Ljust och ljummet

Jo, det gäller att ta vara på ljuset, nu när det är så kort.
Och kortare ska det ju bli.
Hade ev. tänkt mig ett träningspass klockan halv sex, men när jag kollade klockan två, då var det fullt... och till och med kö.
Ingen skada skedd, trädgårdsarbete, det är bra träning det också.... fullt tillräckligt för en tant.
Och träningen höll på mellan halv tre och halv sex, så det var ett långt pass.

Vi har lite konstiga tider i vårt jobb. En veckoarbetstid på 45,5 timmar, men bara 35 timmar i skolan.
Det händer nästan aldrig att det bara blir 35 timmar på arbetsplatsen, så den där trettiofemtimmarsregeln känns väldigt tokig.
Samtidigt så kan man med gott samvete lämna skolan, trots att eleverna fortfarande inte är klara med sin gympalektion, då klockan är halv tre.... och man faktiskt har slutat för en halvtimme sedan.

Ut i trädgården var det som gällde. Fortfarande en timmes arbete kvar... ja, det var ju vad jag trodde.

Nu visade det sig att dagens arbete tog närmare tre timmar, och att det fortfarande säkert finns en timmes jobb kvar. Tidsoptimist.
Jo, det är jag nog... och speciellt när jag tänker lektionsplanering.
Är det inte konstigt att man fortfarande, efter 39 år i jobbet, tror att det ska bli mer gjort på än lektion än vad det i verkligheten blir? Tiden rusar alltid ifrån mig, känns det.... Kanske pratar lärarn bort lite för mycket tid ibland...

Skördade solrosor idag.... skar av huvudena och lade på tork i pannrummet. Få se om det blir någon fågelmat av´et. Fröna ska iallafall inte sås nästa år. Har haft tre meter höga solrosor bakom garaget i höst, och när det blev blomfrötunga, så böjde de sig över torkställningen och tog stöd av denna. Och detta trots att jag bundit upp dem i flera omgångar.

Jättefint med solrosor, jättebra att frödriva i växthuset, men nästa år ska jag se till att få en lite mindre solrossort, både vad det gäller höjd och blomma. En storleksproportionalitet som sannolikt hänger ihop.

I klassen jobbar vi med storyline.  Ämnet är, förutom svenska och bild, geografi. Eleverna bildar familjer
( samhällskunskap) och bor på olika platser i Sverige, från Jokkmokk i norr till Tomelilla i söder.
Man ska berätta om sitt landskap, natur, geografi och historia ( se där kom det ämnet in också) samt göra en bild av sin boende, med den omgivning som speglar det landskap man bor i. På måndag ska vi ha första redovisningarna i små dramatiseringar. Förhoppningsvis kommer eleverna ihåg dessa ( filmar dem nog också) så att vi kanske kan få till en föräldra-elevkväll ( med kakbuffé) om några veckor. Ska fortsätta träna på att sjunga några "typiskt" svenska låtar också.. där kom musiken med.
Varje "familj" tänker hållbar utveckling, så lite no får vi också med.

Det är så enormt tillfredsställande att se eleverna jobba. De vill inte sluta för rast och de tycker att tiden bara rusar ifrån dem.... inte kan det vara lunch än... ? Vi har ju bara jobbat en kort stund.
Det är härligt att ha fyr-femmor och slippa fokusera på de eländiga nationella proven, vilket jag fått göra under två läsår med sexor. Nu kan eleverna jobba kreativt, träna på samarbete och på att dra slutsatser utifrån det material man jobbar med. Datakunnandet utvecklas också. Så vi jobbar med sådant som man har nytta av i livet i Storylinen....

Kolla kan ni göra här, på vår Webbstjärneplats. 

Steg nummer två i Storylinen ( som ju görs på mitt sätt och inte efter alla konstens regler, för då skulle vi aldrig bli färdiga) är att alla ska åka på semester .... och som steg tre, så kommer alla att bli inbjuda på glassfest i Grimsås, Västergötland. Kanske flyttar en del av familjerna  dit,,,,,

Skrev om att jag skulle bli råttfälleförsäljare i förra inlägget. Nu blir det inte riktigt så. Får en skadedjursbekämpningskontakt över, och den var Marika först med att beställa.

Blir fantastiskt glad över följande:

Felbeställde ju de ultraljudslåtande skadedjursbekämpningskontakterna i söndags. Eftersom brors Ipad var lite seg i betalningsöverföringen, så gjorde jag om beställningen... och vips, så hade jag fått i väg två beställningar á 6 kontakter.
Bror och make skrattade skadeglatt åt mig... men jag tänkte att det skulle nog gå att bli av med den extra beställningen, det måste ju vara fler som har möss inomhus än den som har härstamning från Backgården.
Och annars.... ja, det drabbade ju ingen fattig....så det var ingen ko på isen....

I måndags morse kollade jag som vanlig hotmailkontot på mobilen.
Där fanns leveransaviseringar på två paket, men också ett meddelande med rubriken urgent.
Det var Corinne på kundtjänst på Good Life som upptäckt två likadana beställningar och undrade om det blivit fel. Hon skrev ( både på engelska och med korrekt svensk översättning- ingen googleöversättning här inte) att man hade lagt min order på is, tills jag besvarat hennes mail.
Jag svarade direkt - på svenska- och berättade hur tokigt det blivit.
På tisdagen fick jag så meddelande om att man bara skickat i väg ett paket och att inbetalda pengar skulle återbetalas.

Helt otroligt! Pengarna är redan tillbakasatta. Dem tänker jag göra åt på Naturkompaniet i Halmstad på lördag f.ö.

Inte nog med denna mailkontakt med Good Life, någonstans i USA. Jag har fått göra en ny bekantskap också. Med UPS. Det började med att jag fick två SMS från det världsomspännande distrubitionsbolagets svenska huvudkontor i Stockholm. De meddelade att jag skulle betala in en importavgift eftersom jag köpt varor utanför EU. 417 kr för varje paket. För två paket var aviserade.
Två samtal har jag fått från trevliga herrar, som berättat samma sak som det stod i SMSet. Vid andra samtalet undrade man också var man skulle lämna paketet.
Tog det lite lugnt, det där med två paket.... det skulle nog bara komma ett.
Idag fick jag nytt SMS, 417 kr ville man ha för ett paket. Vilket jag betalade in via ytterligare en trevlig herre, telefonledes.
Så nu väntar jag bara på att bruna Ups-bilen ska komma med ett litet paket, kanske till skolan i morgon eller till Stockremma, om det blir fram på eftermiddagen.
Sen ska alla möss, hållandes för öronen, rusa ut ur vårt garage, så att vi kan ställa in bilen, utan att riskera att det bygger bo i den. ( Hoppas bara att de inte håller för öronen och skyndar sig in i bilens dämpande isoleringsmaterial.... för det är ju ockås en möjlighet. Men det lär iallafall inte komma några mer möss över tröskeln till garaget, för oljudet ( på deras frekvens)  lär skrämma i väg dem.

Jag är bara så imponerad över hur bra allt funkar. För att det skulle göra det, funka bra alltså,  det varken läser man om eller hör om i media. Där handlar det bara om allt som inte funkar.

Har lärt mig en hel del på några få dagar... om tull... om importavgifter. Förstår värdet med att EU får till ett frihandelsavtal med USA.... men har inte tillräcklig kunskap för att förstå om det är bra eller inte för de europeiska tillverkningsindustrierna. Undrar hur mycket importavgifter som läggs på alla asiatiska varor som vi köper, lite till mans. Måste ju vara miljarder per dag....

Strax helg igen. Ska åka till Halmstad och stänga stugan på lördag. Johanna och Martin kommer också ner, dels för att C-E fortfarande inte ska göra några av de två lite tyngre och obekväma lyft som hör stängning och öppning till..... och dels för att det är bra om någon mer lär sig rutinerna för att få rören tomma på vatten och hur man gör för att stänga av vattentillförseln.
De är två månader sedan vi var i Halmstad senast, C-E och jag. Då var operationen nära förestående. Nu är C-E ute på andra sidan, och allt har gått helt OK.

Så det känns ganska så positivt denna ljumma och eftermiddagsljusa torsdag i oktober. Den självsådda ringblommeplantan står fortfarande i knopp. Det kallar jag framtidstro.