Visar inlägg med etikett blodtryck. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett blodtryck. Visa alla inlägg

onsdag 29 april 2020

Trycket


127/73. Helt OK tryck. Ja, man skulle kunna säga att det är ett alldeles perfekt tryck.
Den hemmavarande apparaten hade gjort mig oroad. I dessa covid-tider, så bör man se över trycket.
Det var ett tag sedan jag kollade trycket härhemma. Kom på att jag borde göra det, med tanke på den tid som är. Husets apparat visade på mellan 150- 170 i övertryck Inte bra!
Tack och lov för vår fina Tranehälsan. Fick komma nästan på stört till en sköterska. Falskt alarm. Trycket var toppen! Så gott!


Det egna trycket på att få till minst 10 000 steg om dagen, förde mig ut på 40 minuters promenad efter den långa skoldagen.  Har under mitt sista år  tagit på mig att vara på fritids på  onsdagseftermiddagen, så att förskollärarna som jobbar där normalt, kan vara med på konferens. Jag känner ju inget tryck på mig att vara med på de samlingarna längre, jag ska ju ändå sluta. Och info från mötena meddelas mig alltid.
Trycket på fritids, det var stort i höstas. Många barn var det, och jag vara alldeles utmattad efter en och en halv timme tillsammans med dem. Numera är det bara en handfull barn kvar efter klockan tre. Många barn vill inte längre vara på fritids, då de kommer upp i tvåan - trean. Eller också känner de kompis- trycket av att de har blivit för stora att vara där.


Sista blåsippsklungan är alldeles strax utblommad. Finns i en skuggig brant ner mot bäcken, så jag tror att jag tryckte i rätt vinkel. De är en gång flyttade från okänd plats av svärmor, De har överlevt henne med ett´antal år. Gott gry i plantan, den lär klara sig ytterligare några år.


Visst är detta fina blommor! Förstår inte varför de ses som ogräs. Kanske för att de sprider sig som sådant.
Men så länge det är lite kyligare väder, så kan man absolut njuta av de vackra blommorna.


Trycket på att skaffa en mobil med bättre kamera, det känner jag definitivt efter dagens promenad. Råbock, sädesärla och trana kommer absolut inte till sin rätt, då man måste fota på ett visst avstånd... och sedan försöka hitta djuren på avståndsbilderna.....

Ångrar på ett sätt att jag inte köpte den svindyra Samsung-mobilen med superkameran, då jag blev tvungen att köpa ny mobil i höstas.  Samtidigt- jag ska ju ha med mig en "riktigt" kamera när jag är ute och går i naturen.... en bra kompaktkamera tar trots all mobilkamera-utveckling,  betydligt bättre bilder än en medioker mobilkamera.

Idag gjorde jag ett antal tryck med mobilkameran. Som synes med blandad kvalitet.


fredag 25 oktober 2019

Blodtryck


Fredag.
Ledig dag.
Blodtryckskollardag.
Ont i magen redan i förväg.
Provtagning. Två rör vackert mörkrött blod.
Nä, blodvärdet tror jag inte det är något fel på.
Var blodgivare innan blodtrycket började bråka.
- Jag ska ta ditt midjemått också, sa den lilla späda kontrollanten.
- Måste du det?
- Ja, sa hon och tog resolut fram ett måttband.
Resultatet antecknades, men utsades aldrig.
- Men det finns mängder av människor som är tjockare om midjan än jag, ville jag försvara mig med.
Sa inget, för det hjälper ju inte mej. Det är ju deras problem.


Vid blodtrycksmaskinen satt en bekant person.
Tranehälsan tycks ha lockat till sig alla trakten goda sjuksköterskor. Eller, ja, de som jag vet är bra. Det finns säkert andra "duktiga"sköterskor också, sådana som jag inte är bekant med.
Småpratade en stund.
Sen sattes maskinen igång.
Aj!
Resultat... nja, så där. Kunde varit bättre. Sämre också för den delen.
Kom tillbaka om tre veckor, så kollar vi igen. Är det på samma nivå då, så blir det annan - mer medicin.
- Promenerar du mycket?
- Ja, jag anser mig som byfånen som går fram och tillbaka i byn.
- Det är bra ! Minst 20 minuters promenad varje dag!
Undrar vad mina blodkärl vill ha, då de inte blir nöjda med i snitt drygt 10 000 steg varje dag.
Bra iallafall att man har koll på blodtrycket, det finns mediciner att få för att ställa det på rätt nivå.

Och jag begriper inte varför jag alltid ska vara så orolig- ända in i magen - för att kolla det där förbaskade trycket.


Promenaden, denna blåsiga fredag, blev en geocachingrunda.
Hanssons hade lagt ut en  ny runda, passade  bra att ta den som  del av dagens 10 000.
2,7 km skulle den vara.
Fina skogsvägar.
OK cachegömmor.


Nästan kalt i den lövburna naturen nu.
Lite grått blir det allt.
Lite trist.
Just här högg vemodet till i den redan, av blodtryckskontroll-oro, sargade mag-hjärnan.  ( det påstås ju att en del av hjärna finns i magen... och det tror jag på... iallafall i min mage... kanske därför som omfånget är onödigt stort....)
Tänkte på hur vackert här skulle vara vid vilken tid som helst, utom den ( LÅNGA) mellan slutet av oktober och slutet av april.....


Ett  fint gammalt hus passerades.
Byggdes 1830, enligt geocachinginformationen.
Har stått sig bra.... ett sådant som man skulle vilja ha.... undrar vem som äger det ..


Sista cachen på rundan ( nummer 8) fanns vid de här båda figurerna.
En så häftig installation, där utmed skogsvägen/byvägen.
Babar är också lite rund kring magen, tänkte jag.


Lunchen intogs på Glaset hus i Limmared.
Oftast god mat där.
Idag serverades en väldigt god fiskgratäng.
Woken som fanns som alternativ, den var väl ok, men den som C-E brukar göra, den smakar mycket bättre.

Ett ungt par kom till restaurangen, då vi börjat äta.
Kollade på tjejens midja. Den  buktade utåt. Ordentligt.
Det var ingen graviditetsmidja.
Tänkte på att unga människor oftast inte behöver tänka på blodtrycket.
Tänkte också på att ibland får man vara nöjd med det man har. Eller det man inte har. som rejält utåtbuktade midja.

Snart är det dags att gå på tantträff... eller var det kanske tjejträff. Med en i "gänget" under 50, och alla andra utom en på 60 +, så tycker jag nog att det är tanterna som träffas.
Men det kan vara skönt att se sig som tjej ändå.
Tror absolut att blodtrycket blir lägre och mag-hjärnan mera avslappnad i trevligt sällskap.



lördag 13 januari 2018

Mätningar


Fitbit har utfört ett antal mätningar under veckan.
Jag tycker att det är så fascinerande! Avståndsmätning, stegräkning, trappräkning,  pulsmätning... och sömnkvalitét.
Inser att olika digitala "devices" /apparater mäter lite olika.
Har understundom haft en app på telefonen som avståndsmätare/stegräknare. Den mäter lite  snålt, jämfört med de telefonappar jag haft sällskap med på promenaderna. Jämför man med fitbitappen, så mäter flera av  mina sällskapande mobilappar lite väl bra.
Dagens promenad runt Stockremma mätte 5, 14 km. Något måste man ju tro på, och jag har bestämt mig för att förlita mig på fitbit till 95 %. Tror att jag mätte upp samma sträcka med vanliga gpsen en gång och fick resultat 5, 05 km.  Så någonstans på dryga 5 km, bör den ganska ofta använda promenadrundan ligga på.


Blodtrycksmätningen i början på veckan, tyckte både jag och blodtryckssköterskan gav ett helt ok resultat. Medelvärde för alla mätningar på hela dygnet 144/84.  På natten, gjordes mätningar en gång per timme. Medelvärdet på dessa var 124/77.
En  läkare skulle förstås bedöma, inte sköterskan eller jag...
Den bedömande doktorn ringde i torsdags eftermiddag och ville öka dosen blodtryckssänkande medicin. Han var inte helt nöjd med mätresultatet. 
Det är bra att man försöker behandla en behandlingsbar åkomma, så bra som möjligt. Så nu har Losertan-tabletterna blivit utbytta från vita  till gula.
Sen det väl bara att konstatera att, även om jag har en mycket vanlig och, med behandling insatt, en ganska "god" kroppslig "åkomma", så önskar jag att det varit en läkare med god kunskap i svenska språket som hade bedömt min blodtrycksmätning.   Som det nu var, så fick jag inte svar på de frågor som jag ställde Han tycktes inte förstå vad jag menade....


Betyg är offentlig handling.  Vi brukar skicka efter betygen från 7-9, till vår skola. Mest för att se om vi, då vi satt betyg i sexan, gjort liknande bedömningar på eleverna,som lärarna i 7-9 gör.
Oftast stämmer det ganska bra.För de flesta elever så blir det en dip i betygen på hösten i sjuan, medan man på hösten åk åtta, i de allra flesta fall, VAD DET GÄLLER TJEJERNA, har likvärdiga betyg, jämfört med de betyg som man hade i sexan.
Men vad är det som händer med killarna? Naturligtvis är det några av dem som fortsätter att ha bra betyg, men alldeles för många pojkars betyg sjunker under hela högstadiet.

Handlar det om att killarna har en senare pubertet än tjejerna?
Handlar det om att  i många killars värld, så är det o-coolt att satsa på skolan?
Handlar det om att många tjejer lägger ner "för mycket tid" på skolan, så mycket tid att de kan riskera att blir stressade, deprimerade, drabbas av ätstörningar, av psykosomatiska sjukdomar?


Något som slår mig, och som gör mig bekymrad, då jag läser de samlade betygskatalogerna för åk 7-9, det är det stora antalet F som en del av eleverna är bedömda med. Ganska många,faktiskt.
När en elev har fler F ( inte godkänt) än E (godkänt) och uppåt i betygsskalan, är det då fel på eleven,lärarna eller på skolsystemet?
Det uttrycks ofta i information om betyg, att det inte är eleven/människan man bedömer utan dess kunskaper /förmågor, utifrån de kunskapskrav som finns i läroplanen.
MEN, vad är det man värderar egentligen? Jo, betygen!
Med ett antal F, så är ens värde inte så högt!
Enligt psykologdottern, så är det så att ca 10% av alla våra elever, inte har förmåga att klara av de krav som skolans mätinstrument ställer på dem.

Som jag ser det, så är vår nuvarande skola, där man bara mäter elevernas värde med betyg, utifrån ett otal mer eller mindre förståeliga, och för ett framtida vuxenliv, mer eller mindre viktiga kunskapskrav, helt kass, för väldigt många av våra elever.

De svaga har ingen möjlighet att stå upp mot de krav som ställs, de elever som har lätt för skolarbetet, de pressas allt för hårt, av sig själva och av föräldrar ( och lärare) att nå högsta betyget.

Jag förstår att det är bra med någon form av betyg för ett antal av eleverna, nämligen för dem som sporras att jobba bättre för betygens skull. Min åsikt är, att om man nu ska ha betyg i grundskolan, så  skulle det räcka med, IG, G och VG. Samt gärna något annat uttryck för IG, än Icke Godkänd....

Dessutom anser jag att det inte ska vara "fult" och "fel" att vare sig gå om en årskurs, att flytta upp en årskurs eller börja förskoleklass/ettan ett år senare än vid "rätt" ålder. Speciellt killar, födda under årets sista månader, borde kollas enligt någon skolmognadsmodell, anser jag.

Man borde också bedöma och mäta andra saker än en massa, delvis, oförståeliga kunskapskrav. Social kompetens, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, förmåga att tänka utanför "boxen", initiativförmåga.....                         
Lästräning bör dessutom ges utifrån elevens förmåga redan från första skoldagen. Speciallärare behövs på alla skolor. ( Specialpedagoger... vad gör dom????)


I söndags blev det biobesök i Tranemo. Filmen om Ted Gärdestad. Enligt diverse recensenter, så är filmen värd ett "betyg" på  3 eller 4 , på en femgradig skala. Själv så skulle jag ge den 3,5
Idag ska vi bege oss till Borås för att se en film som fått mängder av femmor och fyror, nämligen  Three  billboards outside Ebbing, Missouri. Ska bli intressant om jag också tycker att den är så bra. Ibland kan jag tycka att filmer som är högt bedömda, kan vara lite svåra.

Fitbit viar 7717 steg. Målet är 10 000 per dag. Får väl ta några varv här i huset, för att få uppleva dagens digitala målgångsfyrverkeri. En del steg blir det förstås i Borås också.
I morgon tänkte jag, nördiga människa, försöka få till 10 000 steg på en och samma promenad. Avståndsmätning för det? Antagligen närmare 8 km....

Amarýllisen ovan, den måste ha lite problem med tidmätning, Precis när juletiden helt passerat, då är den på plats med sina vackra blommor. Njutningsvärdet av en vacker blomma, det hamnar alltid på ett högt värde.

måndag 8 januari 2018

Mätare

En mätare på varje arm har jag idag.

På vänsterarmens handled sitter den här:

Den är faktiskt rätt påstridig. Rätt som det är, så surrar  den till och  "tjatar" om att jag behöver gå upp och röra på mig. MInst 250 steg per timme under nio timmar, vill den ha,om den ska vara nöjd.

Idag har jag tillbringat största delen av dagen i en skola, som fortfarande står tom på elever. Det är bra att ha en lång korridor, på dryga 50 meter att gå några varv fram och tillbaka i. Allt för att hålla mätaren på gott humör.


På höger överarm är en sådan här mätare fastspänd. En 24-timmars-blodtrycksmätare.

När jag skulle få den  monterad och igångsatt klockan 11 idag, så visade pulsmätaren på vänsterarmen en bit över 100. Trots att jag inte i övrigt var ansträngd. Hu, att det ska vara så HEMSKT, det där med blodtrycksmätning. En kontroll som egentligen är till för att kolla att jag har rätt blodtrycksmedicin. Är övertygad om att såväl högt blodtryck som hispigheten för att möta dess värde, är genetisk betingad. Ett arv från min mor. I vuxen ålder hade hon inga allvarligare åkommor än högt blodtryck.... och påssjuka...

Nu kändes det lite bra att första mätningen, som blodtryckssköterskna utförde, visade på ett mycket bra värde. Även om jag int tror att det var ett riktigt värde, så lågt kan man inte ha. Jag har varit orolig för att det skulle göra ont, alla dessa uppumpningar. Det gjorde det då jag hade 24-timmars-mätare i somras. Idag har det inte alls varit några plågsamma mätningar. Jag tolkar det som att jag har ett lägre övertryck, än det höga som jag hade i juni. I morrn klockan 11, får jag veta..... och får också reda på om jag behöver ha starkare grejer för att blodkärlen ska hålla sig någorlunda mjuka,

Mätaren på vänsterarmen, den pockar på sin uppmärksamhet, på olika sätt. Målet 10 000 steg per dag t.ex. För att under den stillasittande dagen, få mätaren lite extra belåten, så tog jag faktiskt en promenad runt vårdcentrals-kvarteret innan jag körde tillbaka till skolan.
Trots ett antal korridorpromenader, så hade jag mer än 3000 steg kvar, då jag lämnade den tomma skolan klockan halv sex.  Vänstrarmsmätaren pockade och pockade..... gå nu dina 10000 steg.... och plötsligt fann jag mig iklädd vardagsjacka, reflexväst och stavar och på väg framåt byn. 
Vände vid Krokens stenmur och satte på en annan mätare på det mångsidiga armbandet på vänster handled, nämligen avståndsmätaren. 1,5 km, exakt, visade mätningen av avstånd från ett av kortpromenadernas vanligaste vändningsställen. 

I första allén, från Moghult sett, så började högerarmens tryckmätare sin andra mätning under promenaden. Bara några tiotal meter efteråt, började det vibrera på vänsterarmen. Återigen ett digitalt fyrverkeri, för genomförda 10000 steg.

Tillbakalutad i TV-fåtöljen så kan jag konstatera att vänsterarmsmätaren är nöjd med dagen. Högerarmsmätaren kommer om några timmar att gå över till nattmätning, vilket innebär en uppumpning per timme. Förhoppningsvis kommer jag att sova gott ändå.

Det ska bli skönt att lämna tillbaka tryckmätaren i morgon. Undrar hur länge jag står ut med den självpåtagna, pådrivande mätaren på vänsterarmen?  FAST ... egentligen.... så tycker jag att den är jättebra.

Båda bilderna är "stulna" från nätet. Hoppas att firmorna ser det som bra reklam.....