Bloggbehov

Flera dar sedan jag bloggade senast. Visst har man skapat sig ett behov av att sitta framför datorn och formulera det man tänker och berätta om det man har gjort. Jag gillar det behovet... och i dag kände jag att det pockade på, trots att det bara är förmiddag.

Veckovilsenheten fortsätter. Idag känns det som absolut söndag... och så är det bara lördag. En hel dag vunnen. Konstigt egentligen att man alltid känner det som om man vore en dag längre fram i tiden än vad man egentligen är. Är det den vilda framfarten om bromsas upp lite, och tanken far vidare i samma rasande fart som tidigare och far vidare framåt.... ?

Finns det någon som känner tvärtom, som om man vore en dag efter i tid. Intressant forskningsprojekt!

I fredags --- nej, det var ju i torsdags - så blev det sommarstorstädning i huset. Tyckte inte det var så skitigt, men C-E tyckte att vi skulle passa på när vi båda var lediga och när det var gråväder ute. Det var mycket mer skit i hörnen och under möbler, än vad vi kunnat ana, när man såg de hyfsat rena, och någorlunda efterhållna, öppna ytorna. Så städning behövdes. Tvättnötsavkok användes i såväl dammvatten som golvtorksvatten, och det bler rent - det skvallrade det smutsiga vattnet, som behövde bytas ofta - om. Enda nötnackdelen är att man saknar den där härliga lukta gott doften som blir av såpa eller ajax. Får köpa hem lite såpa och använda ibland, det känns också som en bra miljöprodukt.

Tankar kom där i storrengöringen - nu inspirerad av vännen Inga, som kan göra liknelser av allt: Vi människor är ju som det här med husstädningen, mentalt sett; En del stökar till det omkring sig alldeles förfärligt, men har det ganska rent i övrigt och försöker alltid städa upp omkring sig så gott det går efter stökandet. Ibland kan det vara svårt att få upp alla små vassa saker, speciellt om underlaget inte vill släppa det. Andra människor har, som i vårt hus, en vacker yta som visas upp, men massor av skit undanstoppat på dolda platser.

Kanske svårt att hänga med i mitt tänk, men en del ställer till det för sig genom att säga och göra obetänksamma dumheter, men är i grunden goda människor, medan andra visar upp en vacker, men falsk fasad, och är elaka och intrigerade. Allt har sitt ursprung i något, jag tror att det sätt man har kommer från ens uppväxtmiljö. Sen slipas man förstås till en annorlunda person under tid och i påverkan av andra, på ont eller gott.

Rent hus, hyfsat Ok trädgård, förråden fyllda med sylt och saft... det var bara en sak som fattades i matkällaren, nämligen den inlagda gurkan.

Vissa år så kan det vara svårt att få tag i Västeråsgurka i våra affärer, så jag bad J och M kolla om det fanns några små ljusgröna krispigheter på Skänninge marknad. Det fanns det ... fem kg blev inköpt. Tyckte att det kunde passa att hämta dem i går - lördag ... NEJ, fredag var det ju.

Var ett tag sedan som vi besökte vackra Hjälshammar. På vägen dit åkte vi genom störtregn och vägvattenfloder, men i Hjälshammar kom bara en liten lätt skur.

Tindra hade varit lite käköm dagen innan och svullen och behövde tittas till. Antagligen hade hon fått ett bett av någon insekt, för svullnaden hade gått ner och J testade att rida henne. Vilket gjorde att jag kunde ta en snabb promenad som hästsällskap ( jag ser mej ju alltid som en ardenner i detta sammanhang) på helt nya vägar, till stor del med utsikt över Vidöstern.

Passade också på att besöka Eks lilla bod. Ja, utan häst då. En jättesug efter att börja sticka uppstod och jag plockade på mig massor av garner som var nya för mig. Så nu blir det strumpor och mössor till hela familjen ( fast det ska de ju inte veta, för det blir bra julklappar). Men först av allt ska jag göra ett försök att virka ... nä, det blir inga fina figurer för mig... men en antistressboll ska jag försöka få till. En virkbörjan, så god som någon.... jodå, jag har virkat massor av dukar och gardiner ... men det var säkert tjugofem år sedan sist. Så det blir omstart!

M hade satt igång grillen när vi kom tillbaka, och vi kunde sitta ute i en helt fantastisk augustikväll och njuta av lugnet, kattsällskapet ( och några hästar också för den delen), den ljumma luften, sjöutsikten och den goda maten.

M är en hejare på att köpa på sig roliga spel. Spel som inte är baserade på direkta kunskaper utan där man får tänka till och försöka hitta strategier. Igår testade vi ett spel som heter El Grande. De gäller att med sina spelpjäser inta så stor del som möjligt av Spaniens olika provinser. Inte helt lätt, men ROLIGT. Jag hade ledningen i det längsta, men ett feltänk i sista omgången, gjorde att jag gav segern till C-E. Men man måste lära sig av misstagen, och detta spelet hoppas jag att vi kan spela många gånger.

Varvid skolverkligheten kommer in i tänkandet: En viss baskunskap behövs, men framförallt måste vi använda skoltiden till att göra eleverna till självständigt tänkande människor, kreativa och sökande lösningar till egna och andras frågeställningar/problemställningar. Under hand kommer kunskaper också att behövas, men då som ett behov och inte som ett propå. Återigen kommer jag in på meritpoängsberäkningen för intagning till högre studier: Sjukt, fel, horribelt!

Idag har gurkan blivit skivad och lagt i socker, salt och ättika.

Här kommer receptet på världens godaste inlagda gurka.... och den står sig i en halvdålig matkällare mer än ett år... om den skulle räcka så länge.

3 kg Västeråsgurka skivas tillsammans med

2 gula lökar

och en knippa dill.

2 msk gult senapsfrö tillsättes samt

1 kg strösocker

3/4 dl salt och

2 grader 24 % ättika.

Låt stå ett par dagar,

tillsätt konserveringsmedel ( jag brukar ta natriumbensonat) och häll upp på burk.