Uppdatering

 Det tog en evig tid för datorn att uppdatera sig, då jag satte på den idag. "Mycket nytt på väg till dej" stod det på ett meddelande, samtidigt som det framgick att man inte skulle stänga av datorn, utan låta allt ha sin gång. Tog säkert en halvtimme att få allt i ordning.  Så nu är det fråga om, vad som är nytt... Skrivbordsunderlägget, som jag haft sedan i höstas, var helt borta.  Bara svart. Nu finns det ett uppdaterat skrivbordsunderlägg på plats.

Uppdatering av blogg, det kan väl vara dags. Har ambitionen att åtminstone få till tre blogginlägg per vecka. Känns rimligt. Inte mycket att uppdatera denna vecka dock. Lite ur led, är veckan också. 

Mormors/morfarstisdag inföll på måndag. Sätter genast all uppbyggd veckostruktur ur spel. Dessutom innehåller veckan  ingen jobbdag. Sportlov.....

Vädret överraskade storligen i måndags. SOL!  

Såg att det höll på att avverkas ett stycke från killarnas hem. Fick bli promenad dit. Med fika. Nybakade bananmuffins. Fortfarande ljumma. Numera är det K-P som helst vill baka med mormor. Konrad hjälper hellre till med matlagningen.... Smakade gott, där i sågspånsdoftande vårsol.

Ett riktigt vårlikt foto blev bilden av killen som sitter högt uppsatt, spanande, med knallpulverpistolen i högsta hugg. Ärligt talat så blev jag riktigt trött på allt knallpulverskjutande.... men det är kanske så man hälsar våren då man är sex...  Nu blev det bara en "vårkänslodag". Igår och idag, så är det grått och rått. Februariväder, helt enkelt. Gott att slippa snön!

 I en liten kommun, så är det inte självklart att det  finns möjlighet att gå på bio. Det finns en biosalong i anslutning till gymnasiet i Tranemo. Den visar filmer med väldigt ojämna mellanrum. Vecka 7 är sportlovsveckan hos oss, och då fanns det filmer att se hela veckan. Först ut i söndags var "En man som heter Otto". Klart att vi måste se den! Bara det att när vi kom till biografen, så visade det sig att projektorn gett upp. Det räckte inte med uppdatering för att få igång den. Fick bli ett par skymningsbilder från den närbelägna sjön i stället. 

Tycker lite synd om dem som har hand om biografen. Är en ideell förening i samarbete med kommunen. Här hade man verkligen försökt att få till något bra under sportlovsveckan, och så  blir det inget av. Hoppas få bekanta mej med Otto  vid ett annat tillfälle.

PRO-styrelsemöte igår. Vaniljhjärtan till fikat. Enda kopplingen till St Valentins dag, för min del. Känner mig alltid lite frustrerad efter styrelsemötet. Måtte årsmötet ( med hjälp av valberedning) se till att jag slipper den frustrationen fortsättningsvis. För nog är det så, att även en pensionär bör inse när det är dags att "gå i pension" från sina uppdrag.

Gym-premiär igår, efter tre veckors uppehåll. Det gillades av såväl kropp som själ. 

Vägarna och stigarna är öppna för ordentliga promenader igen. Härligt att komma ut på en daglig runda i någorlunda rask takt. 

Nu var det nog uppdaterat. Gott så!

En sådan dag!

 

9,3 grader visar termometern. I skuggan! I solväggen är det sannolikt närmare 20.

Snökristaller övergår till mer livliga vattenmolekyler.  Grusvägen tycks vilja bjuda upp till dans, lerdans.

Kajorna har vårmöte, och den kråksången är inte vacker. Men det gör ju inget, jag fattar ju att kråkfåglarna har mycket att kraxa om, nu när de fått känna på vårväder.

Talgoxen ti-tiar för fullt och hackspetten kör långa trumsolon.

En yrvaken fjäril, ett påfågelöga, flyger av och an i solväggen. Det finns ingen mat att uppbåda ännu för en hungrig stackare. Suget efter vårsol kommer sannolikt att bli dess död.

Vår enda katt  har velat vara utomhus hela dagen. Han som inte varit utomhus, mer än någon minut per dag, på flera månader. Idag har han mest suttit på altantrappan och njutit. Jag har gjort honom sällskap flera stunder. 

Överallt lyser en mild och vänligt moderlig sol. 

En sådan dag det blev! En dag då det är gott att få vara ledig och verkligen kunna vara ute och njuta av det stora undret, då när den tysta och dödslika vintern plötsligt övergår i livgivande vårväder.

Jag vet, det kommer bakslag. Det blir säkert kallt igen och sannolikt får vi ytterligare en omgång snö. MEN den snön lär inte bli långvarig, och när solen lyser, så ger den värme. En sådan där mild värme, som man kan bara vara i och njuta av i fulla drag.

Men oj, vad man blir vårsömnig- det känner jag nu efter att ha tagit tillvara på försmaken av våren, under såväl för och eftermiddag.

När sol och plusgrader lockar, så träffar man ofta på andra bybor, när man är ute på och rör på sig. Det är så roligt, och så värdefullt i denna tid, att prata en stund med vänner och bekanta.  Jag tror att alla känner så, för samtalen vid mötena på byvägen, tenderar på att bli längre än normalt. 

Tänk, för en vecka sedan,  så var det många plusgrader, och för bara fem dagar sedan, så kom det en decimeter snö och lade sig över den gamla. Tror att vi hade tjugo centimeter precis innan helgen. Idag så är det bara ett tunt och ojämnt snötäcke kvar, och barmarken visar sig på stora områden. 

Härligt, härligt! Även om vi får vänta fem-sex veckor på riktig vår, så är den absolut på väg.Den mörka och kalla årstiden är över för den här gången! 

Jiipii!

En gång, då jag var på höjdpunkten av mitt lärarliv, så gick jag en distansutbildning i fysik - en utbildning som Lunds tekniska högskola ordnade. Det var en superbra kurs, riktad till lärare för grundskolans åk 1-6. Ett av områden vara meteorologi. Man fick lära sig massor om moln och vindar och nederbörd. Just de här tunna molnen, mer böjda spetsar, de förebådar regn. 

Någon lika varm och solig morgondag, det är inte att räkna med. Det lär bli mulet och kanske regna lite. Men vad gör det? Våren är på väg, och idag har vi verkligen fått en påhälsning av den.

D-vitaminintag från solen och C-vitaminintag från apelsiner, det hör vårvintern till. Problemet är, lådan med apelsiner som skulle levereras den 12 februari, den är numera aviserad att komma i morgon, den 23.. Efter sådär sju -åtta "delays"- ändringar. Tror ni att det finns någon ätbar apelsin?  Ska meddela detta så fort jag kunnat kolla. Och UPS kommer att få en "claim". Har redan försökt göra det, men de släpper inte igenom någon reklamation, så länge leveransen inte har kommit fram till adressaten....

Vårvittring

Visst är det en ganska härlig tid, denna tid, då det varken är vår eller vinter.

Ja, vinter är det förstås meteorologiskt sett, men ändå inte. Utom på natten och morgonen, för då är det mesta fruset och kallt.

Men när solen stiger på himlen, så börjar det frusna att övergå i små rännilar av vatten....fåglarna börjar ta ton och  solen värmer riktigt gott.

Kollade på SMHIs app, då jag nu vittrat vår, och då tänkte undersöka om den är på väg.

Tyvärr, vi får nöja oss med föraningar och vänta ännu ett tag. Till helgen utlovas snö igen, rejält med snö.

Men den som väntar på något så härligt som vår och sommar, den kan vänta lite än. Det är helt ok för mig att ljuset är tillbaka och att jag vet att den snö som kommer, den  kommer inte att ligga  kvar så länge.

Ett par timmar av denna förmiddag, ägnades åt geocaching.
Bra att komma ut lite och få nya vyer och fototillfällen.

Stalledrängsuppdrag skulle utföras. Ett enkelt sådant, medan husbönderna ( nä. så kan det väl inte heta... men det låter ganska så bra )....förlustade sig i Malmös allra äldsta kvarter.
Ett uppdrag som sträckte sig  från sen lördagseftermiddag till söndagslunchtid.

Hann med promenad i vackra Hjälshammar på solig lördags sena eftermiddag, införskaffandet av 10 stycken sushi-bitar från Värnamos bästa restaurang, samt avnjutande av melodifestivalsuttagningen, omgång fyra. Avnjuta och avnjuta... nja... men jag tycker det är kul att kolla - om jag inte har något annat för mig.
Anser att rätt låtar gick vidare, att Mollys låt kan vinna alltihopa.
Kanske lite för lik Euphoria... fast i mitt tycke mycket bättre. Ja hör vä till de fåtal europeer som inte var /är så förtjust i Loreen-låten. Eller kanske det är henne jag inte gillar... för det gör jag inte.... och då vet man inte riktigt vad som är hönan eller ägget.

Synd bara att  hårdrockarna ( fast det var väl inte så mycket till hårdrock... men lite rockigt ändå) inte kunde komma före det falsksjungande småtöserna med olika hårfärg. SÅ löjligt med hjärterösts-app. Den är ju för barn!

Det var Inga som lockade ut oss att leta några burkar.
Hon lägger ut ( har hon iallafall lovat) en myst i månaden i trakten av Kärda, väster om Värnamo. När vi letade upp januarimysten så var det fortfarande en hel del snö. Nu var det nästan barmark, men lite småskitigt på de delvis tinade grusvägarna.

Lade in fyra geocachekoordinater i gpsen.  De som fanns nära Ingas mystställe.
Här, vid Lararp, träffade vi på en flock hjortar. De fick en faslig fart på de spinkiga benen, då de fick syn på oss.

C-E fick syn på en gammal plastburk, dessutom... och det var ju precis en sådan vi letade efter.Vilken tur!

För att komma till Ingas myst fick vi passera en stubbåker och sedan leta upp en stubbe i en fortfarande vilande bokskog.

Hörde på Skavlan i fredags, att växter kan prata med varann. Undrar om de här bokarna var så vakna att de uppmärksammade en tant och en farbror som, lätt andfått, lufsade fram genom löven. Vad sa de till varann? Kommenterar växter ålder, klädsel, utseende? Eller skakar de bara på grenarna och undrar vad människorna håller på med, då de gömmer plastiga saker för varann, ofta i rester av träd som de tidigare dödat......



Ytterligare två ställen fick besök, denna vårvittrande dag.
Den ena var en av alla de sjöar, som mannen med multi-sjö-alias visar för oss tokar.
Tänk vad fint här kommer att vara till våren/sommaren!
Synd att vi nu redan funnit vad vi sökte på detta ställe. Tur att det finns tusentals små fina sjöar att upptäcka... vi lär nog hitta andra vackra sommarplatser.

Under veckan som gick, så var det två dagar med rättning av nationella prov ( svenska) och två olika tillfällen med genomgång av möjligheter med Smartboard.

Gnällde ordentligt då vi fick veta att vi skulle få Smartboards till tre av skolans klassrum. Vi hade en sådan tidigare, och nu skulle storsatsning ske.
Vi önskade datorer/lärplattor till eleverna för samma summa pengar... men det gick inte... det är två olika konton som styr. ( Kommunalt ekonomitänk är nog det dummaste som finns...iallafall enligt mej, som inte kan ett dugg om ekonomi, och då kan tycka så i brist på bättre vetande...)

För några veckor sedan så monterades en intelligent jätteskärm upp i mitt klassrum. Och då gäller det att lära sig använda den. Jag gör mitt bästa... och lär mig efter hand.

Nationella prov kan visst vara bra, de ger en fingervisning om var ens elever befinner sig.
MEN de får inte vara grund för jämförande statistik, och helst skulle de rättas centralt, av en objektiv robot.
För visst är det så att man tänker olika då man rättar berättelser, även om man har anvisningar att gå efter... och uppenbart är att det är väldigt lätt att det blir fel/olikheter i rättandet av svårtolkade svar.
Nä, nationella prov får inte tillmätas allt för stor betydelse.

Medierna är fyllda av trettio år gammalt mord.

Personligen så anser jag att mordet på Palme var det största katastrof som drabbat vårt land, att vårt land blivit mycket kallare efter det att han försvann från den politiska arenan. 

Trots att jag är/var Palmediggare, så tycker jag att denna mordutredning skulle lagt på is för tjugo år sedan. Helt sjukt att folk fortfarande aktivt jobbar med den. Gjorde en Grej of the day om Palmemordet, och kunde då informera mig om att utredningen så här långt kostat Sverige bortåt en miljard kronor.

Dags att skyndsamt avsluta utredningen och politiskt jobba för ett varmare Sverige, där skillnaden mellan de som har det gott och de som har det mindre gott blir utjämnad.

Min bästa bild på länge, tog jag idag. Funderar på om jag ska använda den som inspiration till skrivuppgift för mina elever i veckan som kommer....

Vårvittring

Helg... och äntligen läge för lite utevistelse.
Kände absolut vittring av våren, under det att jag stavpromenerade till och från Hallåsen och till och från asfaltsvägen.
Mötte Irene då jag kommit in bit på väg. Hon utförde en helomvändning på sin promenadrikting och gjorde mig sällskap till nordsvenskhästarna hemvist. Tog några bilder på dem, men alla blev suddiga. Kameran kanske börjar bli trött  på att  jämt få hänga med i luddiga fickor.
Hemma igen ville den iallafall visa att snödropparna stuckit upp sina huvuden och snart kommer att stå i full blom. Schysst vinter, som ger den första vårkänningen redan i februari. Så var det även förra året... och då blev också sommaren lång och härlig...

Har inte "rört på mig", alltså gympat/tränat/promenerat på hela veckan. Så det kändes extra gott att få ta en ordentlig promenad i dag. Känner i axlarna att de inte använt stavar på mer än två veckor..... och känner i ryggen att den tackar för att den fick lite upprätt-stöd igen. Stavar är superbra på tanter med muskel/skelett-småkrämpor.

Veckan som gick, den gick fort. Återigen kommer tanken på att tiden går fort, men saker känns längesedan. Tittar på min ännu lite brunbrända spegelbild och undrar hur det blev så. Javisst ja, vi har ju varit i ett utland som inte var speciellt soligt, men ändå pigmentpåverkande. Nästan så man glömt, fast det bara är en vecka sedan.

C-E har varit sjuk hela  veckan som gått. Förkylningen som bröt ut på atlantön, blev värre och värre och gav upphov till en riktigt eländig hosta. Hoppas att han kan vara fit for work igen på måndag.

För egen del så har jag varit lite småförkyld, haft konstigt ont i kroppen någon dag... men i övrigt varit pigg. Många elever är också halvkrassliga i skolan eller helkrassliga hemma. Februari lär ju vara den mest sjukdomsdrabbade månaden....

Från att ha jobbat med no-tema under en period, har vi nu gått över till so i klassen. Det är ju så att när man är gammal mellanstadielärare, så har man nästan alla ämnen i sin utbildning. Slår mig återigen hur mycket mindre tid såväl förberedelsearbete som efterarbete tar i so, jämfört med no. Har många gånger påtalat detta för såväl kollegor ( och de som undervisar i båda ämnena håller med) som rektor, men har inte fått något gehör för att en no-lärare borde ha lägre undervisningstid än en so-lärare.

Nu har jag mer undervisningstid än jag har haft på många år. Tog extra musiklektion för att  jag har så bra betalt för mitt jobb.

Förstelärarjobbets dilemma. Speciellt för en sådan som jag, som på något sätt vill visa att jag gör skäl för min extra lön.

Det som skrevs i min uppdragsbeskrivning som femtusen kronor extra-betald lärare, det har jag redan genomfört. Handlar om att eleverna ska uppmuntras att läsa mer, att ge dem bättre läsförståelse, att utöka läshastigheten, att ge dem nya upplevelser genom böckerna.

Härligt att se lässuget på vår skola!

Så just nu så har jag tagit på mig  en timme extra musikundervisning med yngre elever, för att kompensera lite för extralönen. 

Önskar att man som 1:elärare kunde får lite mer befogenhet och tid för det man vill genomföra. En tid som absolut inte får vara på några andra lärares bekostnad. För min del så skulle jag vilja att alla klasser/alla skolor i mitt område skulle kunna få ta del av min kunskap om böcker, och att jag kunde få möjlighet att serva alla med böcker och bokprat... och i detta samarbeta med barnbibliotekarien på kommunbiblioteket, ett samarbete som redan är igång, men som ytterligare kunde utvecklas.

I vår kommun är de flesta 1-lärare anställda på ett år ( utom de som leder mattelyftet, de har såväl ledig arbetstid för sitt uppdrag som längre förordnande).  Tänker att jag inte kommer att söka "karriärtjänsten" nästa år igen.... och jag kommer inte att göra det om jag inte får tid för att genomföra ett ordentligt projekt... men får jag det, ja, då kan kan tänka mig att fortsätta....

Nationella prov för utsatta sexor är i full gång. Är så glad att jag slipper vara med detta år, efter att under två år, ha varit med om  hur man slösat bort en hel vårtermin för sjätteklassare, för att hinna alla delproven. 

När jag inte har egna elever i sexan, så är det lite intressant att se vad proven innehåller, och vad man kommit fram till då man sätter in vikarier för att ordinarie lärare ska åka iväg på samrättningsdagar. 

Läste igenom sexornas berättande text plus bedömning, och blev helt förskräckt över hur olika man bedömt. Ska man göra en objektiv bedömning, så måste en och samma person/personer rätta alla texter, och bara några texter per dag. Även om det finns bedömningsanvisningar, så är det ändå mycket personligt tyckande som avgör vilket betyg som sätts. Dessutom kommer jag ihåg från förra årets alla rättande dagar, att man blev väldigt trött framåt eftermiddagen, och rättade /bedömde på ett sämre sätt än då hjärnan var morgonskärpt.

Anser att nationella prov i sexan är helt bortkastad tid, och bara ett underlag för statistik.

Då vi jobbade mot förra läroplanen så var det nationella prov i sv, ma och en i åk 5 . Det var bra, för då hade man hela sexan på sig att åtgärda de brister som proven visade på. Den möjligheten togs bort när man flyttade allt till våren i sexan... och dessutom utökade provens innehåll och antal ämnen.

Läste på Borås Tidnings insändarsida i veckan, att Borås  kommunala allians ville vara med i försöket att testa betyg i åk 4. Men snälla, tänkte jag, var det inte skolledare och lärare som skulle få bestämma detta.... inte okunniga kommunpolitiker. Skolans innehåll ska inte vara politiskt anser jag, politikerna ska enbart se till att skolan får medel att drivas på ett bra sätt, utifrån perspektiv forskning och emperi. 

Svägerska, svåger och deras dotter är verkliga quiz-nördar. Dessutom är de synnerligen allmänbildade inom alla områden.
Förra våren var jag eller C-E fjärde hjulet i deras lag och vann den fyra omgångar ( varav  de tre bästa räknades) långa quiz-kampen på Glasets hus i Limmared.
Säsongens quiz-kamp har nya ledare och frågemakare ( levande musik av de duktiga ungdomarna dessutom)
och går över sex gånger. Fyra av sex omgångar räknas vad det gäller slutsegern. I höstas hade varken jag eller C-E möjlighet att vara "hjul fyra" så de fick anlita andra medhjälpare. De två gångerna blev det en omgång utan placering och en seger. I vår ska vi försöka vara med i laget, antingen jag eller C-E. I januarikampen kom vi trea, i torsdags var det vinst ( och rejäl sådan) igen. Känns nästan lite skämmigt att komma fram och ta emot pris vid varje tillfälle som jag varit med....dels för att jag är hjul nummer fyra... och dels för att det är lite tråkigt för andra lag att "Gretas vänner" nästan alltid kommer på prispallen, och oftast av alla, överst....

_- Är du inte alls intresserad av skidor, undrade C-E, då jag satte mig vid datorn istället för framför VM-TV. Funderade lite och kom fram till att det är jag nog inte. Speciellt som det nästan alltid tycks vara klart, redan före start, att norrmännen ska dominera loppet. Kan tänka mig att kolla när det är stafett, där kan det vara spännande.

Ute regnsnöar det. Typisk vårvittring. Dagen är länge ljus. Mindre än en månad tills den ljusa tiden vinner över den mörka.

Värme, väntan, våfflor, vrede

Nä, nån värme det går inte att uppbåda denna kalla senvinter.
Tur att man lätt kan få upp värmen inombords istället.
Njuter dagligen av de fantastiskt fina eleverna som vi har på vår skola.
Njuter av min egen klass, där jag då och då känner mig ganska överflödig.
Eleverna jobbar så bra och tar eget ansvar för sitt lärande.
Webbstjärnan går in på sluttampen nu, och eftersom vi tog en del webbstjärnetid till matte före nationella prov för sexorna och före provräkning för femmorna, så tar vi gen detta nu.
Eleverna älskar att arbeta med Webbstjärnan.
Sannolikt för att man får jobba med det man är intresserad av och för att det innebär såväl egna ställningstaganden, kläckande av idéer som samarbete.
Vi har ju inte en chans att komma till final i tävlingen, tyvärr. Trots att eleverna har jobbat så bra och gjort fina arbeten......
Eleverna i femman frågade idag, när nästa omgång startar.
Tror att det startar i september, sa jag.
Eleverna ville börja redan första skoldagen i höst!

E-twinning/Schoolovision har fått pris i Lissabon.
Ett tiotal av lärarna som jobbar i projektet var på plats.
Jag mailade vårt programkontor och frågade om man glömt mig.
Fick aldrig något svar, så det har de nog gjort.
Ska spela in årets bidrag "Eiffeltornet" efter påsklovet.
I år är det 41 deltagande länder/landsdelar med i tävlingen/projektet. Alldeles för många, tycker jag.
"Schoolovision" är inne på sitt femte år och det är ju en bedrift.
Men jag tycker inte att det är ett så bra projekt.
Under tre fjärdedelar av året, så händer ingenting.
Under en femtedel av året så tränar man och spelar in i den egna klassen.
Man behöver mycket hjälp utifrån för att det ska bli bra.
Under två-tre veckor har man kontakt med de andra skolorna, genom att man kollar bidragen, kommenterar och röstar.
Sen är det över.
Schoolovision är mest en happening.... men eleverna gillar idén.
På bilden har några av killarna letat fram vårt gamla bidrag "Macken"  och kollar på det.
Visst ger det värme inombords att se engagemanget hos eleverna.

Tycker annars att ett projekt ska återkomma regelbundet, varje/varannan vecka- varje månad, och att eleverna ska jobba mera på egen hand med innehållet/formuleringarna..
Har ju jobbat med sådana projekt tidigare.
Hoppas att vi får till ett nytt projekt inom e-twinning till hösten.

 Vi väntar alla på våren.
Några av eleverna har tagit på sig vårkläder i härliga färger.
Idag tycktes det inte göra våren mer intresserad av att komma på besök.

Tjocka vantar var gott att ha på händerna, när vinden blåste snålt på dagens lunchrast.

Men man blir lite glad åt vårfärgerna, trots allt.

Kingbollen har också kommit ut, och eftersom inte den markerade planen kommit fram under snön, så kör man King med regler enligt alternativ nummer två.
Bandyspelet har haft en säsong redan, men de senaste dagarna så har snön förstört den planen också.

I väntan på våren.... och ( enligt eleverna själva) för att skydda sig mot snålblåsten, så kröp man ner i den nästan tomma sandlådan. Ser rätt mysigt ut, tycker jag.

Även tulpanerna vid solväggen går i väntans tider.
En dag som denna, tycker de nog att det var dumt att låta sig förledas av solen som lockade upp dem  förra veckan. Det hade nog varit skönare för att hålla sig under jord ett tag till.

Idag var det våffelcafé i "Grimsåsrummet" i gamla ICA-byggnaden.
Kul att man använder delar av det stora huset som byggdes i mitten av 70-talet.
På den tiden så inrymdes  ICA, bank och post i byggnaden.
Tror att det var på 90-talet som banken och posten slogs ihop till en lokal.
Biblioteksfilialen flyttade in i den tomma delen av byggnaden.
Banken/posten lades ner ganska snabbt.
ICA och biblioteket gick i graven för tre-fyra år sedan.
Nu används en av lokalerna till ungdomsgård en eller två gånger i veckan.
Dessutom finns Grimsåsrummet, där Grimsås IF och pigga pensionärer bjuder till happenings ibland.
Idag var det våffelcafé från klockan 15.
Var på plats tio minuter efter tre, men jag var långt ifrån först på plan.
Att våfflorna smakade gott kunde E och C intyga.

Har längtat efter våfflor ett bra tag.
C-E är inte så förtjust i företeelsen, och det blir ju inte så att man gräddar våfflor till sig själv.
På Grimsåscafét slank det ner två våfflor och två koppas kaffe.
Extremt gott, och nu är våffelsuget stillat för ett tag.
Två våfflor blev man ganska så rejält mätt utav!

En flock ringduvor flög upp från marken under fågelbordet när jag kom hem.
De väntade med all säkerhet på våren och gillade inte alls att mötas av snötäckta marker, när de kom tillbaka till sitt vår och sommarviste.

Satte på radion när jag kom innan för dörren.
Radio Sju sände en intervju med barnbibliotekarien på Tranemo bibliotek.
Det lånas ut allt färre barnböcker, det hade det kommit ut statistik om.
På biblioteket i T-mo hade utlåningen av barnböcker minskat med 17 % från 2011 till 2012.

- Det finns ju bara två bibliotek på skolorna i kommunen, hörde jag barnbibliotekarien säga genom etervågorna.Ett på Tranängskolan och ett på gymnasiet. Och så har man en filial i Limmared.....
De andra ytterskolorna har bara besök av bokbuss.

Oj, vad jag blev arg och upprörd!
Hur kunde människan säga så!
Vi har ett jättebra bibliotek i vår skola.
Även de andra båda skolorna i vårt område har bra bibliotek.
Vi läser mycket och vi jobbar medvetet med böcker.
Ibland använder vi böcker från kommunbibliotekets skolpool, men det är för att det ger oss möjlighet att ha mer än ett ex av varje titel.
I övrigt så har vi böcker så att det räcker till alla barns behov på vår skola.
När bokbussen kommer, så visar det sig att eleverna lånar samma titlar som finns i skolbiblioteket!

Letade upp en gammal telefonkatalog och ringde till Radio Sju och talade om att man bara inte kan säga så, fara med osanning, undervärdera oss lärare och skolor.
Ringde också till biblioteket i Tranemo och pratade med barnbibliotekarien, och visst, det var så hon tänkte... finns det ingen bibliotekarie på skolan, så finns det inget bibliotek.
För mig är ett bibliotek en samling böcker och vi har en stor sådan samling. Tämligen up to date, dessutom!

Kände mig - som så ofta i vårt jobb - kränkt i min yrkesroll. Både jag och en kollega har gått ett antal kurser och utbildningar på högskolenivå vad det gäller barn/ungdomsböcker och skolbibliotek. Dessutom känner vi barnen och vet vad de vill ha/ger dem möjlighet att önska.

Känner vrede än, när jag tänker på det....samtidigt som jag blir vred när jag hör att även om inte barnbibliotekarien nämnde våra bibliotek som "obemannade skolbibliotek" vilket hon borde gjort, så berättade hon att hon blivit besviken när hon hörde intervjun på radio. Journalisten hade vinklat reportaget mot "elände, elände... barnen lär sig inte läsa" vilket inte alls barnbibliotekarien gjort gällande. Bl.a hade det inte alls framkommit att den nedgången av barnboksutlånadet hade sin grund i att man bytt datasystem under 2012, och att barnböcker blev upptagna som vuxenböcker i datasystemet under en lång period. Vilket förklarar en hel den av de dalande siffrorna.

Känner mig också lite skamsen för att jag kanske gjort barnbibliotekariens dag till en dålig dag,  genom mitt telefonsamtal.

Påskstädningen är fixad.
Det fick bli städning i stället för träning, efter våfflor och vrede.
Har varit lite småförkyld den senaste veckan, då tycker gammal argsint tant att det är bäst att låta bli spinningscykeln.

Känns bra med ett rendoftande hus och påskdukar på borden.
I morrn ska jag att fram lite tuppar.
Hoppas att de kan locka fram lite vårvärme.

Fredagsfunderat

 Redan fredag igen.
Slut på sport/vinterlovet för de flesta.... bara Norrland som har sitt kvar.
Har jobbat med diskrimineringsgrunder den senaste veckan och kom just att fundera på om det är diskriminering att tycka att sprotloven är över för de svenska skolorna, fast hela/stor del av Norrland har sitt lov vecka 10.
Visst är det tokigt att vi sydlänningar tycker att Sverige tar slut någonstans vid gränserna Dalarna/Härjedalen - Uppland/ Gästrikland.....
Visst är norra delen av landet Sverige också... men det är väldigt-långt-bort-Sverige.
Visst har vi varit i Härjedalen/Jämtland ett antal gånger ( utmed kusten och norrut, norr Uppland en enda gång) men denna del av Sverige känns faktiskt långt mer exotiskt än Medelhabsområdet eller t.ex Storbritannien....

Två veckor sedan vi hade våra sista härliga dagar på paradisön ( varifrån bilderna är hämtade).
Känns faktiskt längre sedan....
Igår reste våra vänner från Jönköping hem igen, de skulle stanna två veckor...

- Solbrännan börjar försvinna, sa C-E i morse.
Jo, det gör den...men vad gör det?
Även om jag trivs väldigt mycket bättre med mig själv då jag är lite brunare i hyn, så var det inte det viktigaste med resan.
Det var att få känna sol och värme.

På fredagar brukar vi kolla på torsdagens kvartslånga sänding av "Lilla Aktuellt" på Svtplay i klassen.
Idag pratade man om vikten att tillföra kroppen tillräckligt med D-vitamin.
Solen är en bra källa för detta tillskott av livsviktiga nyttigheter.
Intog massor av D-vitamin under vecka 7.
Det lever jag på än, känner mig superpigg under dagarna....
( ....fast ganska så kvällstrött...)

 Lite D-vitamin från solen kan man få sig till livs här hemma också.
Mer lär det bli, under det att dagarna blir längre.
Ett antal plusgrader var det idag, då jag efter skoldagens slut, tog en promenad tur och retur "Krokakullen" och efter det tvättade bilen.
Skönt att vara ute och njuta vårvinter.
Funderade under promenaden på att vi just nu går in i den bästa tiden.... tiden mellan mars och oktober.
Hela långa, fina, D-vitaminrika tiden har vi framför oss.
Kändes nästan som jag ville sakta ner tiden lite.... men så kom jag på att än så är det faktiskt vinter... så den nedsaktningen skulle jag nog vilja ha i maj månad...
Men det känns gott att veta att vi är på väg mot vår, sommar .... och dessutom, som den goda tiden efterrätt... härlig höst....
Efter det kommer den tråkiga vintern... men tanken på den behöver jag inte älta just nu, den första dagen i mars.

När man har en sexa, så handlar det mesta i skolan om nationella prov.
Är just klar med alla delar av  provet i svenska.
Tre delar innehåller provet - tala, läsa, skriva.
Min toppenklass fixade alla delar med briljans och jag är så stolt över mina elever och så glad att få ha haft dem som " mina" under tre (korta) år.
Nu är det mycket med högstadiet som hägrar.
En naturlig utveckling.
Det kommer att komma toppenelever från Grimsås till Tranemo.

Näst-nästa vecka.... den vecka då ALLA sportlov är slut... är det dags för matteprov.
Har påbörjat repetition av olika områden med sexorna.
Tycker att nationella prov är helt ok, men att de borde ligga  femman i stället ( då hinner man reparera ev. brister) och så tycker jag inte att proven skulle påverka betygen. ( Eller rättare sagt, inga betyg skulle finnas i sexan)
Nu känns det lite för hysteriskt och stressande, både för eleverna och för oss lärare.

Tiden rusar, proven upptar en massa tid... och snart går vi mot påsk.
Innan dess ska v  hinna med födelsedagskalas i Värnamo, Galenskaparna i Göteborg och "Sommarnattens leende" i Malmö.
Roligt att man har roliga saker att se fram emot, men allt detta gör ju att tiden går ännu fortare....
Nu är det som det är....
Hittade ett bra tankeord på FB: Trivs du med mig själv, så trivs omgivningen med dej också.
Det är en fördel med att bli gammal, man förlikar sig alltmer med en person man är.
Bra för alla!
Så funderade jag denna fredag, denna första dagen i mars.

Måste medge motsatsen

 Gnällde ju ordentligt över vintern i helgen.
Idag tycker jag att vintern var helt underbart fin.
Tur att man kan ändra sig.
Och att man får tycka som man vill.
Visst var det lite kallt i morse, men vad gör det, när solen kommer fram och värmer den vita världen, så att vit snö förångas och ger vårdoftande luft som är lätt att andas.
Kom hem vid halv fyra och fortfarande fanns det ljus tid att ta 40-minuterspromenaden och efter att hämta kameran och bara vara utanför huset och njuta av de sista solstrålarna för idag.

 Till och med den överblommade papegojblomman som vi hade med i resväskan från paradisön, tycktes få ett sista glädjeryck och slösa lite extra med sina färger.... ( eller kanske Photo Filter hjälpte till lite.... tycker iallafall att den ser fin ut)

 Fransson fick  glädjefnatt av det fina solskenet och klättrade tre-fyra meter upp i sälgen.
Han hade tydligen glömt av det här med trädklättring under den långa vintern, för han verkade helt förvirrad och jamade efter min hjälp.

 Visst hade han klarat ett hopp ner i snödrivan, men det vågade han inte.
Och visst är det bättre att vara på den säkra sidan och göra en kontrollerad nedstigning, i stället för att göra ett våghalsigt hopp.

Det tog några vändor fram och tillbaka på grenen innan aha-upplevelsen kom till honom, och han fattade att han skulle ta sig ner med bakändan först.

En fin vårvinterdag, det blev det för både folk och fä.

Vi hoppas på flera sådana ... 

Vintervantar .....

... och Madeiramössa behövdes på eftermiddagens promenad.  Termometern visade på +3 grader.

Det var med en känsla av lätt eufori som jag tog med en bunt vägmötesprotokoll som skulle delas ut,  och gick ut på en kylslagen promenad - Kroken t.o.r.

Det är en härlig känsla att stå precis på kanten av ett lov. Tio dagar ledigt, alldeles oskrivna dagar.... och efter det ett härligt jobb att komma tillbaka till.
Ibland, när det är lov, så är nästan alla dagar inplanerade. Då är det ju fritt från skolan, men inte riktigt lov.... Nu kan jag göra det jag vill. Jo, en dag är planerad ... unga, mysiga kollegan Emma ska åka med på en geocachingrunda i Ulricehamnstrakten på torsdag.Ger mig nog ut på egen hand en gång också. Ett sätt att se helt nya saker, inte så långt bort.

Läste igår på FB - geocaching women- ... vet i sjutton hur jag hamnade i den gruppen, men där är jag iaf med ... om en - för mig okänd- kvinna som firade att hon hittat sin 5000:e cache. Varvid jag inte kunde låta bli att undra om det blivit en sjukdom..... Tycker att geocaching är kul, men förstår inte en del av det ... en sak jag inte förstår är jakten på antalet hittade cacher, en annan är att det ska vara speciellt märkvärdigt att hitta en gömma först av alla.... eller att riktiga geocachare inte anser en gömma hittat om man hittat den,  men inte kan komma åt den för att den sitter livsfarligt högt ....eller djupt... eller på annat sätt inte går att öppna.
För mig är hittat hittat och det som inte är hittat, det är inte hittat.

Tur att man kan bestämma själv hur man vill göra med den roliga fritidssysselsättningen. För egen del är jag så glad att den visar mig på platser som jag annars aldrig skulle sett.

Lov ger känsla av eufori... därför att man vet att det är en tidsbegränsad ledighet. Tanken på att ha ständigt lov ger mig en ångestkänsla. Allra värst är det förstås för unga eller medelålders människor som inte har ett jobb att gå till, fast dom helst av allt skulle vilja. Men jag - som har sex år kvar - tror att övergången från arbetsliv till pensionärstillvaro kan vara minst lika jobbig. Om man är vid god hälsa och vigör....

Förstår inte vad man skulle fylla dagarna med om man alltid vore ledig.... men om man lever, så lär man få se om och hur det funkar. Än så länge är jag väldigt glad att jag har ett jobb att gå till.

Var inte så länge sedan det var lov... sex-sju veckor sedan....då när vi kom hem från våren på Madeira till vintern i Sverige. Sedan dess har det varit riktig vår och t.o.m någon dag som bjudit på sommartemperatur.
Om det kändes som slutet av april för en dryg vecka sedan, så känns det mer som mars än april just nu. Och i morrn lär det väl bli februariväder. Det är väl detta som kallas aprilväder.

Påsk är ju kristenhetens största högtid och själva grunden till vår religion. Det händer massor av saker i kyrkorna.... men jag lär stanna hemma. Ett tag kände jag mig ganska hemma i kyrkan, det gör jag inte längre. Jag ska njuta av ljuset utomhus  istället för inne i kyrkan. För säga vad man vill om vintervantarväder, så är det iallafall ljuset som råder. Det är härligt, en härlig tid är det nu, då det blir bättre för varje dag.... även om själva vädret kommer med bakslag.... och kräver vintervantar på.

Flinckfall

Inte utan att jag hör Torsten Flincks skönsång inom mej, när jag ser hur påskliljorna rest sig upp efter den tredje svinkalla natten.
-Jag reser mig igen, ja, jag reser mig igen..... Otroligt vad aprilblommor måste utstå.
För sex dagar sedan var det 20 grader  på plussidan, under flera nätter har det varit 25-28 grader kallare. Idag orkar dagstemperaturen upp till 2 plusgader.

En annorlunda skoldag, den första påskveckodagen. Hade hela toppenklassen hela dagen, och började med gemensam matte. ( Ja, efter den sedvanliga morgontystläsningen, förstås) Passade på att göra drama-matte. Funkade jättebra... fick se små scener där man handlade halva och fjärdedels tårtor, där man sprang varv efter varv i skogen, där man gick länge i affären... ja, det funkade med alla.
Var i kyrkan där prästen Jösta berättade om påskveckan, helt okonfessionellt. Även där fick eleverna vara delaktiga. Vi fick också veta lite om vår lilla kyrka, att den byggdes så sent som 1971, och att det var den stora kabelfabriken som bekostade bygget.
En liten start för nya Grön Flagg-temat "Närmiljö".
Gpserna användes för fösta gången, då femmorna galant klarade att hittade de fyra gömmorna. Jag föreslog att de skulle använda sig av stigar och vägar .... men det brydde de sig inte om ... de sprang/gick över stock och sten... och det funkade det också.
Även mina kollegor fick möjlighet att leta upp två gömmor.... Så nu är vi igång med gps-användandet. Barnen lärde sig jättefort.... kollegorna..... ja, det gick nog rätt bra det med.