fredag 13 september 2024

Barndomens stenar

 


Barndomens stenar! Några av dem. De är numera omgivna av växter av olika slag. Konstigt...de lockade inte till samma klättring som för sådär sextio år sedan. Antagligen hade jag inte kommit upp på toppen i dag. Och absolut inte ner, helskinnad.


Det fina höstvädret inbjöd till en fredagsutflykt. En del ärenden uträttades  på väg till barndomshemmet.  Var t.o.m uppe på kyrkogården med en bukett astrar, som jag satte på mina föräldrars grav. Jag är så dålig på att besöka gravar. Men nu hade jag fina blommor och då blev det av.


Lunch åt vi på "Räven och rönnbären" i Dalsjöfors. Stjärnkocken Leif Mannerström uttalade sig om restaurangens förträfflighet, i lokaltidningen. Tror att det undermedvetet påverkade dagens utflykt.  Såväl god lunchmat som en höstpromenad "hemmavid" lockade.  God och riklig dagens rätt serverades. Är inte superförtjust i helt kött, men den helstekta fläskfilén var vällagad och smakade bra.


Det blev en fin promenad genom barndomstrakterna. En stor del av rundan, gick längs Viskan.


Den gamla bron tog oss tillbaka till rätt sida i "floden"/ ån igen.


Kreatur på bete, det fanns det gott om, då vi gick uppför backarna till barndomshemmet, Backgården.


När vi kom upp till favoritutsikten, ett par hundra meter från "hemma", körde min bror förbi. Hade lämnat in lite surdegsbullar, köpta på Säsongsbageriet, till svägerskan innan vi vandrade iväg. Så det blev en bra stund vid fikabordet i barndomshemmet.


Katja-äpplen fick följa med hem. Så välsmakande. Får bli äppelmos av fallfrukten. Frukterna som jag plockade direkt från trädet, de är riktigt fina och lär nog hålla sig några veckor.

En fin dag, där jag passerade många av mina barndoms stenar.



14 kommentarer:

  1. Fint inlägg. Du som jag kanske återvänder till hembyn och utforskar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju det som alltid är "hemma" ...Tack!

      Radera
  2. Mycket trevligt att vara med dig på dina barndomsstenar och i dina hemmatrakter. Räven och rönnbären är ju härligt påhittat och rostiga räven är jättefin. Kreaturen på betet är så fint.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trivs så bra i mina barndomstrakter. Öppna landskap.

      Radera
  3. jag och min svenskfödda kusin följde med gamla faster (bor i Finland) och hans lillebror (krigsbarn i Sverige) följde med dem till Karelen, för att titta på området därifrån de flydde 1939. Allt var skog, höga granar, några tegelstenar kvar i husgrunder, hon tog med sig några tegelstenar till Finland.
    Dessa gamlingar mindes vissa stora stenar, träd som växte krokigt, fast egentligen allt bara skog i mina ögon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barndomens minnesbilder sitter kvar för alltid!

      Radera
  4. Det var bra du inte klättrade upp på stenarna. Jag bedömer fortfarande träd efter hur de skulle gå att klättra i🙄
    Vilken fin dag ni fick i dina barndomstrakter. Jag borde besöka mina sommartrakter, men ingen lever längre så det finns ingen att dela minnena med.
    Trevlig helg! Eval8

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men ändå fint att vandra omkring bland minnena.

      Radera
  5. Fint att ta sig tillbaka till barndomslandet. Och visst har en ofta många minnen med sig och som stannat kvar. En god lunch förstår jag också smakade fint. Kram och tack för turen-

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barndomstrakten finns i mitten av hjärtat

      Radera
  6. Det var Ditte som blev anonym.

    SvaraRadera
  7. Vilket fint inlägg. Så fint skrivet och vackra bilder från din barndomstrakt. Jag har också barndomsstenar. Såg dem för ett par veckor sedan när jag promenerade i mina barndomskvarter.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barndomsstenar är en ynnest att få återkomma till.

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas