Tror att vi alla längtar efter vår.
Men det hjälper inte hur vi längtar efter den, Våren tycks vara bortblåst... eller snarare gömd i snö.
Trodde knappast ögonen, när det först damp ner en dm snö i går eftermiddag och när det sedan hade kommit nästan lika mycket, när det vart morgon igen.
Bara att ge sig ut att skotta, jag som faktiskt tänkt på att ställa in den stora skottskoveln för sommarförvaring.
Det får nog dröja ett tag till.
Mer snö ska komma, spås det.
Usch!
Finns en grej som är ok.
Den sena våren den drabbar oss alla, rik som fattig, ung som gammal.... man kan inte köpa sig loss från eländet... ( Ja, resa bort kan man ju, men det gills inte riktigt!)
Den stora provveckan för eleverna mina, går mot sit slut.
Bara två prov kvar i morrn.
Ja, inte så bara, det är väl trettiotalet matteuppgifter som sexorna ska lösa.
Man blir rätt trött efter att ha haft matte hela förmiddagen.
Nästa vecka så ska sexorna få en mattefri vecka.
De ska få jobba med Webbstjärnan i stället.
Blev glad då jag rättade gårdagens prov.
Mina duktiga elever hade fixat provet alldeles utmärkt.
Även eleven som skrev Björklundsbrevet.
Glömde kolla om det kommit något svar idag, tror att det kommer. Skickade själv tankar till Björklund för några år sedan, och fick ett vänligt brev från en av hans mannar.
Man höll dock inte med mig i mina tankar.
Undrar hur man bemöter ett barns ångest-tankar....?
"Du skulle få samma ångest i åttan, om man började med betyg då. Det är lika bra att du får den nu"
Så tror jag att man tycker.....
Eleven skickade sitt mail även till BTs insändarsida.
Det var publicerat igår.
Pratade med den ansvarige för insändarsidan idag.
Han tackade så mycket för att eleven vågat formulera sig.
Flera andra barn och föräldrar hade hört av sig och talat om att de upplevde detsamma, vad det gällde skräck och oro inför nationella prov och betyg.
Det var av stor vikt att debatten kommer igång.
Redaktören för insändarsidan undrade om jag kunde skriva en kommentar till elevens insändare, utifrån lärarperspektiv. Utan att för den skull visa på något samröre med eleven.
Jag skrev ner mina tankar i går kväll.
Det blev lite för långt, och måste nu publiceras som debattartikel med namn under.
Känns lite pirrigt, men naturligtvis måste jag stå upp för mina åsikter. Med underskrift.
Vad jag förstår, så lever vi i ett land där alla har rät att uttrycka sina tyckanden,
Fast jag har varit tveksam om detta stämmer med bverkligheten, då jag läst ( och själv upplevt) att överordnade anser att man inte får tycka vad som helst.
Men i sak måste jag få tycka.
Fast jag är allt lite orolig... tänk om jag får smisk på fingrarna av någon i ledande befattning?
Kenth Hedevåg föreläste om elever som inte riktigt orkar med skolan.
Information från alla håll påverkar och tröttar.
Information behöver ransoneras, precis som man behöver äta måttligt med mat som är för kaloririk.
Barn behöver vara ute och röra på sig, och leka på riktigt.
Det är ett sätt för dem att ackumulera skärmtid, för det är klart att man ska kunna ha sådan också.
Han talade också om den press som eleverna utsätts för, genom alla prov och betyg.
Barnen kommer på utvecklingssamtal, får höra att man "blivit bättre", att "det går bra nu"....
De allra flesta barn gör så gott som de kan.
Ibland räcker detta inte, trots att man verkligen jobbar bra.
Betygen visar ändå inte godkänt.
De finns barn som inte klarar denna press, som helt enkelt vägrar gå till skolan.
Önskar så att någon av de pedagogerna med hög status, "pedagogkändisar", kunde ta upp problemet.
Men därifrån är det tyst.
De har väl blivit populära för att gå Björklunds och hans vänners ärenden, och att genom inte på något sätt protestera.
Om det fanns ett ställe där man kunde lägga in en protest mot vinter och snö, så skulle nog många av oss göra detta.
Men så funkar det inte....
Vi får fortsätta att undra var vår vår är....
Förhoppningsvis hittar den till oss så småningom!
