Tack till PostNord?

 Eller inte!

Så här var det: Maken skickar efter kattmat från ett ställe som heter Zooplus. ( Dyrt att ha katt f.ö.- Två katter äter nog för ungefär en fjärdedel av vad de tvåbenta som bor i samma hus som de, handlar för på en månad.... ) Det brukar bli en beställning per månad, sammanlagt omkring 20 kg kattmat. ( Inte undra på att vi har stora katter, speciellt den som alltid är hemma och aldrig är ute och rör på sig). Oftast kommer leveransen i två paket, levererad direkt till dörren.

Denna gång var hela leveransen förpackad i en låda. 22 kg. Väldigt dumt att packa så mycket i en låda! Tungt! Av någon anledning, så måste en så tung leverans signeras av mottagaren. En låda som väger mindre än 20 kg, den kan postutköraren ställa utanför dörren, utan att någon är hemma. Maken hade fått besked via mail att kattmaten skulle levereras i tisdags. Han meddelade då PostNord via svarsmöjlighet, att ingen var hemma den dagen. På eftermiddagen i tisdags kom ändå ett SMS: Vi kunde inte leverera din beställning. 

Vad skulle nu hända med  kattmaten? Skulle de välgödda katterna behöva gå in i en ( välbehövlig) fasteperiod?  Telefonkontakt med Post Nord. Jo, man skulle återkomma med besked om var den tunga lådan kunde hämtas. Efter några timmar fick maken veta: Kattmaten fanns på Post Nords terminal i Borås. Där skulle han hämta den. 

Jäkla PostNord! Inte kunna läsa av ett meddelande, och meddela postutköraren att ingen var hemma. Jäkla PostNord, att inte ha som regel att lämna leveransen hos närmaste postombud. I detta fall ICA i Tranemo.

Men vänta.... det här kunde ju bli något bra utav. Jag hade ju, inspirerad av bloggvännen "En vanlig man" tänkt åka till "min" stad och gå en runda. bara för att se hur det förändrats under tid. Det är så sällan vi åker till Borås, och allra minst då till centrum.  Dessutom hade jag under flera år pratat om att gå en av vandringslederna i den del av mitt hemby/samhälle, som jag inte är speciellt bekant med.

Så fick det bli!

Efter att ha besökt min brors och brorsons arbetsplats, PostNords terminal i Borås, och baxat ut en låda från "postkontoret" så parkerade vi på Krokshallstorget, alldeles vid Viskan.

Passerade Knalletorget, noterade att de gamla trähusen i fanns kvar där vi gågatans början... eller slut... och fick  återigen se den bekanta vyn, som jag dagligen såg under mina tre år på Bäckängsgymnasiet. Det var en bra morgonpromenad, raka vägen från Borås Central upp till kyrkan som syns mitt  i bild. Bakom Gustav Adolfs-kyrkan , då ligger stans största gymnasieskola. Och mest anrika...

Borås är en skulpturstad. Bodhi, stående i ( den skitiga) Viskan, den gillar jag.

Muralmålningar finns det också en hel del utav. Denna. otroligt fina, under bron, var helt ny för mej.

Vi gick genom Stadsparken. Fick en flashback till de "Tjejmilar" som jag startade där, då när jag fortfarande hade lite ( om än långsamt) spring i benen. Det var kul.... 

Vid Södra Torget finns det också ett antal gamla hus kvar.  Hemgården, till höger i bild, är fortfarande ett levande kulturcentra. Vid den gula, illa  målade pilen, där hade jag mitt sommarjobb i många år. Hedlunds bageri. Många goda bakverk.  Så oemotståndliga att de också hade inverkan på sommarjobbarens kroppshydda. " Är A-L gravid?" hade någon frågat min mamma. Det skulle allt dröja några år... och minus ett antal kilo.... innan jag var det.... 

 

Bakom "Fiskarpojken"  finns numera en restaurang, Orangeriet, När jag var ung och såg mig som boråsare ( nästan) så låg Stadsteatern på den platsen. En helt underbar gammal teater, där jag såg många föreställningar. 

Den nya teatern byggdes i anslutning till Bäckängsgymnasiet. Vad skulle man göra med det gamla schabraket. Min tredjedelskusin, numera avliden, dåmera kommunalråd i Borås ( c) var bland dem som förordade en rivning. Vilket skedde en tidig morgon, en söndag i december 1983. Ett helgerån!

Skylinen  i stan har verkligen förändrats under tid. Huset till vänster har fått tre, fyra våningar påbyggda, Höghusen, de är bara några år gamla.

Längs Viskan, så var försommarplanteringarna i full gång.

Fika, det måste man ha när man är i stan. 

Cafe Viskan, med utsikt över den skitiga "floden" /ån,,,, hade mycket gott att välja på.  Jag valde cheesecaken, med en massa goda, lite syrliga bär, på toppen, Mums!

Kastanjerna vid parkeringen stod i full blom. Så vackra och ståtliga!

En dryg timme i stan, det bör kompenseras med minst lika lång tid i skogsmiljö, för den här lantisen.

Motorvägen ut till Rångedala, dryga milen och  raka spåret mot spårcentralen. Belägen tre-fyra kilometer från mina barndoms stenar.... så det är en del av samhället, som jag inte alls är bekant med,.

Det fanns ett antal olika vandringleder, från 2, 5 till en mil. Vi valde Hllonstidegn, ca fyra km. Något backigt!

I nerförsbacken fanns det massor av får.

 Hörde på lokalradion att ett tjugotal får blivit slagna av varg. Vargreviret finns 4-5 mil i nordostlig riktning, från Rångedala sett. Man får hoppas att ulvarna håller sig kvar där.

 

Jodå, det stämde att det var något backigt längs Hallonstigen.  Iallafall under den första kilometern, då den gick på en fin skogsväg..

Men sen vek den av på en smal stig, och det var då vi började fundera på var gränsen mellan "något backigt" och "rejält backigt " går.... 

Bra med backpass. Och strategiskt nog, så fanns det en viloplats, efter varje lång brant backe....

Det var en lång kilometer innan vi var uppe på höjden. Knepigt det där, här hemma, så är ju en kilometer en väldigt kort sträcka.... 

Här fanns ett väldigt smart fika bord. man fäller ner sätena, här uppfällda mot bordet....

Resten av sträckan gick nerför... förstås,,, och nästan bara genom lövskog och förbi öppna fält. Insåg att det varit massor av vitsippor här för några veckor sedan..... måste ju tillbaka i början av maj nästa år... ( om man fortfarande klarar att ta sig framåt för egen maskin--- ingen självklarhet) .

Årets första skogsnäva/ midsommarblomster hade just slagit ut...

Vackra förgätmigej....

... och kolla, här fanns det vätteros.  En vacker parasit....

När vi närmade oss samhället igen, så kom vi fram till en stor grillplats.  Med säkert avstånd från eldstaden, så fanns riktigt härliga "leksaksfordon". Ett tåg, en bil... och ett krokodilåk...

Riktigt härliga grejer,..Borde testat bilen. Där fanns det plats för en stor ända....

Hembygdsgården syns en bit bort. Längs den gamla fägatan växte det mängder med förgätmigej. Vandringsledens vackraste plats...

Mer kreativitet,,,,, 

... och ännu mer...

Det fanns en liten runda som kallades Naturstigen. Den var verkligen riktigt spännande för barnen att gå....

Rångedala ligger ganska mitt emellan Borås och Ulricehamn. Lunch fick det bli i U-hamn. På "Emmas och Andreas" eminenta restaurang serverades fisk och skaldjurslasagne. Samtmycket goda sallader. 

En väldigt trevlig halvdagsutflykt blev det. Med gamla och nya vyer, motion och god mat. Det får vi tacka PostNord för...... 

Apelsiner

Såg på Facebook, för några veckor sedan, att någon hade skickat efter en låda apelsiner direkt från odlaren i Spanien.  Lät ju spännande, så jag var inte sen att ta efter.Beställde en låda med 5 kg  sen-säsongsapelsiner. Betalade direkt, drygt 200 kr. Leverans  lovades till den 5 febr, och som jag förstod det, direkt hem till dörren.
5 februari, det var i onsdags. Förvarnade maken, som är hemma på dagarna, att det med stor sannolikhet skulle dyka upp en apelsinlåda i samband med att Postnord levererade posten.
 ( Kattmaten från Tyskland brukar komma direkt till dörren, trots att den ibland väger upp mot 20 kg!) Men jag var inte 100 % säker, lådan skulle också kunna komma till ett av våra två vanliga hämtningsställen, Hestra eller Tranemo.

Efter att jag avslutat dagens elevarbete i onsdags, så fick jag ett SMS från Postnord. Vi har besökt dej kl 13.36, för att lämna ditt paket, men kunde inte leverera. Försändelsen kan hämtas på ICA i Tranemo i morgon efter kl 16.00.

Ingen större skada skedd, tyckte jag, och bannade mig själv att jag inte sagt till C-E att han skulle invänta den blå Postnordbilen, innan han gav sig iväg för att uträtta ärenden.
( Han hade väntat till kl halv två , sedan tröt tålamodet och han åkte i väg. Inte många minuters miss alltså. Men nära skjuter ingen hare ..... )

Igår eftermiddag fick C-E leg och försändelsenummer och gav sig iväg för att hämta apelsiner.
Det fanns inga apelsiner att hämta.
Jag hade fått en länk att följa paketets väg, i samband med SMS från Postnord.
Kollade var paketet var.
Det hade varit i grannsamhället, Limmared. Där hade det blivit inlämnat kl 12.27- och sedan tillbakaskickat, samma tid,  för utlämningsstället stämde inte.

Tranemo ICA ligger 5-6 km från Limmareds ICA. Hade varit lätt att åka till rätt utlämningsställe.Tycker jag. Det fanns ju mycket eftermiddag kvar ....
Dryga fem kg apelsiner fick fortsätta sin färd. Jag  följde deras resa med största intresse, för nu hade det här blivit riktigt dumt.

Ringde till PostNord, fick tala med en trevlig person, som lovade att lådan skulle var på plats i Tranemo idag, efter klockan sexton.

Nu blev jag nyfiken på vad apelsiner tog vägen i väntan på leverans till Tranemo.

Kl 18.36 nådde den gula frukten Härryda. Det enda jag vet om Härryda det är att de har/har haft en fångvårdsanstalt. Och så ligger det på vägen till Göteborg, nära Landvetter.
Googlar och finner att i Härryda så finns ett stort hus, som det står Postnord på.
Där skulle då mina apelsiner tillbringa natten, innan de kördes till Tranemo.

Trodde jag.
Klockan 02.27 anlände de till Torsvik, söder om Jönköping.
Googlar man på Torsvik, så ser man att de också har ett hus som det står Postnord på. Dock inte alls så stort som i Härryda.

Underliga är Postnords vägar, det måste man säga! Inte konstigt att de har problem, när varorna körs runt och lämnas på fel ställen.

Bestämde att vi skulle utnyttja den extra resan till Tranemo och ta en promenad längs den populära slingan runt sjön. I väntan på apelsinerna.
Nu ankom de tidigare än beräknat, redan 12.25 intog de sin plats på utlämningshyllan, i den stora ICA-affären.

Någon timma senare, fick jag äntligen se de gula frukterna, genom hålen i den stabila papplådan.

Runt sjö-promenaden tog en dryg timme. Det blev många fotostopp. Jag tycker så mycket om gråvädersbilder: Verklighetens gråväder är jag mindre förtjust i!

Apelsinlådan var väl emballerad. C-E fick gå lös på den med en kniv för att få upp locket. Inuti lådan låg drygt 25 gula frukter av lite olika form och storlek. Två var lite skadade, men gick alldeles utmärkt att äta, då jag skar bort en liten bit.
Det fanns med ett brev i lådan, som berättade att apelsinerna kommer från Valencia, att det är en skörd från sensäsongen, vilket ger söta och saftiga apelsiner.  De är inte vaxade eller behandlade på något sätt, så de har begränsad hållbarhet.
Så nu blir det till att käka ett par apelsiner om dagen - vilket inte är något problem för mig. Anser absolut att apelsiner är den godaste frukt som finns. Och med tanke på att två små killar ska stanna hos oss några dagar, så tror jag att de också villigt kommer att hjälpa till.

Smaken? Ja, nu har jag bara de två som var lite skadade att bedöma. De var söta, men de vanliga affärsköpta apelsinerna från förra omgången, hade ännu mer apelsinarom. Saftigheten får högsta betyg. Nu skar jag de skadade apelsinerna i klyftor, så jag vet inte hur de är att skala, men de kändes lite svårskalade. Nu är apelsiner lika goda i  skurna klyftor eller skivor, så den detaljen är inte så viktig.
Om jag kommer att skicka efter fler produkter direkt från odlaren? Ja, det får framtiden utvisa. Det är absolut inte omöjligt. Och så måste ju Postnord få en chans att revanschera sig, och läsa rätt på Limmared /Tranemo. Fast allra bäst är förstås att ha tålamodet och vänta ut postbilen, för om någon gjort det, så hade det ju blivit rätt direkt.