Under sista årskursen på gymnasiet, så ska varje elev göra ett projektarbete. Så var det redan på min gymnasietid, under sjuttiotalets tidiga år. Då kallades det specialarbete. Jag kommer ihåg att jag skrev en egen tolkning (nyöversättning) av Johannaesevangeliet. För hand!Idag är projektarbetet mer inriktat mot högskoleutbildning, och kräver en helt annan genomtänkthet och redovisningsform än mitt ganska snabbt gjorda arbete. Visat och diskuterat enbart med handledaren, tillika religionskunskaps och filosofiläraren.
Förra veckan ringde en gymnasietjej och frågade om hon fick genomföra sitt projektarbete som lektionstillfällen i min sexa. I går träffades vi och jag lyssnade på hennes planer. Hon går naturvetenskapligt program med breddning i biologi. Hennes breddning är att lära sig mer om rovdjur. Detta vill hon sedan undervisa mina elever om. Ambitionen är att ha fem-sex lektioner, där hon berättar om rovdjur från olika delar av världen, men betoning på de nordiska predatorerna. Dessutom skulle hon söka sponsring för att få till en studieresa, helst till Nordens Ark. Vilka härliga ambitioner! Så kul att få vara projektpartner med en ungdom! Så roligt för mina elever att få del av expertkunskap! Så positivt för R att få en mottagare för sitt digra arbete.
Att ha en mottagare för sitt arbetet tror jag är jätteviktigt. Därför är bloggar bra. Min elev, som i sin IUP bestämde sig för att blogga för att få datavana, har utvecklat stavning och textinnehåll väsentligt på några veckor. Han vet att han har mottagare.
I veckan fick jag en inbjudan från en lärare i Wales att bli svensk partner i ett Comeniusprojekt. Tanken var att ett antal små skolor i Europa skulle samarbeta inom läroplanernas ämnen och mål, och samtidigt uppleva, att trots att man är en liten skola så är man en del av ett stort Europeiskt samarbete.
Mina kollegor sa varken bu eller bä när jag berättade om invitationen. EU-samordnare Karin var mycket positiv. Ett Comeniusprojekt innebär att EU-pengar betalar ett antal fysiska möten, där gemensamma arbetsplaner läggs upp. Så roligt! Karin skulle undersöka mer, och vill ingen mer på min skola vara del av projektet, så får jag väl fixa detta samarbete på egen hand.
Jag har ju hållit på med e-twinning ett tag nu - det är kul - men det är ganska kravlöst - man går in med stora ambitioner, men sen blir det inte så mycket av det. Så därför skulle det kännas bra med ett projekt, där man träffas och både planerar och utvärderar. Då blir det lite mer krav på en...
Folkpartiet vill att man ska börja läsa engelska i ettan. - Nej, säger jag. Först måste barnen ha kommit en bit med sitt eget hemspråk. Däremot skulle jag vilja ha fler timmar engelska och fler timmar matte per vecka i fyran, femman, sexan. Mindre no/so, mindre musik, mindre bild. Man kan använda engelska lektioner till både no, so och musik faktiskt. Bara man får tillfälle att träna språket varje dag i veckan. Mattetiden har av någon anledning också krympt- ett par lektioner extra skulle kunna ge ännu mer möjlighet till utveckling i ämnet.
Sen anser jag att skolans inre arbete inte ska styras av politiker. Det ska utvecklas med hjälp av pedagoger. Inte av tjänstemän på skolverket... utan av verksamma pedagoger med minst 10-15 års erfarenhet - och tillsammans med forskare.
Denna lördag har jag höstat i trädgården. Tagit bort en massa nedvissnad grönska. Så nu har det blivit höst på riktigt!
Den vackra vargbilden fotade jag förra året i Skottland, i en park för nordligt levande djur.
Jag har också höstat in idag, men jag tar inte bort så mycket växtdelar. Det gör jag på våren.
SvaraRaderaDu har så roliga projekt på gång. Jag håller också på att få i gång ett litet eTwinning-projekt på skolan. Ska berätta mer på bloggen snart.
Har varit på konsert i kväll. Triple & Touch och en afrikansk kör. Jättebra och medryckande!
Nu är jag inte med....det här med engelskan i ettan. Har letat på Skolverkets sida efetr info men hittar bara målen i åk 5.
SvaraRaderaJag minns att på 70-talet när jag jobbade i Västerås var det vissa klasser som på försök hade engelska från ettan.Sen flyttade jag och på 80-talet hade jag inte engelska i mina klasser. Men från början av 90-talet när vi började jobba tillsammans med förskoleklass, så har vi haft engelska med alla barn,varje dag. Vi har sjungit och gjort lekar på engelska (Simon says, go to.. point at..), räknat, lärt färger, lärt vanliga ord och fraser,haft högläsning på engelska ur lätta böcker, sett dvd-film som Kidzone och på 90-talet såg vi Muzzy in Gondoland. Barnen har snappat upp ord,uttryck och tränat uttal.
De har ju inte skrivit och läst på engelska, eftersom de håller på att lära sig det på svenska, men man kan ju lära sig utan böcker också.
Så jag fattar ingenting av denna propå från Folkpartiet?. Jag trodde alla gjorde som vi! Och hur kommer det sig då att vi i Åre kommun
hat haft engelska? Jag tror att angränsande kommuner också haft det, måste ta reda på det.
Intressant det som du skriver Eva. Här har vi vid några tillfällen börjat med engelska - på det sättet du beskriver - i trean. Det har varit lite fram och tillbaka - men just nu är det engelska en lektion i veckan ( 40 min).
SvaraRaderaJag tycker nog att det är bra att varje kommun gör som den tycker .... I SAMRÅD MED PEDAGOGER - alltså inget politikerbeslut.
Vet att det finns forskning som visar att det inte spelar någon större roll när man börjar med engelska - i nian så ha man kommit till samma nivå.
Problemet med att börja tidigt är att de barn som har svårt med det mesta i skolan, och framförallt med läsning och skrivning, får en sak till att ha svårt för. Därför säger jag - änta till fyran.
Ha det bra där uppe i norr!