nyheter.
Något reducerat prenumerant-pris på Galenskaparnas 30-årsshow, i Jönköping den 9 maj. Om vi ville åka med? Absolut, självklart.
Har sett de flesta föreställningar som dessa herrar (+ tidigare Kerstin Granlund) framfört på Liseberg eller Lorensbergsteatern. Även 30-år-jubileumsföreställningen såg vi, C-E och jag, för några år sedan. Men det gjorde absolut inget... för jag är Galenskap-fan av första graden.... anser att Claes Erikssons texter är de mest roliga, underfundiga, meningsfyllda som skrivits i syfte att underhålla ... i paritet med det som Tage Danielsson producerade.

Mycket av dagens s.k. humor fattar jag inte ett dugg av...även om det då och då framförs någon i Tv som man få lite mindre gip-häng av.

Nu var det väldigt stor skillnad på den trettio-årsföreställning som vi såg för två-tre år sedan, och gårdagens turnéföreställning.
Innehållet var i stort sett det samma, men en del var lite omändrat i manus.
I den förställning som vi såg i Göteborg, så fanns det 30 nummer med, ett från varje år.
I turnéförställningen, lät man i första akten slumpen bestämma, vilket nummer som skulle framföras. Man hade  ett  "lyckohjul" numrerat från 1-28 + en stjärnvinst och en joker. Under en timmes tid fick hjulet bestämma vad som skulle framföras.
Eftersom Knut var sjuk, så var Claes med i föreställningen.... och när ett Knut-nummer kom upp, så fick Claes dra ett nummer från sina egna paradnummer ur en hatt.... Invecklat? Inte ett dugg... men jag tror att Claes-lapparna var lite fejkade.

Det blev en bra blandning av sketcher och bra musik med innehållsrika texter.
En av de goa gubbarnas styrka är ju att de sjunger bra allihop, att man hör vad de sjunger... och att de sjunger något med riktigt innehåll.
Musikerna är förstås också duktiga, även om de blir en naturlig bakgrund oftast, och inte visar sina egna styrkor genom att briljera på sina instrument.

Andra akten var en traditionell nummerrevy, med kända nummer från många av revyerna.

Tror att Pers hembygdsgubbe ( igår från Vaggeryd) var med i "Stinsen brinner". Macken-figurerna gjorde ett längre medley som final... och som extranummer så tjatade Roy och Roger på sedvanligt sätt, innan man som final-final framförde "Gott å leva".

Tanten, som nästan har träningsvärk i mungiporna idag, log och log och blev nostalgisk och kom att tänka på att hon använt Mackenlåtarna och gjort "minimusikal" med elever en gång på den gamla goda tiden,  då man hann med ( och tyckte att det var viktigt)  att stärka elevers självkänsla i stället för att, som nu, sänka den, genom de orimliga kraven att alla ska vara lika.

Ja, det var en rolig kväll... och tänk vad länge gipornas läge gjorde att hela tanten kände sig glad. Har spillt över en hel del del till denna dagen också!

Före gipornas glada tid, så fick smaklökarna sitt. Johanna hade beställt bord hos "Hasse på Sjökanten".  Restauarangen vid Rocksjöns strand serverade buffé... och det var en buffe av det föredömliga slaget... förrättsbuffe ... åtta-tio rätter att smaka på och njuta av... tre huvudrätter ( lax, kyckligben, fläskfilé)  samt ostbricka och pannakotta som efterrätt. Kaffe och måltidsdryck ingick. Riktigt vällagat och gott. Lax, som smälte i munnen,. en räkröra med mängder av goda räkor... kycklingsallad i smakfull curry... fröigt hembakt knäckebröd... melonsallad med ost...och jag som aldrig tidigare fattat vad som är speciellt med pannacotta, fick nu smaka på en blandning av vaniljkräm och jordgubb som var supergod. Är det så pannacotta ska smaka? Varför har jag då tidigare bara fått smaka på "misslyckaden".?

En rolig kväll att länge bevara i sitt minne. Tack Johanna och Martin för den!

(Bilderna från Galenskaparnas turnéföreställning är stulna från Google... hoppas att igen misstycker)

Goa göteborgska gubbar gläder generationers gäster genom gamla galna godingar. Great Galenskaparna!

Nån gång i september beställde vi biljetterna.
Fick tag på fredagsbiljetter, balkong, långt bak.
Borde vara lag på att bussbolag bara skulle få köpa en del av alla lördagsbiljetter.
Fast.... dom ska ju leva dom också.
Men visst är det frustrerande att leta biljetter till musikaler och andra roliga nöjesevenemang... och så finns det inga biljetter kvar. Bor man i Grimsås är Göteborg långt bort på en torsdagskväll, på ok avstånd en fredag och nästgårds en lördag....

Galenskaparna bjöd på trettioårsfest, och sällan har jag varit på en sådan rolig fest.
Igenkänningsfaktorn var förstås hög, och det visade sig att tjugo-trettio år gamla galna nummer fortfarande håller
Det blev massor av skratt och det blev också en och annan allsång.

Under åttio och nittiotalet såg vi de flesta årgångarna av Galenskaparnas roliga tokigheter.
Ofta åkte vi tillsammans, många i vår byn.
Det var tider det.....  ( ... säger jag med ett litet ( men bara litet) stänk av bitterhet..... )
Tiderna förändras....

Jubileumsrevyn innehöll ett nummer ( vid några tillfällen två) från var och en av de trettio föreställningar som man framfört, 1982- 2011.
Nu har inte Galenskaparna- After Shave gjort revy varje år, MEN då har Anders Eriksson eller bara de tre After Shavekillarna ( + Anders) gjort något eget.
Så det var ett antal nummer från de senare åren, som var nya för oss.
De var bra de också... även om de gamla godingarna frambringade de stora skrattsalvorna och inbjöd till allsång.

Letade efter något att visa upp från föreställningen på You Tube, och döm om min förvåning när jag fann följande länk. Alla nummer finns med, i originaluppförande.

Nästan tre timmars superunderhållning samlad på ett ställe. Tack Alex Wallin!
Blir sannolikt sittande framför datorn hela eftermiddagen!
Anser att Galenskaparna/After Shave är Sveriges bästa underhållare.
Claes Eriksson har ju en förmåga att få till de allra roligaste och mest underfundiga nummer, tack vare sin unika talang att använda ord, upprepa ord, skapa nya, vrida och vända på orden, säga ord på olika sätt....
Det blir så roligt!
Finns inget plumpt i Galenskaparnas stora produktion, inga dåliga vitsar, eller vitsar som man inte fattar.

I går var det bara fyra på scenen.
Per Fritzell låg hemma i magsjuka.
Hans roller togs över av andra, och blev sannolikt bara roligare, det märkte man på musikerna i den stora orkestern. Både de och skådespelarna själva skrattade hjärtligt vid många tillfällen.
Återfann f.ö. en gammal bekant från Tranemo musikskola: Robin Rydqvist på trumpet.
Finns många talangfulla musiker och skådespelare från vår lilla kommun. Kul är de "lyckas"!

Gillar Galenskaparnas humor, musikalitet, sångförmåga och spridande av glädje.
Gillar också den låga profil som de samtidigt håller, det är inga divor, det är vanliga killar ( ja, gubbar då... vi är väl ganska så jämngamla jag och de mer eller mindre synligt åldrande männen).
Dessutom skriver ju Claes ganska så samhällskritiska sångtexter.
Det är samhällskritiska texter som inte andas ett ord kamp, revolution, solidaritet eller syndabockar... Claes Eriksson texter är lågmälda, men mitt i prick vad det gäller hans ( och min) syn på vårt girighetssamhälle.

Vill man se alla de gamla, goa numren live... ja, då finns det chans att åka med någon bussresa till Stockholm och Oscarsteatern i höst. För att få tag på biljetter på egen hand, det är nog inte att tänka på.

För egen del ska jag nu kolla hur det är med tillgången av biljetterna till "Familjen Adams".
Den spelas på Lorensbergsteatern till hösten.
Där ska vår egen gamle, goe bykille Mikale Riesebeck vara med... tillsammans med en av mina absoluta favoriter Claes Malmberg... bl.a.

Trettio nummer med goa göteborgska gubbar som gläder generationers gäster genom gamla galenskapesgodbitar, ja, det kan ingen konkurrera med .... men näst bäst, det duger det också.