Växlande vindar

Det känns verkligen som om hösten kommit blåsande och försökt tränga undan sommaren, denna vindpinande tisdag, fyra månader före jul. Tycker att det är alldeles för tidigt, än vill jag att det ska vara sommar och utesittareftermiddagar ett bra tag till. Så vi hoppas att det bara är ett skrämskott, det här med vindväxlingen till kyligt och blåsigt.
Ser man sig om i naturen, så är det ändå ofrånkomligt sen sensommar, med höstinslag. Vackert.... men lite sorgligt. Iallafall för alla, som liksom jag, inte gillar höstmörker. Men årstidernas gång, det hör också till det som kallas livet.

Tog en promenad, när jag kom hem. Första gången som fleecetröjan kom på, sedan i våras. När vindarna tog i som värst, jag, då blev det kyligt, trots värmande tröjan. Men det var ganska skönt att promenera, kunde gått långt i den kyliga luften om jag inte lovat komma hem och fixa ihop kasslergrytan till middag/kvällsmat.

Recept: Kassler i tärningar, röd paprika, purjolök och vitlök fräses i lite smör. Tillsätt matlagningsgrädde, creme fraiche, tomatpuré, peppar, salt, curry, paprikapulver och ev. buljongtärning. Koka en stund och servera med ris. Gott! En sådan där rätt som jag glömt bort, och som kom upp i hjärnklumpen när C-E köpt hem en stor bit extrapriskassler.

Skolan upptar den mesta tankeverksamheten, så här i terminsstart. Konstigt vore det annars. Fick ett SMS från en av mina elever i superklassen i dag. Han tyckte att allt var bättre i T-mo. Vilken tur, tänkte jag, så skönt att han trivs. Faktum är att jag inte saknar dem alls, vi hade gett varann allt vi kunde, och det i osedvanligt positiv anda.

Och efter trettiofem år i det här jobbet, så vet jag ju vad det innebär. Mötas, nötas, skiljas.

Den nya klassen är också en samling fina barn. Men naturligtvis finns det saker som man tänker på- och skulle vilja diskutera med någon- när man börjar en ny termin. Visst kan man prata med kollegorna, men det finns för lite tid.Vilken kan vara rätt frustrerande och kan ge upphov till högeffektivt hjärnjobb nattetid. Det är inte bra för sömnen.

Det tar lite tid att komma i fas med varann, konstigt vore det annars. Det kommer att bli bra, och det blir bättre och bättre dag för dag! . I morrn ska vi skriva vårt första blogginlägg. Än så länge är det en sluten blogg, få se vad föräldrarna tycker när jag möter dem om några veckor. De kanske vill att även andra ska kunna följa klassen, och då gör vi så att vi öppnar den.