AVE Amadeus, Amnaborundan och Attarpskorv

 En hyllning till våren/försommarvåren vore också på sin plats.
Idag har det varit en helt underbar dag, en varm och skön dag som även uppskattades så av häggbusken på andra sidan staketet, att den påbörjade sin bladutveckling i racertempo.
Kommer det nu lite regn, så kommer naturen att utföra en jätteexplosion i utvecklande av klorofyllfyllda blad av olika slag.

Igår hade vi också en härlig kväll, då vi samlade skolans elever/föräldrar/ övriga intresserade till en naturpromenad i "Grön Flagg" -anda.
Roligt med så stor uppslutning och idel positiva tongångar.
"Vi har en bra skola, med så positiva elever" sa jag.
" Skolan har bra lärare" genmälde föräldern.
"Barnen har positiva och engagerade föräldrar" fortsatte jag.
Tre faktorer som hänger samman, absolut!
Det finns ju forskare ( eller är det förståsigpåare kanske) som anser att rektorn spelar stor roll för hur en skola fungerar.
Jag påstår att rektor har mindre betydelse för hur en skola fungerar, MEN han/hon är viktig i det att han/hon ger lärarna sitt förtroende att de ska sköta sitt arbete på bästa sätt.
Ett kontrollerande /misstänksam rektor gör att personal kan må dåligt ( jag är ett bevis på detta) och det går ju tyvärr ut över eleverna.

Idag var det dags för återbesök på Amadeuskliniken.
Klockan halv fyra hade jag bokat tid, klockan halv fyra träffade jag kiropraktor David.
Helt otroligt att hålla tiden så... trots att jag såg ( jag tjuvkikade i hans bokningslista) att han hade en patient
( eller vad man nu kallas ... kund, klient ....) varje kvart.
David kollade ryggen, den var alldeles rak.
En kota behövde korrigeras, vilket betydde att jag direkt blev av med den lindriga halsbränna som banan- och äpple-mellanmål gett upphov till.
Amazing!
Han kollade sedan på knät, noterade i sin journal att cortisonspruta inte fått avsedd effekt och gick sedan till en annan man på kliniken, beställde magnetbehandling på direkten.
Dessutom ordinerade han kylpåse runt knät, dagligen i en månads tid.
Fick byta sträckbänk och träffade Mats.
Han kopplade på en apparat med magnetisk verkan som satte igång blodgenomströmningen i knät.
Nästa onsdag ska jag till honom på ny magnetbehandling samt laserbehandling.
Inte konstigt att knät bråkar, tyckte han, jag har ju äntligen rätt belastning när jag är rakryggad (vilket inte knät är vant vid) + att benet tvingas till att förlänga sig jämfört med tidigare.....

Varför ser inte sjukvården helheten vad det gäller muskler och skelett????
Speciellt "sur" blir jag på de läkare som i stället för att försöka hitta och åtgärda roten till det onda, ordinerar förträngning av det onda via värktabletter....

Fortsatte med lite mer blodgenomströmning via färdmedel  med kungaepitet.
Trampade i väg, i klädd T-shirt och (röda) "knäbyxor" på den röda monarken.
Bestämde mig för att ta Amnaborundan i motsatt riktning mot den som jag oftast brukar trampa.
Underbart att, med den typiska vårdoften av kodynga i luften,  trampa genom vitsippshagar och förbi ljusgröna fält.
Amnaborundan är en synnerligen kuperad runda, ja, den är ungefär som ett spinningpass på sådär 40 minuter....

og 

 Vid flera tillfällen kommer man upp på fina utsiktsplatser.
Kände av mjölksyra idag också..... det ska ju vara bra enligt spinningsinstruktörerna.
Några kilometer gick på nysladdad väg.... det var att trampa i lösgrus både uppför och nerför.

Hemma var det grillpremiär.
Attarpskorv samsades med Vaggerydskorv på grillen.
Båda sorter är goda, men Attarps ostkorv är den klart lysande stjärnan på min korvhimmel.

Kylpåsen kom fram och knöts i en kökshandduk kring det dumma knät.
Känns bra efteråt, det bästa det gjort sedan dagen efter cortisonsprutan....
Hoppas att det håller i sig... och det känns väldigt bra att  jag själv har möjlighet att påverka mitt välbefinnande..... genom träning och kyla.
Ryggen har jag tränat dagligen sedan påsklovet och det har gett resultat.... för ett år sedan satte jag mig inte gärna på en cykel... det gjorde helt enkelt för ont.
Idag tränar jag helst med cykel, för det gör så gott...
Tänk så det kan bli....

En skoldag kvar denna vecka....
Näst sista provet ( ett kartprov) hade mina provtrötta sexor ( och femmor) idag.
Lika duktiga som vanligt.....
Mina elever och deras föräldrar får dagens sista hyllning från mig.....för bättre än mina elever, det kan det inte bli....

Första för försäsongen

Vissa saker är bara dumma... det där med att jag måste ha en allitteration i rubriken... 

idag blev det krystat... får försöka låta bli denna tvångsfixering i rubriktänket... 

Fast...

... försäsong är det väl fortfarande... om inte annat försäsong till försommaren.....

Nog tramsat....

...vill bara spara några första för 2013 i den offentliga dagboken....

Första magnolian för iår....
fotades på den årets första cykeltur i Halmsatd.
Cyklade en vända in till stan .... härlig känsla att cykla omkring på sin egna cykel, istället för någon "ärvd" skruttcykel.

 Första fotbadet i Kattegatt blev det sedan, under det att jag tog årets tredje promenad på Östra Stranden.
Varmt och gott var det i solen, man kunde för första gången denna säsong,  njuta av sand under fötterna och sol på underbenen....

 Förvånansvärt lite folk på stranden... berodde det kanske på att det var allsvenska matcher på gång.
Halmstad fick sin första seger och Mjällby gjorde sitt första mål på Borås Arena.... men Elfsborg gjorde två mål... varav jag hann se den ganska spännande andra halvlek på Tvn som var på för första gången detta år i stugan....

Första kulan glass avsmakad. Citron/marscapone tror jag smaken hette. God, jättegod... och en kula var alldeles lagom...

En jättefin dag i Halmstad blev det.
Den första sillunchen för året avnjöts, gräsmattan klipptes för första gången och de första plantorna blommor fick sina rötter nedsatta i ny jord utanför ingången till altanen.
Förhoppningsvis blir det en ny vända till stugan på fredag-lördag.

Skönt, sjukt, Skyr, sett

Skönt....

... att äntligen proven är över ... de nationella för sexorna, avser jag.
Tjugoen synnerligen sekretessbelagda  prov blev det för våra 12- 13åriga elever.
Sjutton av dem hade jag "ansvar" för att genomföra ... med påföljd att det blev 181 provhäften att rätta.
Nu tycker jag det är rätt kul att rätta, tid har jag till det .... när man närmar sig sextio, så har man inte så många "måsten" ... det handlar väl mest om prioriteringsordning i denna ålder.
Jag är nyfiken på hur mina elever har fått till det, och ser proven som prio ett eller två....
Nu har jag synnerligt duktiga elever i min toppenklass ..... det har gått jättebra ...
MEN

sjukt ....

anser jag det vara med alla dessa prov.
I Big Five-gruppen på FB har det diskuterats prov vid flera tillfällen... trots att Göran Svanelid bara är intresserad av "förmågor".... men nu är inte allt svart eller vitt herr Svanelid... vi har kunskapskrav i olika ämnen att förhålla oss till, vi har ett digert centralt innehåll, som ingen hinner med .....

I går diskuterades proven i so. Geografiprovet och samhällskunskapsprovet tycktes vara ganska enkla, åtminstone för de elever som har lätt för att formulera sig skriftligt. För det var ett evigt skrivande, argumenterande och ensidigt kommunicerande blandat med en del kryssa i, fylla i begreppsuppgifter.
Fyra olika prov hade vi i samhällskunskap, det ämne som min klass var utvald att skriva. Två hela förmiddagar gick till spillo till ingen nytta. En förmiddag hade räckt,  om vi nu var tvungna att ha prov, ungefär samma frågeställningar dök upp gång efter annan, men "i nya kläder".
Några frågor tycker jag inte var OK.... Vad kan det bero på att en elev mår dåligt i skolan? Den frågeställningen kan bli droppen för några elever, som verkligen mår dåligt....

Läste på FB att proven i historia och religion var svåra och låg över elevernas nivå. De hade dessutom med uppgifter om 1700-1800-tal, och det är många av oss som inte hunnit undervisa om detta ännu.
Har just klar en planering om 1700-talet, som jag ska försöka få till innan skolan är slut. Men 1800-talet ... inte en chans.
Våra elever har dock bara läst två år efter nya läroplanen, det är rent kränkande att ge för svåra prov, och speciellt på sådant som inte förekommit i tidigare läroplan.

Nu är proven klara, de är rättade, betyg ska skrivas....vad det gäller samhällskunskap kommer mina elever få det betyg som de har på provet .... det blir bara höga betyg.... men i matte och svenska, där känner jag att det inte är så enkelt.... där får jag ta med andra faktorer.....

Sjukt är också att nu när äntligen proven är klara, och man är spytrött på dem, ja, då ska vi träffas och sambedömma. Gjorde detta med svenska skrivuppgiften i mars, och det var intressant. Intressant att se att vi som undervisar elever i samma åldrar, har ganska lika uppfattning. Medan de som undervisar yngre elever inte alltid tänker på samma sätt.... undrar då hur skolverksfolk som inte undervisar alls, kan fatta något vad skolan handlar om... vilket de uppenbarligen inte alltid gör.

Tänker inte bedöma något mer, men hoppas att dessa träffar ger möjlighet att se alla prov, de som inte mina elever blev utvalda att genomföra.....och att vi kan diskutera dessa prov och kanske tillsammans tycka till skolverket... men det är väl risk att de fullständigt struntar i oss, vi som faktiskt har kunskapen och erfarenheten.


Skyr....

Måste bara slå ett slag för den isländska yoghurten Skyr.
Hann inte med någon lunch igår.
Hade "utackorderat" mina femmor till fadderbarnens klass, men fick ta emot dem efter tidig lunch, då jag egentligen skulle ha lunch. De  behövde jobba i sitt eget klassrum, de har verkligen blivit lidande på att gå i en fem-sexa, där sexorna haft massor av tid, då de inte får "störas".
En bägare Skyr och två mackor blev lunchen.
Jag var mätt till seneftermiddagen efter den proteinrika lunchen. Stod mig mycket bättre än på en normal skollunch.
Så köp Skyr om ni behöver en enkel måltid, som mättar länge.

Sett....

Den här feta huggormshonan hittade C-E i garagedörren efter lunch idag.
Lite otäckt att ha en sådan cykelvakt... men ingen risk att någon skulle stjäla den röda cykeln så länge zick-zackslingersaken låg i vägen.
C-E tog henne längst ut på räfsan och bar henne långt  ut i skogen.
Hoppas att hon inte hittar tillbaka.

 Tog den röda cykel för en tur på eftermiddagen.
Tog vägen över Stenboryd- Hornhult- Nittorp- Ryda- Hallåsen.
Vid Stenboryd stod två älgar nära vägen, när jag kom i den ganska flacka nedförsbacken.
Innan jag hann få upp medhavd kamera, så hade mor och halvvuxet barn hunnit till skogs.

I dalen innan Hornhult lunkade en räv sakta över vägen.
Fast, förstås, innan jag fått upp kameran, så hade han sett mig och snabbt försvunnit in i terrängen.

Såg så småningom Nittorps fina  kyrka. Funderade på att det är där jag ska få " en sista vila".
Känns ganska så ångestfyllt.
Speciellt som jag inte har någon relation till bygden, mer än att jag är gift med en "bygdens son". Skulle känna mig mer "hemma" vid Rångedala kyrka......
Nu hoppas jag att mina anhöriga har förstånd att låta mig bli aska som strös - eller grävs ner anonym - i asklunden. Det är helt OK i Nittorp...

Det där med gravar ....
... nej, det är ingen minnesplats för mig.
Mina minnen finns i hjärnan ... och i foton.
Inte vid gravstenen.....
Nu gick jag iallafall av cykeln och besökte farmors och farfars grav.

Lämnade kyrkogården och insåg att det gäller att försöka leva så bra det går i det liv man har.
Trampade på i motvinden och njöt av den kraft som finns i min gamla kropp.... trots ett knä som inte bryr sig så mycket om cortisonet som finns där i och ett vänsteröga som, i solljus, ger en föreställning av dansande svarta prickar....
Trampade uppför halva långa Hallåsabacken, och fick äntligen känning av den mjölksyra, som spinningledarna alltid tjatar om...
Inser att cykling är jättebra för knät... det är nästan som nytt när jag kliver av cykeln.

Har denna dag dessutom hunnit med att putsa fönstren i undervåningen, bytt gardiner på ett par ställen och inser att jag inte sett så bra ut på länge.
Hos Karla hämtade jag lite växter som C-E planterat i de nymakeovrade landen.

Man hinner mycket när man har en ledig dag....
I morrn tar vi en dagstur till Halmstad.

Fin fridag

 Fyradagarsvecka borde det alltid vara så här års!
Speciellt som den första dagen i vårmånaden maj har bjudit på riktigt härligt väder.
Tänkte tillbaka på förra årets första maj. Då påbörjade vi bygget av växthuset, och då var det kallt, grått och blåsigt.

För trettiofyra år sedan påbörjade vi bygget av vårt hus, den första maj.
Eller rättare sagt, så grävde man för grund, vatten och avlopp.
Då var det riktigt kallt, med snöglopp blandat med isande regn.
Så första maj, den kan vara hur som helst.

 Det har funnits år då björkarna varit utslagna och gräset bländgrönt.
1990 var ett sådant år, för då gifte sig C-Es syster och hennes man den femte maj och då gjordes "äreport" av utslaget björklöv.
Kommer ihåg att det var ungefär då som sommaren tog slut det året.....

 När man bor nära polartrakterna som vi gör, ja, då får man ta det väder som blir.... det är inte mycket att be för.
Idag har ingen kunnat klaga!

Har använt dagen till bl.a. fönsterputs, kirskålsjakt, pump-stavgång, brödbak.... och så ett besök i Skårtebo.
Längtade så att få se blåsippor som gjorde marken lysande blå.
Kände att vi inte riktigt hade tid att åka till barndomens blåsippsmarker, och i brist på dessa så brukar Skårtebo, utanför Limmared, vara ett bra alternativ.

Nu var det inte alls lysande blått,  men det fanns en del fina blåsippsstånd här och var.
Undrar varför det var så få blommor i år, jämfört med vad det brukar vara?
De som fanns, var i sin finaste blomning, och med kamerans hjälp, så kan jag fortsätta att njuta av de vackra blomorna härhemma.
Vi har f.ö. ett alldeles eget stånd i vår backe,alldeles vid vägkanten.
Det härstammar från Rångedala, vi plockade hit några plantor för längesedan, trots att lagen detta förbjuder.
Brottet är preskriberat, men en planta lever kvar.

Kom på att vi faktiskt kunde leta upp några geocacher i Limmared, när vi var nästgårds.
Bra med appen på mobilen, då kan man leta upp några gömmor så där spontant.
Gillar absolut telefonappen mycket bättre än gpsen, tycker att den är trög och .... så kräver den påfyllnad av cacher från datorn, medan den smarta telefonen letar på egen hand.
Hittade fyra gömmor på bara en halvtimme.
Denna var omöjlig att skriva i, för papperet var alldeles blött...
undrar om den rättrogne inte "kan" logga "hittad" då......

Kan inte låta bli att raljera lite över hur fyrkantiga en del är i sitt tänk, vad det gäller logga/inte logga... :)

Den fina lekplatsen mitt i Limmared hade jag aldrig tidigare sett........

... och vid gamla soptippen hittade vi dagens roligaste cache , "mus".

Ja, det var en fin och rolig första vårdag!
Önskar alla en fin fortsättning på våren!

Uppmuntrande upplevelser

Uppmuntrande upplevelser ... javisst... i jobbet får man vara med om det allt som oftast.
Alla vet väl vid det här laget vilka fantastiska elever som jag har i min toppenklass ... och som finns på vår toppenbra, egentligen ganska lagom-stora, skola.
Ca 85 elever ... alla barn hinner bli sedda varje dag... och att bli sedd och bekräftad tror jag är det viktigaste för att man som människa ska må bra ... och göra ett bra arbete.

Idag jobbade sexorna med fyrorna, gjorde en PP om var sitt svenskt landskap... sexorna undervisade fyrorna i hur man gör en Power point presentation....
... de gjorde det mycket bättre än vad jag någonsin hade lyckats med.

Igår var jag hos doktorn.
Har inget större förtroende för allmänläkarna på vårdcentralen.
Som tur är så har jag inte behövt uppsöka vården så ofta, men när jag har gjort det så har det blivit ganska så tokigt... tycker jag....

 ... som när jag fick antidepressiv medicin då jag uppsökte vårdcentralen för hemorrojder...
... eller när jag skickades till röntgen och det tog dryga året innan jag fick veta resultatet ... som dessutom var ganska galet ... jag har ingen skleros... jag var sned i ryggen ...
--- eller när den danske läkaren vägrade ge mig antibiotika, trots att jag varit nära en "nära-döden"-upplevelse .... jaja, jag var iallafall ordentligt sjuk med feber och infektion... och behövde två penicillinkurer och tio besök hos distriktssköterska för att bli bra...

Igår hade jag tid för att kolla ett smärtande knä med en bakercysta på baksidan av knät... och så tänkte jag rådfråga om ögat, som bjuder på en del sensationer i form av prickar och skynken...
Kom till en nyrenoverad vårdcentral, ganska olik den jag tidigare besökt.
Träffade en läkare som var helt ny för mig.
Mattias hette han, och var rena svärmorsdrömmen... om jag nu inte redan haft dessa drömmar uppfyllda.
En kille i ålder omkring 40 år undersökte noggrant det onda knäet.
Han gav mig sedan en cortisonspruta för att den inflammation som finns i knät ska hävas.
Redan idag mår knät nästan bra!
En uppmuntrande upplevelse, definitivt!
Helt fantastiskt att ta sig runt Mods, med "stora kameran"... utan stavar ... och bara känna smärta på nivå 0,5 på tiodelade skalan. Längesedan sist!

Så berättade jag om ögat.
Läkare Mattias bad mig vänta en liten stund, under det att han utförde en mindre operation på en patient.
Det tog inte lång tid innan han tog sig an mitt öga och kollade på det genom ett ögonmikroskop.
Under tiden han noggrant kollade från olika vinklar och vrår, berättade han att han varit lärare, men snabbt omskolat sig till läkare, då han inte trodde på vad skolan stod för... och det var redan under förra läroplanen...
Så han var ännu bara AT-läkare ... men en sådan fantastisk sådan han var!
Hoppas att han blir kvar på Tranemo vårdcentral.
Stafettläkare borde förbjudas, tycker jag...de är bara ute efter pengar och tar inte det ansvar som ligger i linje med deras profession... anser jag.
Men jag kan ha fel. Hoppas att det är så, att jag har det!
Ögat föranledde ingen vidare åtgärd.
Sannolikt en ålderbetingad påverkan på gulkroppen i det gravt närsynta ögat.
Ska börja med att kolla så jag har rätt styrka på glasögonen.... får bli en tidig sommarlovsgrej!
Ja, gårdagen läkarbesök var verkligen en uppmuntrande upplevelse!
Kände mig riktigt frisk då jag gick därifrån!

 Den här bilden gillar jag. Härliga kontraster!
Tog den då jag passerade grannhuset för en stund sedan.
Våra holländska grannar firar att deras drottning har vett att pensionera sig och överlämna ämbetet till sin son.
Att vår knug har födelsedag är verkligen inget att fira ....
... jag är ju som bekant republikan...
MEN jag tycker att OM vi nu ska fortsätta ha monarki, så borde Kalle G också ha vett att lämna över sin kungakrona till sin dotter,  som i allafall, tycks vara ganska så vettig....

Trevligt att ha någon som väntar på en när man kommer hem efter promenaden.
Katterna på trappen... och C-E med maten i det närmaste klar.
Fläskkotlett med trattkantarellsås är helt ok Valborgsmässomat....
Har sjungit altstämman på "Vintern Rasat ut" såväl här hemma som under gårdagens stavpromenad.
Så nu är det vår på riktigt! Såg på yr.no att man spådde en temperatur på dryga 20 grader framåt Kristi Himmelsfärd. Hoppas att prognosen stämmer... för då ska vi fira C-E, 60, i Halmstad tillsammans med döttrarna och deras sambos.
Får dessutom en tredje reducerad vecka då jag åker med C-E till Köpenhamn på hans födelsedag den 14 maj....
... sen är det snart slutarbetat för detta läsåret...

Lite jobbiga jobb är det dock kvar.
På torsdag-fredag har sexorna nationella prov i samhällskunskap.
Kollade på proven idag... då jag äntligen var betrodd att öppna desamma...
För att klara proven i samhällskunskap bra, så behöver man vara en hejare på att skriva och på att formulera sig.
Inte OK, tycker jag....!
Men vi får väl se vad toppensexorna åstadkommer .... tror att det också kan bli ganska uppmuntrande!

Ändande ända

Lite om veckoändan som snart är tillända.
Änder var en del av den ändan.....

Den här killen simmade i Mölndalsån.
Tog Inga på orden och lade in några cacher i gpsen.
Gick ut på burkletarjakt, under det att Johanna och Elisabeth jagade häst och ryttarattiraljer på mässan, i anslutning till Göteborgs hästshow.

Gick längs ån, sökte och fann inte...
... sökte och fann.
På bänken utanför Mariakyrkan satt en man och rökte.
Fick honom och resa på sig och gav honom en grundläggande lektion i geocaching, under det att jag letade upp filmburken under bänken.

En del försöker sig på att fiska levande saker, vet inte om det lyckades, men jag tycker att killen i vit skjorta och slips var superhäftig, där han hade sitt sovande barn i kärran och samtidigt försökte sig på att få napp i ( skitiga ?) Mölndalsån.

 Man ser många fina vyer då man tar sig fram på tidigare ganska outforskad mark.
Man ser med andra ögon, när man använder kameraögat som ett extra öga.
Det blev inte så många cacher, egentligen bara tre som jag kunde skriva på.
En fjärde ( av sex försök) hittade jag, men jag vågade inte i min ensamhet ge mig uppför stegen som ledde dit .... och då tänkte jag så här:
Jag har hittat lådan, och hade jag haft sällskap, så någon kunnat hjälpa mig om jag fallit, så hade jag klättrat upp. Men jag är ensam, och när jag läser på Fb och i bloggar om geocaching så ser jag ju att man hjälps åt, så den som inte är den vigaste kan få vara på marken, men ändå få sitt namn skrivet på lappen. Så ibland får jag bli min egen hjälpare .....
Så tänkte jag ... och detta kan man diskutera hur länge som helst .... vad är det som gäller.... att kunna hämta på egen hand ... eller att använda hjälp av kompisar....
 eller sig själv...
Fullständigt oviktigt, å var och en göra efter sitt eget "samvete"......
Mitt samvete sa "funnen"!

 Den här gömman var iallafall en toppengömma... såg, då jag anmälde hittningen på geocaching.com, att jag var den 117e som gav den favoritpoäng.
Mitt ute på en gräsmatta, utanför ett hyreshus, bakom parkeringshuset vid Liseberg fanns den.
Mannen som lagt ut cachen öppnade fönstret, när han såg mig irra omkring med gpsen.
- Nyckeln att öppna med ligger bakom skylten vid pilen, sa han.
Och det gjorde den!

 Kände mig ungefär lika trött som den lilla tösen, när jag gått ett par timmar på stan och på mässan.
Det var lång kö att komma in på Scandinavium, vi var hungriga, så vi tog utevägen till Mac Donalds och gick sedan in via huvudingången.
Kom precis lagom till starten av första tävlingen, en tidshoppning, där varje rivning gav fyra sekunders tillägg.... och bästa tid vann.

 Vi hade platser riktigt högt upp,med väldigt bra översiktsvy,  men passade på att kolla in hur HÖGA hindren var, under det att ryttarna "gick banan" inför kvällen huvudhoppning, med trettionio ekipage.

Självaste Rolf-Göran skyndar förbi och har sådan fart att han ses som en dimfigur i kameraögat.
Det var en svår bana, sex ryttare hoppade utan att riva - eller ha tidsfel.
De gick då till en spännande omhoppning, där "gamle" Ludger Beerbaum vann före nästan lika kände Markus Ehning - båda från Tyskland.
Rolf-Göran kom trea, dryga sekunden efter vinnaren.

 Det är jättekul att se hästhoppning på hög nivå och i verkligheten.
De blir inte riktigt lika bra på TV.....
Anlände hem till Stockremma vid midnatt, och tackade Hjälshammarhästfolket - Johanna och Elisabeth - för trevligt sällskap.

Denna dagen började med att jag fick lite skrämselhicka, och tänkte lägga ner hela min dagsverksamhet ... stanna i sängen.

Har haft lite problem med vänster öga sedan i början på mars.... sökte på nätet och fann diagnosen näthinneavlossning..... 

Lät inte kul!

Ska ändå till läkare i morrn och kolla knät.... det får väl bli remiss både till ögon och knäröntgen, kan tänka.

Kom att tänka  på KBT-psykologdotterns " Betala inte ränta förrän du tagit ut pengarna" och fortsatte dagen som jag tänkt från början.

( Knät är bättre, men inte bra ..... ögat har heller inte försämrats - tvärtom - sedan de konstiga blixtarna för två månader sedan..... blixtrat har det inte gjort sedan dess, men ibland kommer det svarta prickar framför ögat .... speciellt om det är väldigt ljust.... )

Varvid jag åkte till Dalstorp och bytte ut en geocache och remsan i en annan.

Bilen blev tvättad efter det .....

... och efter lunch bestämde jag mig för att ta min röda cykel för att försöka leta reda på en nyutkommen cachegömma vid Spångasjön..... dryga halvmilen bort.

Letade vid de hängande träden, men hittade inget!

Philip är för svår för mig... inte kul alls..

Cyklade vidare till Fiåsabäcken, men hittade inte heller den gömman.

Fick iallafall en fin cykeltur och motionsrunda....

... bra att det är "fixat" för dagen.

Nu ska jag sätta mig framför TVn och heja på Elfsborg .... mot Öster.

Trädgårdstänk

Jaha, det var en vecka till.
Negativt tänk: En vecka äldre, en vecka närmare ålderdomen ... om man nu skulle nå dit...
Positivt tänkt: En vecka närmare sommaren

Vet inte vad som passar i tänk just nu.... har nog lite halvt vårdepression.
Inget att oroa sig för.... tror att många är lite låga på våren... trots att man borde vara "hög", nu när vintern äntligen är slut.
Kanske är det "kraven" som sommaren ställer... det ska vara trädgårdsfint ... det ska vara positivt tänk....det ska "hända" mycket ...som påverkar.

Tänkte att jag skulle ta den röda cykeln på en ny runda idag... men hamnade i perennlanden ett par timmar i stället.
Dags att ta bort det gamla, för att låta det nya komma fram.

Igår trampade jag runt alla byarna som slutar på -bo... Remmabo, Spolabo, Amnabo, Gumpebo....
Ett lagom torsdagstramp på dryga milen.
Cyklade till skolan i tisdags, det var ett tag sedan jag gjorde det senast.
Ska försöka få till med cykel  de dagar jag inte ska göra något med bilen och när det inte regnar.
Känns rätt gott att trampa 3-4 km på morgonen.... tar mindre än en kvart....

Funderade en del under det att jag  gick framåtböjd i trädgården.
Kände mig lite bitter.
Skulle kunna förklara varför.... men inser också att jag själv är skälet till denna känsla.
Mycket av det jag saknar, det är sådant som jag får skylla mig själv för.....

Funderade mycket på en sak som min arbetsledare uttryckte för en tid sedan.
"En person med din stora integritet brukar inte ha så framgångsrika klasser som du har".
Fattar egentligen ingenting...
Har jag stor integritet?
Jag som fläker ut mig tills dess jag når gränserna här på bloggen....och som skulle kunna - och vilja "fläka ut mig" ännu mer, om jag visste att jag samtidigt inte skadade någon annan.
Där ligger min integritet....hur långt kan jag gå utan att skada någon....?

En av eleverna satt kvar i klassrummet när de andra hade gympa.
- Är det inte konstigt, det är mycket lättare att prata med dej än vad det är att prata med mamma och pappa. Jag känner att jag kan prata med dej om allt....

Kan man det med någon som har hög integritet?
Jag vet inte... för jag känner att jag inte riktigt förstår ordets innebörd ... längre.

Inget att grubbla på egentligen.... men det är lite "otäckt" att bli uppfattad som man inte känner sig själv...

I morrn är det Göteborgs Horse show som gäller.
Tycker att det är superhäftigt att se tävlingarna och andra uppvisningar.... MEN inte att gå på mässan, vilket dotera som gör mig sällskap vill göra i timmatal.
Kanske läge att ta ett par timmar på stan i stället.....
... hästhoppningen och det fina runt omkring de vackra djuren, det är kul.

Hoppas att det gör gammal vårlåg tant lite högre....