Trevlig tandvårdstaxa

 I tisdags hade vi studiedag och alla områdets lärare åt lunch på Nexans utmärkta och prisvärda personalrestaurang.... även öppen för andra hungriga om man anmäler sin ankomst några dagar i förväg.
Det finns alltid två rätter att välja på, och i tisdags var det Korv Stroganoff eller stekt fläsk med löksås. Inget svårt val för den som ofta äter stroganoff men allt mer sällan det stekta fläsket. Som är så gott.
Lastade på ett ordentligt fläsklass och satte mig i godan matro med trevliga kollegor.
Glupsk har jag alltid varit, så även denna gång, kunde inte få i mig fläsket fort nog.... och -AJ- det blev något konstigt med en kindtand. Det bet lite för hårt på hårdstekt fläskskalk...
Kände efter ... nä, allt i ordning.... falskt alarm alltså.
Hade tagit en bit av det hembakade brödet till måltiden, och bet i det när fläsklasset försvunnit från tallriken.
Plötsligt hade jag något hårt i munnen, var det brödinnehåll.....? Nej, det var en tandbit. Det var alltså sant alarm....
Dyr lunch, tänkte jag.... men OK, shit happens! Speciellt vad det gäller mina tandfyllningar.

 Tyckte inte att det var så farligt, gjorde absolut inte ont... men när jag kom hem så tänkte jag att det var väl lika bra att kontakta dentisten.... en tid som passar både mig och henne, det är inte alltid lätt att få till.
Nu lyckades det fixa till sig riktigt bra, det fanns en ledig tid då eleverna mina har slöjd på fredag - idag alltså.

Redan på onsdagen var jag synnerligen glad över att ha fått tid redan på fredag.... för jag fick riktigt ont ... i tungan. Den vassa tandkanten skavde så att jag helst ville hålla munnen alldeles still, varken prata eller äta ... eller dricka. Vilket väl vad det gäller allt utom drickandet kunde var OK under några dagar.

Har alltid trott att jag har relativt hög smärttröskel... men det gällde inte tungan. Ajaj, vad ont det gör på en skavd tunga!

 Så var det alltså dags idag. Underbar tanke att bli av med skavet, det kunde för en gångs skull vara värt sitt pris.... omkring 1500 kr.

Var på plats fem minuter före utsatt tid, blev placerad i den lutande stolen direkt och var klar efter dryga kvarten. Både tandsköterska och tandläkare ömkade mig för den vassa tandkanten ... det MÅSTE ha gjort ont....

Så var det bara betalningen kvar. Drabbar ingen fattig, tänkte jag... och satte kortet i kortläsaren och väntade på tandvårdstaxedomen.
- 638 kr, sa betalningsmottagande klinik-alltiallo.
- Va, sa jag ... fel eller rabatt.
- Försäkringskassan går in och betalar x % ( kommer inte ihåg) då man inom senaste året passerat en gräns på 3000 kr tandvård.
-Tack försäkringskassan, sa jag... och kände att jag helt plötsligt fått 7-800 kr för ingenting.
Klart prisvärd tandvård denna gång, alltså... en riktig trevlig tandvårdstaxa!
Sen kan jag inte låta bli att tycka - och det får man ju - att mycket av vårdavgifter kunde behovsprövas ... helt enkelt utgå ifrån inkomst och förmögenhet.... Men det är väl något som ingen politisk falang vågar föreslå .... vi människor är lite för giriga för att det ska bli anammat....

Den välsignade slöjden gör att fredagen är en kort-kort dag. Halv elva till tio över ett-undervisning. Före lunch står det Elevens Val på schemat..... något som jag f.n. använder till elevens val av IUP. En föredömlig lektion, då alla arbetar med det som de ( tillsammans med föräldrarna valt) och där många jobbar på toppen av sin förmåga... 

Kanske inte så det är tänkt med Elevens Val, men så väljer jag att tänka.....

Kom i väg från skolan före tre .... då var IUP-jobbet kommenterat och nästa vecka någorlunda planerad. Gick direkt ut i våren .... och hittade fyra blommande vårväxter -- ok, viden är bara i knopp -- men den är finast så.

Efter den härliga vårpromenaden blev det biskvibakning .. de blir inte så fina när jag gör dem... men goda.
De ska med till Malmö i morrn ... vi åker bara över dagen -tillsammans med Johanna - till Karin i Malmö. Hon fyller tre tiotal år på tisdag... och vi firar det i morgon. Även C-Es malmökusin och hans båda döttrar kommer med på firandet. Ska bli riktigt roligt!

En ny cache har jag också fixat till, den som jag lade ut nära Johannas hus i Hjälshammar har försvunnit... och hon kanske kan ta en söndagspromenad och lägga en ny på det klart sevärda Dalskog.

Lite sömnig efter två glas vin och en intensiv vecka. I kväll blir det läggdags tidigt, det är ett som är säkert.

Läromedelsletande

Idag var det läromedelsmässa i Borås. Det var ett antal år sedan, som jag senast bevistade denna begivenhet. Läromedel i bemärkelsen böcker, det använder jag inte speciellt  mycket utav. Vi har dessutom ganska mycket helt ok läroböcker på skolan, böcker som man kan använda delar av.
Nya läroplanen ställer lite nya krav på det innehåll som vi ska undervisa om, så därför kändes det befogat att åka och kolla vad som fanns utifrån Lgr 11 i två olika ämnen, matte och samhällskunskap.

Ganska snart kunde man konstatera att det finns ett betydligt större utbud av läromedel för förskola - åk 3, än vad det finns för åk 4-6. Så har det väl alltid varit, man har ofta talat om mellanstadiet som det "glömda" stadiet.
Man kan också  konstatera att det finns mängder av ifyllningsböcker i svenska och so. De flesta med tråkig layout, kan inte förstå att man kan få avsättning för alla.....
Nu är jag absolut ingen ifyllningsbokslärare, så egentligen angick inte dessa böcker mig.

Vi hittade så småningom fram till 4-6s matteläroböcker. Efter en stunds bläddrande så kom jag och mellanstadielärarkollegan fram till att vi fortsätter med det vi har, fast i den nya upplagan.  Matteborgen.
Känns ganska gott när man är bekant med tänket i boken + att vi vet att den fungerar bra.
Det är en bok från Bonnier Utbildning. Det förlaget hade nu bytt namn till Sanoma utbildning. Där hittade vi också den enda nytryckta samhällskunskapsbok som fanns, den andra boken vi fann, den var  var skriven efter förra läroplansinnehållet, så den var ju inte av intresse.

Så vi fann vad vi sökte .... och behöver nog knappast åka på några mer läromedelsmässor för läromedelssökandets skull .... det kändes i stort ganska magert för våra halvstora elever.

MEN på mässan fanns också en föreläsare. I detta fall Birgitta Kimber. Hon berättade om framgångsrikt ledarskap och förhållningssätt utifrån aktuell forskning.
Helt ljuvligt att få lyssna på en timmes föreläsning för en gångs skull. Det var en evighet sedan den möjligheten gavs senast. Om man undantar alla föreläsningar man tar sig själv via datorn.

Det var inte så mycket nytt, men det det var en intressant föreläsning. Det är så skönt att vid upprepade tillfällen höra hur viktig man som lärare är för elevens lärande och utveckling. Lite skrämmande också, när man förstår den betydelse man har för många elever.
Engagemanget i eleverna har stor betydelse, det positiva bemötandet och den tilltro som man har på sina elevers möjlighet till att lyckas bra i skolan likaså.
Beröm, beröm, beröm, lagom krav, lagom utmaningar, visa barnen vad det är som förväntas av dem.
Inte ett ord om att ha rätt antal högskolepoäng i det ämne man undervisar i. Nu är det väl inget fel med att ha
ämneskompetens, men idag har det fått lite väl stor betydelse.Tycker jag.... och forskningen säger inte emot mej.

En kul eftermiddag var det iallafall... det är inte så mycket som behövs för att det ska kännas positivt ibland.
En stund umgänge med kollegorna, utan stressmoment och en bra input/bekräftelse.

Det är  en del på gång i läromedelsvärlden just nu. Förutom stora ambullerande läromedelsmässan, så är också Teknikspanarna ute på turné. Ska tillbringa två timmar i deras sällskap i Gnosjö på tisdag. Det ser jag också fram emot.

Gamla Grimsås

Vår skola är ju en Grön Flaggskola och har just fått planeringen för tema "Närmiljö" godkänd.

Vi ska sätta igång arbetet med en förevisning av kyrkan i påskveckan, och veckorna efter påsklovet ska vi sedan utforska det gamla Grimsås och lägga ut ett antal geocacher som visar på alla de intressanta platser som funnits.

Idag hade vi expert-besök på konferenstiden i skolan. Bengt "Mossebo" Johansson kom och visade bilder ur sitt rika arkiv och berättade om det forna Grimsås.

Grimsås blev ju rikskänt 1965. Då kvalade lilla Grimsås fotbollslag till Allsvenskan. Bengt var en av spelarna i laget. Drygt 15 000 åskådare, 70-talet tidningsjournalister samt folk från radio och TV hade invaderat samhället då man spelade den sista kvalmatchen mot Brage. Tyvärr nådde man inte ända fram, det blev förlust mot dalalaget. 

Men Grimsås var länge en fotbollsmeteropol, höll till i division två och tre.  Under senaste tiden har det verkligen gått bakåt, under säsongen som kommer ska laget spela i division fem - eller var det t.o.m division sex?

Fotbollsstorhetstiden är iallafall förbi.

Järnvägen mellan Alvesta och Borås invigdes dagen före julafton 1901. Fram till denna kommunikationsmöjlighetstid, så bestod det som idag är Grimsås tätort, av ett enda hus. 

Det var Fiåsatorp, den byggnad som idag är Korpstugan i Grimsås, flyttad några hundra meter från sin ursprungliga plats.

Människorna bodde i byarna runtom, och flera av dessa byar hade sina egna affärer.

Efter järnvägens intåg, så öppnades snabbt flera affärer i det som var början på Grimsås samhälle. På 1930-talet, så fanns det tre affärer alldeles i närheten av varann, på ömse sidor av järnvägen. Det gick bra att konkurrera eftersom man intriktade sig på olika varor, förutom specerier. En butik var mer inriktad mot lantbruksvaror, en annan mot det som behövdes i hemmet... och så fanns där också ett Konsum.

Skräddare, skomakare och snickare fanns alla att tillgå i den del av samhället som ligger mittemot nuvarande Nexans.

På andra sidan järnvägen var det fortfarande i stort sett obebott.

När jag flyttade till Grimsås 1979, så fanns dessa tre affärer kvar, samt ytterligare en liten affär som sålde sytillbehör.

Grimsås syfabrik var den största arbetsgivaren under en stor del av nittonhundratalets mittersta tid. 60 anställda hade fabriken, som till största delen producerade skjortor.

Under en tid fanns det ett mejeri i Grimsås.

Torvbrytning på Grimsås mosse, det var vad IKO-grundaren Karl Olssons pappa satsade på.

1948 startade sedan IKO. Kabelfabriken bestod från början av några baracker som man köpt från flyktingförläggningen i Öreryd.

Bank, post, blomsteraffär, kiosk har funnits i samhället. Samt ytterligare ett antal småindustrier.

Grimsås har varit ett synnerligen levande samhälle, och det var fortfarande i sin blomstring när jag flyttade till vår by, 4 km från samhällscentrum.

Idag finns stora Nexans kvar, kabelfabriken som är kommunens största arbetsgivare. Det finns en liten strumpfabrik och så finns Carl-Eriks bil med bilförsäljning, verkstad och mack.

Kyrkan, som byggdes i början av 1970-talet, används idag av både Svenska kyrkan och missionskyrkan. I missionskyrkans gamla lokaler har f.ö. någon liten snickerifirma startat.

Men Grimsås har blivit utarmat. När ICA var tvunget att lägga ner, så slockande en hel del av Grimsås glans.

Och nu hotas skolan. Bengt berättade att samhällsföreningen skulle ha möte med anledning av detta och representanter från Brukarrådet hade också meddelat om extramöte. För nu är det nog. Nu är det sannerligen dags att vända trenden och blåsa liv i landsbygden igen.

Våra elever ska få träffa Bengt efter påsk. Vi tror att de ska tycka att det är intressant att se bilder från förr och höra om hur det var i Grimsås. Vi ska dessutom låta eleverna gå samhällspromenad för att se var den gamla skolan fanns, var Fiåstorp var, var den gamla dansbanan var belägen mm,mm. Samt att de större barnen lägger ut geocacher på tiotalet platser.

Även föräldrarna ska sedan få möjlighet att gå samma promenad en skön majkväll, ar det tänkt.

Känner också att det vore dags att starta en blogg där våra elever tillsammans med Bengt och ev. några andra pensionerade grimsåsbor kunde berätta om samhället förr, nutid och en en någorlunda realistisk framidsvision. Tror att samhällsförening och GIF också vill haka på ... och t.o.m Nexans.

Får fundera lite mer på detta.....

Men viktigt är - Grimsås måste få leva - och leva gott. Hoppas att nu alla landsbygdsuppror mot planerade skolnedläggningar blir till riktiga uppror. För nu är det nog med nedmontering av landsbygd!

Tack Bengt för en synnerligen givande eftermiddag! Har lånat några av dina bilder som jag hittade på nätet ... + IKO fritids bild på Korpstugan. Hoppas och tror att detta är OK:

Heja Grimsås, nu är det dags att komma tillbaka till storformen igen!

Kan knappast kollat konsekvenserna

 I de lokala medierna talas det denna dag en hel del om nedläggningar av landsbygdsskolor. Flera skolor i vår lilla kommun är hotade, bl.a. vår skola som har 80-90 elever. Ev. skulle man göra om ett antal av skolorna till F-3 skolor. För våra 4-6or skulle de innebära drygt tre mil i buss - tur och retur - på krokiga vägar, om förslaget om att rusta upp Dalstorpsskolan och göra den till centralskola i området skulle gå igenom.

 Vad är då  skälet till detta? Är det ekonomiskt? Nä, inte i detta fallet. Om man skulle göra tre skolor till F-3 skolor, samt bussa ett antal 4-6or, så måste det bli dyrare. Lokalkostnaderna står ju kvar. Och busskostnader tillkommer.
Nä, skälet det är att alla ska undervisas av lärare som har tillräckligt antal högskolepoäng i de ämnen de ska undervisa i. Vilket ett antal skolpolitiker, enligt min uppfattning sittandes i Stockholm, bestämt.

 Tror ni att det blir bättre resultat, bättre utveckling och bättre levnadsstandard i ett framtida Sverige om man måste lägga ner ett antal landsbygdsskolor för att barn på 10-12 år ska undervisas av dem som har rätt antal poäng från högskolan? Rena nyset!
På varje skola finns det någon som kan undervisa  i de olika ämnena, om man klarat sig igenom lärarutbildningen har man väl lite intellekt, lite förnuft och framförallt kan man läsa in sig på de ämnen som fallerar. Utan att ha högskolepoäng.Så har vi haft det länge.
 Värre är väl då att inte ha ändamålsenliga lokaler och ändamålsenlig utrustning; när musikrummet är detsamma som biblioteket, när man måste springa skolan runt för att hitta ledig dator, när man ska ha hemkunskap i ett vanligt klassrum...
Ännu konstigare är det att man kan släppa in vilken tjej eller kille från gatan som vikarier, då spelar högskolepoäng eller ens erfarenhet någon roll!!

 Än mer irriterad blir jag på landsbygdens politiker och högre tjänsteman som står med mössan i hand och bockar och bugar för storstads/tätsortstänkta lösningar. De ska väl för sjutton gubbar tala om att de inte kan ställa upp på storstadskraven, att de i första hand värnar om en levande landsbygd och elever som kan fortsätta i trygghet på sin lilla/halvstor skola. Och att de litar på lärarnas kunskap och pedagogiska  förmåga att undervisa i olika ämnen upp till och med sexan, och vägrar att stänga några skolor utifrån behörighetsshetsen. Speciellt som samma statsmakter bara för några år stod bakom en lärarutbildning som även de som var utbildare ifrågasatte, helt enkelt för att den var för smal.

Hoppas att åtminstone föräldrarna ställer till stort rabalder och ifrågasätter och att de ställer politikerna till svars för sitt brist på agerande till landsbygdens eget försvar.

Har haft studiedag idag. Diskuterat bedömning. Helt överens var vi över tokigheten i att sätta betyg på hösten i sexan, iallafall denna höst som kommer, då vi ännu inte har fått några direktiv om hur denna betygssättning ska göras. Vi hoppas att rektorer och andra skolfolk ska reagera och ifrågasätta så att vi får vänta tills våren i sexan, och under tiden skaffa oss mer kunskap om vad de olika betygsstegen innebär i åk 6.

Det är mycket som regerarna i storstan inte har koll på, gällande vad deras bestämmanden  får för konsekvenser. Därför måste vi tala om när det inte är OK .... för landsbygden MÅSTE få leva, och den MÅSTE ges möjlighet till ett bra levande.

Nu ska jag gå ut och kolla om Venus och Jupiter bytt plats .... på bilden från i går så var Jupiter längst söderut på stjärnhimlen .... se översta bilden.

Sagostatus

 Mina klasser brukar träffa sina fadderbarn med ( någorlunda) jämna mellanrum. Femmorna har ettorna som fadderbarn, fyrorna har förskoleklassen. Vi brukar göra något trevligt tillsammans, sjunga, pyssla, spela spel....
Förslaget från förskollärana var att vi den nästkommande gången skulle läsa något för de små..

 Ilande till läroplanen för att finna stöd i denna fann jag såväl sagor, skapande av olika texter som gestaltningar i det centrala innehållet samt goda möjligheter till att göra bedömningar utifrån kunskapskraven.
Sagor fick det alltså bli... och så pratade vi en del om vilka figurer som förekommer i sagor i förra veckan.... och barnen fick inleda sitt sagoskrivande.

 Kollade igenom det skrivna före helgen och fann att jag tyckte att en del berättelser var mer osammanhängande fantasi-action än saga. Enligt min bedömning....
Idag fortsatte diskussionen i halvklass - eller homogenklass, rättare sagt. Klass fem.
- Kan ni några sagor? Jo, Askungen, Bockarna Bruse, Snövit .... det ansåg jag vara "rätt" svar .... men hur är det med Brummelbjörnarna, Robin Hood och Pippi Långstrump. Det är väl inga sagor.... eller är det ...?
Ju längre diskussionen kom, ju osäkrare blev jag.
Höll min gamla definition på osannolikhet, fantasi och något spännande.....eller var det ett mycket vidare begrepp som gällde?
Jag läste upp ett par halvfärdiga sagor..... var klassen enig med mej om att det var början på en saga eller ej?
Vi var halvense .... jag fick ge mig... det som jag ansåg vara en lite tramsig fantasiaktion... det tyckte eleverna var en kul saga...

 I min osäkerhet om det finns något mer än häxor, jättar, prinsessor, troll  och andra väsen samt talande djur som kan härledas till sagornas värld gjorde jag en sökning på Wikipedia.
Där fick jag veta:
Saga är en fantastisk berättelse, som oftast börjar med "Det var en gång". Den är vanligen berättad för barn och handlar ofta om magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral, och har en slående sensmoral. Prinsar och prinsessor är vanliga, men även fattiga bondpojkar och -flickor, som i sagan får en chans att bevisa sin duglighet för de kungliga i ett samhälle med medeltida drag. I vidare begrepp kan man också kalla all barnlitteratur för saga.
All barnlitteratur för saga ..... nä, jag håller inte med ....men jag förstår att man kan anse Pippi och Robin som sagor....men knappast realistiska barnböcker. 


Uppslagsboken från Bra böcker tyckte att det ska vara en fantastisk berättelse med osannolikt innehåll.
Alltså ett betydligt vidare begrepp än det som jag haft i  mina sagoanalytiska tankar.

Bra att få reflektera ibland. Mina elever i Toppenklassen får mig ofta till detta.....

Ljuvligt att se alla jobba vid datorerna. Önskar att det alltid kunde vara så.

Toppenklassens femmor skrev ett mail till såväl skolchef som kommunstyrelsens ordförande, där de uttryckte sitt önskemål om att få en dator per två elever ( eller 1-1). Det kom svar nästan omgående, trevliga svar, där man ansåg att önskemålet var helt berättigat, att man jobbade på det men att det handlade om pengar.
Barnen blev väldigt nöjda med att bli tagna på allvar och ser ljusare på datorernas tillräcklighet i den framtida skolan, än tidigare.

En härlig vårdag, denna sagoskrivardag.  Promenerade de 3,5 km från skolan och funderade på hur man kan bedöma elever på olika sätt.... hur de genom att göra annat än att bara skriva i kunskapsboken, kan visa att de förstått något om hur våra syskonreligioner islam, kristendom och judendom hänger samman.
Kom på att jag ska låta eleverna komma med förslag på onsdag. De är synnerligen kreativa och har en mycket bättre verklighetsförankring än gamla lärarn som är mer empirisk i sitt tänkande. Men empirin kan man inte bygga allt på, speciellt som verkligheten ändras så snabbt så att lärarens tidiga erfarenheter inte är helt comme il faute.

Med min reviderade förklaring av ordet SAGAs innebörd, så kan jag bara konstatera, att den verklighet som vi idag lever i, den hörde absolut till en sagovärld när den gamla lärarn gick i skolan...

Fönsterfejarfunderingar

Tre- fyra timmars fönsterfejande ger utrymme för en hel del funderingar.... Tänkte skriva ner några här så kanske någon vill hjälpa mig vidare i tankarna....

Förr tyckte jag fönsterputsning var tråkigt och jobbigt... idag tycker jag det är helt ok och en bra helkroppsträning. Det är många muskler som är i rörelse under det att man rör sig upp och ner och hänger genom öppna fönster i konstiga ställningar.
Tänkte på det att ens bäst för datum är nog inte ute än, det känns som om jag orkar mer av vissa rörelsemönster och har bättre uthållighet än då man var på livets toppnivå (?) vid trettio- fyrtio års ålder.
Visst har vi halvgamlingar fortfarande mycket att ge. Tänker då t.ex. i yrkeslivet. Vi har en större kunskap och erfarenhet än många andra, ( nu blev det bröstbank igen) men det är ofta att min lika erfarna kollega och jag tänker på ett annat sätt än de mindre erfarna. Även om vi inte tänker lika..... Och det är ju helt naturligt- vi har varit med så länge, vi har fått med oss både kunskaper och erfarenheter.
Sen, mina unga kollegor, inget angrepp på er ... ni vet min önskan att vi ska jobba ihop - gamla och unga, erfarna och oerfarna- vi har mycket att ge varann från båda håll.
Faktum är att jag tror att människors bäst för datum  i många avseenden håller livet ut, om vi får vara friska, och då särskilt vad det gäller tankeförmågan.

Tänkte också mycket på skolan, jag som tänkt lämna kvar skoltankarna i skolan när jag låste skoldörren efter mig igår klockan tre. Men jobbet finns ofta med, och framförallt om man bara låter tankarna löpa. Mycket av det jag tänkte kan jag inte skriva här, men kontentan av det hela blev att man många gånger känner att man inte räcker till - det gäller nog alla i vår yrkeskår. Det är svårt att veta vart man ska vända sig för att få det stöd man behöver, och jag tänker att det beror på att vi lärare är bakbundna av politikernas ovilja att se behovet att satsa på skolan, och t.o.m höja skatten för att få till de resurser som behövs och att skolledarna är bakbundna av skolinspektionens kontroller och känner att de måste kontrollera och se till att alla dokument är rätt ifyllda i stället för att ge det stöd som vi skulle önska/behöva.

Sen måste jag bara få skriva att vi har en superbra rektor som verkligen försöker få ihop det här med att bry sig om oss lärarmänniskor samtidigt som han utför den kontroll som han i sitt ämbete är satt att göra.

Tänkte också på tokigheten att vi människor fjärmar oss från varann allt mer. Man umgås inte alls med någon på fritiden längre, förr hände det ju att man bjöd hem någon /blev bjuden till någon på lördagskvällen och för ännu längre sedan var det mer regel än undantag.
Numera känner jag inte alls för umgänget, det räcker med arbetslivet. Så där kanske bäst före datumet gått ut.... det sociala bäst före datumet....  Hoppas att de gamla vännerna finns kvar om man får förmånen att bli en pigg pensionär.
Samtidigt blir jag lite besviken på mig själv som inte kommer mig för att genomföra tanken att ta med en bukett tulpaner och knacka på dörren till den som inte mår riktigt bra.... bara för att vi inte är nära vänner ... men jag vill ju ändå visa att jag bryr mig.... Det är svårt det där....om man tränger sig på eller om man är till hjälp....

Tittar ut genom de nyputsade fönstren, som i avsaknad av avslöjande solsken tycks släppa in mycket mer ljus än på länge. Lyssnar på Torsten Flinck på Spotify och tycker att han sjunger riktigt bra. Trots att han är femtio år fyllda, så tycks han ha ett icke existerande bäst för datum. Melodifestivalfinal ikväll. Jo, jag gillar det... har nog sett nästan alla som varit sedan 1960.... har ingen direkt favorit.... nä, Torsten ska vi inte skicka till Azerbadjan -trots att hans bidrag är det som jag uppskattar mest.

Funderar på om jag ska ta en promenad... tranorna har landat i byn läste jag på Facebook...kunde vara kul att se det värst-sjungande härliga vårtecknet.
Och när man promenerar så kan man fundera vidare......

Damernas dag

Lite tokigt med en damernas dag... om man betänker att det skulle innebära att alla 365 andra dagar detta år skulle vara herrarnas.
Kommer direkt att tänka på den tid då man var ung och var ute på dans... då var det tre damernas och resten herrarnas. Ganska behagligt för damerna ... de behövde inte ge sig ut på jakt, med risk att få nobben. Under de år som jag var ute på dans någon enstaka gång per år, så förändrades detta .. det blev demokratisk dans... och jag tyckte det var hemskt ... jag vågade mig inte på villkors vis bjuda upp nå´n, varken känd eller okänd.

Jag är nog en ganska gammalmodig tant, vad det gäller genustänk. Även om jag aldrig skulle erkänna detta. MEN ... säger nå´n präst... tänker jag man, säger någon lokalvårdare... tänker jag kvinna, säger någon läkare.... tänker jag man, säger någon kurator ..... tänker jag kvinna.

Sen tycker jag inte alls det är OK men ojämställdheten.Att över nittio procent av alla chefsposter innehas av män, att kvinnor har en inkomst på ca 75% av männens.... MEN jämställdheten har ändå kommit långt ... och ibland vad det gäller lagstiftning ( jag tänker föräldraledighet ) för långt.

Tror att hushållsarbetet är tämligen jämställt numera. När jag var barn var det otänkbart att min far skulle göra något vad det gäller hushållsarbete, jag undrar om han ens kunde sätta på kaffepannan själv. Däremot tror jag inte att vab-dagarna ännu är så jämställda som de borde vara. Ser att de unga lärarna som också är mammor är mycket hemma från jobbet. Trots att vi har ett jobb som det är rätt besvärligt att vara borta från med kort/inget varsel.

Många pappor är dock hemma och tar ut föräldraledigt under längre period. Positivt. C-E var en föregångare i det fallet. 1980 var han ledig i tre månader för att ta hand om sin dotter, som inte var halvårsgammal när han började ta ut sin ledighet. Men det gick bra med bröstmjölk via flaska. Däremot tyckte hans arbetsgivare att det bara var nys och han fick betala sin föredömlighet i lägre lönepåslag....
När nästa dotter kom, så var han ledig en dag i veckan under dotterns andra år. Det var flera pappor som gjorde som han, just vid denna tid då männen började göra intåg i kvinnornas värld.
Tvärtom är mera sällsynt, det är färre kvinnor som ger sig in/ges tillträde till mansvärlden. Känner en tjej som utbildade sig till snickare för några år sedan. Nå´t jobb har hon aldrig fått inom en sektorn.

På min förra skola hade vi ett härlig trio män - rektorn, vaktmästaren och slöjdläraren. Under ett ett antal års internationella kvinnodagar, så blev alla vi damer uppvaktade med var sin bukett tulpaner. Synnerligen uppskattat, och jag tror att givarna kände sig lika glada som mottagarna.

En sådan här dag så frågas det i media efter kvinnor som folk beundrar och ser som föredömen. Många svara "Mamma". Jag funderade just på om jag också skulle svara så, men kom fram till svaret nej.... även om hon gjorde en del modiga saker som att ta körkort efter 50, att börja jobba i hemvården efter 55 och att  ge sig ut och börja ett nytt spännande liv efter min fars bortgång.
Vem beundrar jag då? Jo, mina döttrar. Även om livet inte alltid varit enkelt, så har de utvecklats till synnerligen goda yrkeskvinnor och till goda föredömen i sitt sätt att vara. Bloggkompisen Bodil är också ett föredöme. Hon sadlade om till lärare mitt i livet, är synnerligen engagerad i allt vad det gäller skola - och kyrka-och jakt - och fortsätter att utbilda sig och är sannolikt snart en god skolledare. Flera av mina grannar och flera av mina kollegor har tagit steget att våga utbilda sig till lärare efter att ha jobbat länge i ett annat yrke. Det är beundransvärt.
Internationellt ..... ? Angela Merkel tycks vara en god ledare och en kvinna som kan och vågar. Och trots att jag har allergi mot kungligheter, så måste jag tillstå att Viktoria är ett föredöme. Hon vågade ta en vanlig kille till sin make, och hon tycks vara ganska jordnära trots sitt ursprung.

Skulle säkert kunna fortsätta att räkna upp många beundransvärda, föredömliga kvinnor/tjejer. Killar också för den delen.

På damernas dag vill jag ändå säga att jag tycker att det är viktigt att alla blir sedda som den hon eller han är - och värderade som människa... inte som man eller kvinna. Vision eller verklighet? Kanske vi ska en speciell dag som är mannens också, så kan vi ju dela på alla de andra dagarna.