Tanken slog mej, då jag närmade mej kreaturen.
Hur står det ut att gå tillsammans hela sommaren? Och vintern också.. Djuren är ute då också...De som överlevt hösten alltså...men fodras inomhus och har ett stort stall att ta skydd i.
Kreatur är flockdjur.
Det sägs att Homo sapiens också är flockdjur. Jag är inte helt ense med den vetenskapen. Jag avskyr stora flockar. Trivs väldigt bra i mitt eget sällskap. Möten gillar jag. Kortare möten med riktiga samtal.
Fick inbjudan till dop för ett tag sedan. Visste ju att det skulle komma. Men har försökt förtränga.🙂
Kände hur ångesten snörde ihop både strupe och mage. Avskyr dessa sammandragningar av folk. Vi var redan "inbokade" på cup i Bor. Konrads klubb anordnar. Så hans familj har uppdrag där och "klarar sig undan". Karins familj har fullbokad september.
Jag känner att vi behöver närvara... dop och lunch är i vårt absoluta närområde.
Men som sagt! Hemskt. Iaf i förväg. Kanske ok när man är på plats. Eller inte!
Trodde att jag var ensam i hela världen att känna så här. Tills dess jag hittade ett inlägg på FB som förklarade hur introverta personer känner. Ogillar fester, större sällskap, att ringa ett telefonsamtal...bl.a. Jag delade inlägget. När jag kom till skolan, så sa en av de "unga" kollegorna;
-Som jag kände igen mig i det inlägget.
-Så du gillar heller inte fester, frågade jag.
-Nej, absolut inte. Försöker komma undan, men det funkar inte alltid.
Det var fler som höll med.
Stora sällskap var inget för dem.
Kände lite samhörighet med denna bastanta kossa. Hon såg ut att hålla sig en bit från flocken. Låg kvar då de andra ställde sig upp. Kan ett kreatur vara introvert? Kanske snarare egensinnigt? Eller var den bara trött...
Flockdjur eller ej? Ett visst sällskap behöver vi människor. Men i klart begränsat antal, för en del av oss. För min del, max 8 -10 stycken...
Vi är olika. En del av oss mer än andra. Detta var det enda svarta kreaturet i flocken. Undrar om den kände olik?
Lagom är bäst, tycker jag. Ibland är det roligt att umgås, men sällan i stora sällskap. Att sitta och prata som när ni var här tex, det är jättetrevligt. Men en fest med massa människor och oväsen, nej tack.
SvaraRaderaGlad måndag! Eval8
Jag gillar också ptatmöten. Riktigt prat. Men så blir det inte på tillställningar med massor av folk.
RaderaVi kommer och pratar nästa sommar igen... eller oxå har du och jag en date i trakten av Ljungby/Värnamo en eftermiddag i höst/vår...
Gillar ju möten...God kväll!
Inte många som vill vara ensamma, hästar vill ha lite sällskap. Även om hälften av svenska hushåll är ensamstående så tror jag inte människan trivs helt ensam. Flock och flock. Det där varierar hur många jag vill ha omkring mig, ok med större fester, jag vet ju att jag kan komma hem sedan.
SvaraRaderaMen hur kul är det på festen? Har mått "dåligt" ett antal gånger...Under tillställningen gång. Och inte av vare sig för mycket mat eller alkohol. Go kväll!
RaderaStörre fester avstår jag gärna men mindre sällskap med människor som man kan föra intressanta och bra samtal med gillar jag. Inspiration och lugn, samtidigt.
SvaraRaderaStörre ansamlingar som t.ex sammankomster där man ska nätverka som det heter nu för tiden, avstår jag på direkten. Det är bra när man kan välja själv och inte känna måsten. För det är väl det där måstet som spökar, när man inte trivs och inte alls vill.
Jättefina foton av kossorna, jag gillar kossor.
Kram
Nä, man vill inte utsätta sig för känslan. Att inte höra till, i en konstlad flock. Vill ha möten där man möts och inte bara är för att det så "ska va". Kram
RaderaStora fester med en massa människor man inte känner är bara jobbigt. Att träffas några stycken så man har en chans att prata är mycket trevligare. ...och det är faktiskt skönt att vara helt ensam också ibland. Vi är nog ganska lika. Kram
SvaraRadera