Vilsen vardagsverklighet

Nä, än har jag inte riktigt kommit in i den normala vardagsverkligheten. Kanske för att det inte är riktig skolvardag än. Eleverna fattas ju. Tror och hoppas att det känns mer normalt när de är på plats, och jag vet att jag kommer att sakna min gamla superklass en tid, innan jag och toppenklassen vant oss vid varann. Sådan är vår verklighet.

Förr i itden, och då pratar vi knappast ens om förra seklet, så hade vi bara ett par dagars uppstartssträcka. Så pass att vi kollegor kunde avhandla det viktigaste, regler, vaktande och schema..... Så var det dags att grov och finplanera, plocka fram lite material och sedan - på den tredje dagen, då kom barnen.

Jag är medveten om att många tycker att det är bra med lång förberedelsetid, men jag hör inte till dem. Man jobbar på olika sätt, och jag hör inte till dem som kan föra diskussioner i långbänk eller kan planera för lång tid framåt.

Två och en halv dag till eget förfogande har vi kvar. Jag behöver högst en dag till. Förhoppningvis finns lite god litteratur som jag kan ägna resterande tid till .....

På torsdag dyker eleverna upp och då börjas det äntligen på riktigt!

Gårdagen tillbringade vi på Navet i Borås. Det handlade om matte, och vi fick pröva på olika spel och tankemönster som vi kan använda inom matematikens olika områden. En del var bekant, annat var nytt - och det var en trevlig dag... även om var lite seg den sista timman.

Jag ska ha mycket matte i år, sammanlagt 10 x 40 min. Matte i både trean och fyran. Känns kul. Nya kollegan tar engelska och läsning (sv). Blir å andra sidan konstigt att inte ha engelska. Det blir lite knäppt i mötet mellan oss gamla mellanstadielärare och de nyare ämnesspecialiserade pedagogerna. Vi har ju en så bred utbildning, så det är vi som får stå tillbaka för att speciallisterna ska få ägna sig åt sin specialitét. Känns lite orättvist mot oss, men det ska bli intressant och se hur det kommer att funka att få ha lite mer tid i färre ämnen.

Gårdagens kväll tillbringade jag med Romeo och Julia. Årets Torpsteater framför sin tolkning av den gamla klassikern. Suveränt bra, varje person hade verkligen fått en roll som passade, det var mycket sång och musik och nästan alla skådespelarna var riktigt duktiga. Skitbra!

Jag vet att man inte ska jämföra, men tanken slår mig ändå; Under de senaste två veckorna har jag sett tre olika teaterföreställningar; Två var superbra, en var riktigt dålig. Var var det fullsatt? Jo, på "skitteatern". På de andra båda var det drygt halvfullt.

Torpa-ensemblen var från början en samling amatörer. Det är de inte längre. Många jobbar inom musik och teater, andra har varit med så länge, så att de fått erfarenhet den vägen. Årets uppsättning var nog den bästa som varit, även om jag saknade byn stolthet nummer 2 - men hon lovade att försöka komma tillbaka nästa år.

Vår lilla plats på jorden är inte riktigt en medelsvensk by - det finns ungefär tolv hushåll på ömse sidor länsvägen och därifrån har rekvirerats två riktiga skådespelare och två i det närmaste professionella musiker. Varav en av dessa musiker också är duktig skådespelare, fast inte utbildad. I byn bor också fem lärare!

Så om någon har tid över, så finns det fortfarande tre Torpa-föreställningar på lördag och söndag. Annars får man vänta till nästa år, då kommer man att spela En midsommarnattsdröm.